Den enskilde socialsekreteraren kom i följande studie att representeras av handläggare inom ekonomiskt bistånd. Ämnesområdets värdeladdade karaktär försvårade delvis sökandet efter intresserade intervjudeltagare. I kombination med innehållsanalysen anses emellertid en mättnad ha uppnåtts i förhållande till studiens syftesbesvarande ambition. Likaså
försvagades rimligtvis tillförlitligheten något av det begränsade materialet. Ett bredare urval och eventuellt en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ metod, skulle eventuellt kunnat generera en utförligare och sannolikt mer nyanserad bild av undersökningsområdet. Likaså skulle undersökningen förstärkts avsevärt om tiggaren inkluderats i empirin. En begränsad tids- och kvantitetsram, i kombination med etiska aspekter, har sammantaget bidragit till att ”tiggaren” inte deltagit i studien.
Subjektiva tolkningar, för - föreställningar, ett begränsat och icke-randomiserat urval bidrar till att den statistiska generaliserbarheten uteblivit. Däremot bedöms resultatet i viss
28
7
SLUTSATS
Föreställningarna om den utsatta romska EU-medborgaren som tigger varierade och återspeglades ibland i motstridiga uppfattningar. Parallellt med medkänsla och förståelse, framfördes åsikter som går att likna vid Saids (2000) teori om västvärldens negativa och skillnadgörande föreställningar om orienten. Skillnadgörandet riskerar att stärka
motsättningarna mellan majoritetssamhället och de utsatta EU-medborgarna som tigger. Likaså var samtliga informanter benägna att förskjuta ansvaret för målgruppen till platser och institutioner utanför Sverige. Förhållningsättet, eller föreställningen, skulle kunna bottna i hur Bauman (2007) beskriver att modernitetens institutioner ekonomiserats och alltmer kommit att prioritera effektivitetsmaximering framför andra värden. Följden blir att tiggarnas utsatthet osynliggörs och att gruppen exkluderas från en skälig levnadsnivå. Biståndsbedömarnas föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i hur
biståndsbedömarna kommit att införliva institutionens och lagstiftningens instrumentella och målrationella utformning. Därigenom bör den exkluderande praktiken i första hand förstås i ljuset från den institutionella och juridiska kontexten.
I framtida ämnesrelaterade studier skulle det varit betydelsefullt att inkludera den person som utsattheten i första hand berör - tiggaren. I förhållande till studiens syfte skulle tiggarens medverkan kunna bidra med ökad validitet avseende socialtjänstens arbete med målgruppen. Likaså skulle tiggarens uppfattning om utsatthetens orsaker och skiftande egenskaper varit intressant att belysa. Kommande studier skulle också kunna inriktas mot att undersöka huruvida föreställningarna gentemot målgruppen sett annorlunda ut om tiggaren, istället för rom, haft en mindre stigmatiserad etnisk härkomst.
29
REFERENSLISTA
2004/38/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG: Text av betydelse för EES. Bryssel: Europeiska gemenskapen. Hämtad den 9 januari 2016 från
http://eurlex.europa.eu/search.html?qid=1458399409947&text=r%C3%A4tten%20ti ll%20likabehandling&scope=EURLEX&type=quick&lang=sv
2011/98/EU. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för
tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat. Bryssel: Europeiska Unionen. Hämtad den 10 januari 2016 från
http://eurlex.europa.eu/search.html?qid=1458399953035&text=r%C3%A4tten%20ti ll%20likabehandling%20artikel%2018%20EUF-
f%C3%B6rdraget&scope=EURLEX&type=quick&lang=sv
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 10-19). Malmö: Liber.
Alenius, K. (2012). Beggars, scammers, discriminated against by the whole of Europe. Romania’s Roma in Finnish tabloids, 2008-2011. Romanian Journal for Baltic and Nordic Studies, 4 (2)/2012, 87-109. Hämtad den 17 februari 2015 från
http://arsbn.ro/user/image/09.-alenius.pdf
Alex, L., & Lehti, A. (2013). Experiences of well-being among Sami and Roma women in a Swedish context. Health care for women international, 34(8), 707-726. Hämtad den 12 februari 2015 från
https://scholar.google.se/scholar?hl=en&q=Experiences+of+Well-
Being+Among+Sami+and+Roma+Women+in+a+Swedish+Contex&btnG=&as_sdt=1 %2C5&as_sdtp=
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arendt, H. (2013) Den banala ondskan. Göteborg: Daidalos. Bauman, Z. (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos.
Bauman, Z. (1999). Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Daidalos. Bauman, Z. (2007). Flytande rädsla. Göteborg: Daidalos.
30
Beijer, U. (1999). Tiggeri: ett nygammalt fenomen. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Buber, M. (1994). Jag och du. (2. uppl.) Ludvika: Dualis.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Demokratirådet. (2010). Europeiseringen av Sverige. Stockholm: SNS förlag.
Enqvist, C. (Programmakare) & Mossberg, L. (Kanalchef). (2014-10-28). [Radio]. Allt fler stockholmare störs av tiggare. Sverige: Sveriges radio.
Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedt. Habermas, J. (1996). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och
samhälle. Göteborg: Daidalos.
Hansson, E. (2014). ”Som att världen har kommit hit”: Stockholmares upplevelser av tiggeri våren 2014 (maseruppsats). Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad den 13 januari 2014 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:721768/FULLTEXT01.pdf Hansson, E.(2015). Hotet mot det svenska samhällskontraktet. Hur tiggeri i Stockholm
aktiverar det personliga moraliska ansvaret. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 3, 343-350. Hämtad den 28 december 2015 från
http://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1314
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellbom, P. (2012). Kommunala riktlinjer. I A. Hollander., & K. Alexius Borgström (red.), Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete (159-185). Lund: Studentlitteratur. Johnsson, E., Laanemets, L., & Svensson, K. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i
socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.
Larsson, S. (2005). Teori, metod och empiri. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (19-35). Lund: Studentlitteratur. Larsdotter Warius, J-M. (2011). ”And now to the rest of the trash…”: Representations of
begging Roma and an ideal society in two Nordic newspapers (masteruppsats). Helsingfors: Faculty of Social Sciences, Helsingfors universitet. Hämtad den 12 januari 2014 från
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/28107/Warius_Pro%20Gradu.pdf? sequence=3
Levander, M., & Westman, J. (2009). Filosofi: Ingen lära utan en aktivitet. Stockholm: Liber.
31
Lind, A. (2012). Socialtjänstens statsrättsliga förankring. I E. Eneroth (red.), Juridik för socialt arbete (s. 25-47). Malmö: Gleerup.
Lind, A., & Fridström Montoya, T. (2012). Socialt arbete i det allmännas tjänst. I E. Eneroth (red.), Juridik för socialt arbete (s. 13-23). Malmö: Gleerup.
Magnusson, E. (2014, 17 juni). Antalet tiggare i Sverige har fördubblats. Sydsvenskan. Hämtad den 10 december 2014 från
http://www.sydsvenskan.se/sverige/antalet-tiggare-i-sverige-har-fordubblats/ Mossige-Norheim, R. (Programmakare)., & Khavar, C. (Producent). (2014-12-09). [Radio].
Trakasserier och våld mot tiggare. Sverige: Sveriges Radio.
Rodell Olgaç, C. (2006). Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola. Från hot till möjligheter. Stockholm: HLS Förlag. Hämtad den 8 december 2014 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:189317/FULLTEXT01.pdf
Romska ungdomsförbundet. (2014). Den romska historien. Hämtad den 10 december 2014 från
http://www.rufs.org/romernashistoria/
Said Edward, W. (2000). Orientalism. Stockholm: Ordfront.
Selling, J. (2013). Svensk antiziganism: fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. Limhamn: Sekel.
SFS 1974:152. Regeringsformen. Hämtad den 3 januari 2016 från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974- 152/
SFS 1994:1500. Lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen. Stockholm: Statsrådsberedningen.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 7 februari 2016 från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
SFS 2005:716. Utlänningslagen. Hämtad den 2 februari 2016 från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Utlanningslag-2005716_sfs-2005-716/ Skill (2015). Dokumentation från konferens om utsatta EU-medborgare. Linköping: Skill.
Hämtad den 12 februari 2015 från
http://www.linkoping.se/Global/St%C3%B6d%20och%20omsorg/Integration%20oc h%20invandring/KonferensLKPG%204feb%20utsattaEU.pdf?epslanguage=sv
32
Socialstyrelsen (2014). Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/ESS-området. En vägledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 2 februari 2016 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19467/2014-6- 16.pdf
SOU 2010:55. Romers rätt: en strategi för romer i Sverige. Hämtad den 10 december 2014 från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/00/25/66e467ad.pdf
Stockholms Stadsmission. (2014). Värt att veta om tiggeri. Hämtad den 10 december 2014 från
http://www.stadsmissionen.se/Socialverksamhet/Nyhetsarkiv-Social- verksamhet/Vart-att-veta-om-tiggeri/
Stonequist, E. (1937). The marginal man: New York: Charles Schribners Sons.
Svedberg, L., & Wollter, F (2013). Att benämna den sociala utsattheten. Från fattigdom till utanförskap. I Karlsson, L.B., Kuusela, K., Rantakeisu, U., Svedberg, L. & Wollter, F. (red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap (43-74). Lund: Studentlitteratur. Svenbro, H. (2014, januari). Utredningens innehåll. Socionomen, nr. 1, 14-18.
Swanson, K. (2007). ‘Bad mothers’ and ‘delinquent children’: unravelling anti-begging rhetoric in the Ecuadorian Andes. Gender, Place and Culture, 14(6), 703-720. Hämtad den 15 februari 2015 från
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09663690701659150#.VvU-6-ZtdfQ
Swärd, H. (2015). EU-medborgarna, tiggeriet och den synliga nöden. En kunskapsöversikt. Socialmedicinsk tidskrift, 3, 268-283. Hämtad den 19 december 2015 från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1327
Thomsen, D. (2014, 12 maj). SD kampanjar mot ”det organiserade tiggeriet”. Dagens Media. Hämtad den 8 december 2014 från
http://www.dagensmedia.se/nyheter/kampanjer/article3826081.ece Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 7 december 2014 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wadstein, M. (2003). Diskriminering av romer i Sverige: Rapport från DO: s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer. Stockholm, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Hämtad den 8 december 2014 från
http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-diskriminering-romer- sverige.pdf
BILAGA A. MISSIVBREV
Hej!
Mitt namn är Jonas Svensson och jag studerar till socionom på Mälardalens Högskola. Just nu
genomför jag ett examensarbete om och hur den utsatta EU/ESS-medborgarens inträde i
gatubilden haft en inverkan på socialtjänstens verksamhet inom kommunen. Av det skälet
skulle jag bli väldigt glad om någon, och allra helst några, inom er verksamhet hade haft
möjlighet att medverka i en intervju.
Väldigt förenklat går det att betrakta intervjun som två delvis separata delar, där den
inledande delen har en mer personlig prägel medan nästkommande del har en mer allmän
inriktning. Intervjun i sin helhet kommer huvudsakligen behandla om och i så fall hur
situationen med tiggande EU/ESS-medborgare påverkar just er myndighetsutövande
verksamhet. Intervjun tar cirka 30 minuter i anspråk och jag kommer att utgå ifrån en
semistrukturerad intervjuguide.
Såväl den aktuella intervjun som tolkningen och rapporteringen av materialet kommer att ske
i enlighet med de forskningsetiska principer som framtagits av Vetenskapsrådet. Din
medverkan i intervjun är självklart frivillig och du kan när som helst välja att avbryta
samtalet. Med din tillåtelse kommer intervjun att spela in. Om du väljer att avbryta intervjun
kommer dina uppgifter inte att bevaras. Samtliga svar kommer att behandlas med såväl
sekretess som konfidentialitet. När det slutgiltiga resultatet färdigställs garanteras din
anonymitet. Vidare kommer resultatet enbart användas inom ramen för arbetet.
Om du är intresserad eller också känner någon som kan tänkas vara intresserad hör av dig till
mig! Skulle det uppkomma frågor under vägen är du välkommen att när som helst höra av dig
till antingen mig eller också till min handledare.
Med vänliga hälsningar:
Jonas Svensson. (Författare). Tln: XXXX. Mejl:
XXXX
Els-Marie Anbäcken. (Handledare). Mejl: XXXX
BILAGA B. INTERVJUGUIDE
Semistrukturerad intervjuguide -
Intervjuer med medarbetare inom Ekonomiskt bistånd och Socialjouren i Eskilstuna Kommun.
Bakgrund
Namn: Yrke:Tidigare arbeten:
Tematisk indelning av intervjun:
Vad anser socialsekreteraren om tiggarens utsatthet?
Vad anser socialsekreteraren att tiggeriet beror på?
Vilka följder leder föreställningarna till?
Hur ser handlingsutrymmet ut avseende det arbete som rör tiggare?
Dynamiska frågor:
1. Mins du när du för första gången började se tiggare regelbundet där du bor? 2. Möter du ofta tiggare i din vardag?
3. Tycker du att mötet med dem i din vardag påverkar dig i ditt dagliga liv? Om så är fallet, på vilket sätt?
4. Brukar du ge pengar till tiggarna? Varför? Varför inte? 5. Hur upplever du att tiggarnas bakgrund ser ut?
6. Vad anser du om att det finns människor som tigger i dagens Sverige? Vad tror du att det beror på att du tycker så?
7. Hur ofta kommer du i kontakt med EU-medborgare som tigger i ditt dagliga arbete? 8. Kan du beskriva hur ett sådant möte kan se ut?
9. Vilka insatser erbjuder arbetsplatsen tiggarna?
10. Samverkar ni med andra verksamheter i arbetet med tiggarna? Hur tycker du att det fungerar? Får samverkan några konsekvenser för ditt arbete med guppen?
11. Hur kommer ni vanligtvis i kontakt med tiggarna? Tycker du att någonting i kontakten borde förändras? Om så är fallet, på vilket sätt?
12. Upplever du ibland en konflikt mellan arbetsplatsens regler och riktlinjer och din egen uppfattning i förhållande till situationer som rör tiggare? Om så är fallet, på vilket sätt?
13. Tror du att det har någon betydelse för verksamhetens biståndsbedömning och uppsökande verksamhet att det främst är EU-medborgare och inte i första hand svenska medborgare som tigger? Om så är fallet, på vilket sätt? Vad anser du o
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00