Metoddiskussion - Upplevelser av krav och kontroll i arbetslivet: En enkätundersökning bland ha

Studiens styrka är att det använts en mixad metod för att samla in data vilket ger ett större perspektiv. Fördelen med att använda sig av enkäter är att administrationen går snabbt, det vill säga att forskaren kan skicka ut samma enkät till många respondenter samtidigt. Det är även ett billigare alternativ än att intervjua då alla handläggare som valt att delta i studien befunnit sig på olika platser geografiskt. Nackdelarna med enkäter, som även visat sig hos oss är ett stort bortfall av respondenter. Bryman (2011) menar att det är vanligare med bortfall vid enkäter än vid intervjuer, och risken för enkättrötthet finns också om det visar sig att enkäten är för lång och tidskrävande. Detta kan medföra att respondenten avslutar enkäten i förtid eller inte besvarar den alls. Möjligen hade fler besvarat vår enkät om vi hade varit närvarande vid varje svarstillfälle. Då vår studie endast hade en svarsfrekvens på 16 %

hamnar det på en oacceptabel nivå. Inom en acceptabel nivå bör svarsfrekvensen överstiga 60

% (Bryman, 2011). Svarsfrekvensen hade eventuellt blivit högre om ännu en påminnelse hunnit gå ut till respektive chef, då det enbart skickats ut en påminnelse innan

undersökningen var över. Björklund och Paulsson (2012) bekräftar detta, och menar att det många gånger behövs upprepade påminnelser för att få en tillfredsställande svarsfrekvens.

29 Med en större tidsram för studien hade möjligheten funnits att tidigare kontaktat chefer och planerat mer kring enkäten, vilket eventuellt hade medfört en högre svarsfrekvens.

Vid en triangulering ses ibland motstridiga svar enligt (Bryman, 2011). Som beskrivits tidigare i denna studie går det utläsa av de kvalitativa svaren att det råder ett större missnöje i handläggarnas svar än vad den kvantitativa delen beskriver. Styrkan med en triangulering kan vara att det ger fördjupade svar på de frågeställningar som finns, eftersom angreppssättet på frågan sker från flera håll, med både kvantitativa och kvalitativa angreppssätt (Ahrne &

Svensson, 2015). I studien skiljde sig inte mätresultaten markant mycket, därför ger de kvalitativa svaren en större inblick i handläggarnas upplevda arbetssituation.

Genom de öppna frågorna i enkäten så har fylliga svar kommit oss tillhanda, då respondenterna med egna ord har haft möjlighet att beskriva hur de känner för sin

arbetssituation. Bryman (2011) beskriver att öppna frågor kan ge svar på oväntade frågor, vilket även visade sig i denna studie. Många handläggare valde att besvara de öppna frågorna, och detta gav studien en tydligare bild av hur arbetet på Arbetsförmedlingen kan vara. Vissa respondenter verkar uppfatta den öppna frågan om krav- kontroll fel, då de svarar att de inte känner sig kontrollerade. Därför kunde de öppna frågorna varit mer utförliga så inga

missuppfattningar uppstått. Detta är en av de negativa aspekterna med just webbaserade enkäter. Risken är stor för misstolkningar, och handläggarna har inte samma möjlighet att ställa frågor (Björklund och Paulsson, 2012). Eftersom respondenternas svar presenteras med deras egna ord i den kvalitativa analysen, kan våra svar anses som trovärdiga enligt de

riktlinjer och regler som finns inom den kvalitativa forskningen. Det får anses som tveksamt om resultaten är överförbara på andra handläggare (Ahrne och Svensson, 2015). På grund av det externa bortfallet bland respondenter går det inte heller att säga hur alla andra som inte valt att delta hade besvarat frågorna. Inga personliga värderingar har lagts in utifrån respondenternas svar.

Studiens validitet anses vara god, då ett validerat frågeformulär används som givit oss svar på det som vi studenter hade för avsikt att mäta. Med hjälp av frågeformuläret ASK har studien varit möjlig att fullfölja som tänkt då frågorna varit till hjälp för att besvara vårt syfte med studien. Vid en jämförelse med Hovmark och Thomssons (1995) rapport om det använda frågeformuläret visar det sig att de medelvärden som presenteras i deras rapport inte skiljer sig mycket från medelvärden i denna studie. Hovmark och Thomsson (1995, sid. 14)

30 presenterar medelvärden från sin studie uppdelat på två grupper, som de sedan jämfört med varandra där lägsta värde är 1 och högsta är 5. Med båda grupperna i beaktning har de i kategorin Arbetskrav fått fram ett medelvärde på ≈2,30 och i kategorin Kontroll ≈ 3,16. I vår studie framkom medelvärden som ≈ 2,70 i kategorin Arbetskrav och ≈ 3,10 i kategorin Kontroll.

Stabilitet inom en studie går ut på att se om de mått som inkommit är stabila över tid. Det innebär i bästa fall att respondenternas ställningstaganden inte skiljer sig åt speciellt mycket vid de olika mättillfällena (Bryman, 2011). Gällande studiens replikerbarhet är det fullt möjligt att upprepa studien genom att använda samma frågeformulär och frågor i en ny studie på Arbetsförmedlingen. Reliabiliteten i studien som genomförts går att diskutera på grund av den låga svarsfrekvensen. Det finns inget signifikant värde att presentera i studien, vilket innebär att de svar som inkom inte är statistiskt säkerställda (Wahlgren, 2012). Signifikansen kan ha påverkats av att indexen trikotomiserats i studien. Enligt Djurfeldt et al. (2010) bör inte antalet respondenter understiga 5 i en kategori, vilket det har gjort vid ett par tillfällen i denna studie. Trots detta valdes en trikotomisering då svaren i respektive index visade på en approximativ normalfördelning med en liten antydan till snedhet (Tabell 2). Karasek och Theorell (1990 s. 48, figur 2-4a) har skapat en figur som handlar om krav och kontroll, som enkelt kan utläsa de fyra arbetssituationerna. Även detta är en motivering till den genomförda trikotomiseringen, då inspiration hämtats av deras figur för att utläsa de fyra

arbetssituationerna i den egna studien (Tabell 2). De index som skapats har Cronbach’s Alpha som är högre än gränsen 0,7, vilket innebär att indexen har en hög intern reliabilitet.

31 8

Slutsats

Arbetsförmedlingen är en myndighet som är under utveckling med nya IT - system och omorganisationer. Det har visat sig i vår studie att handläggarna upplever en god kontroll i sitt arbetsliv medan arbetskraven många gånger verkar vara förhöjda. Det finns inga

signifikanta skillnader i mätningarna mellan könen i denna studie. Upplevelserna av krav och kontroll verkar vara likartade för både kvinnor och män med undantag för något enstaka påstående där män upplever tidspressen som ett större problem än vad kvinnorna gör.

Männen upplever däremot i högre utsträckning än kvinnor att de har möjlighet att påverka sin arbetssituation. De flesta handläggarna hamnar i en mellankategori utifrån Karasek och Theorells fyra arbetssituationer, då de upplever både arbetskrav och kontroll i arbetet. Ingen av handläggarna hamnade i den aktiva arbetssituationen. Karriärvägarna inom myndigheten verkar vara begränsade, då det endast verkar kunna avancera från att vara handläggare till att bli chef vilket har visat sig som frustration hos vissa handläggare i studien. Det går att dra slutsatsen att många handläggare trivs med sitt arbete, då de känner att kollegor hjälps åt och samarbetar för att nå uppsatta mål. Arbetsförmedlingen som myndighet verkar ha goda förutsättningar, sett utifrån vår enkät, att kunna säkerställa att handläggarnas arbetskrav inte överstiger deras kontroll. Det vore av intresse att se framtida studier av hur vår svenska Arbetsförmedling skiljer sig mot liknande myndigheter i andra EU länder.

9 Referenser:

Ahrne, G., Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Arbetsförmedlingen. (2018). Arbetsförmedlingens verksamhet. Hämtad 2018-02-22 från:

https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Om-Arbetsformedlingen/Verksamhet.html

Arbetsförmedlingen. (2016). Arbetsförmedlingens årsrapport.

https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.9eec90f15a3a45b2497ec9d/1488269701675 /arbetsformedlingens-arsredovisning-2016.pdf

Arbetsförmedlingen. (2017). Riskanalys. Hämtad 2018-02-15 från:

Bilaga-4-Riskanalys-2017.xlsx

Arbetsgivarverket. (2018). Sjukfrånvaro. Hämtad 2018-03-07 från:

https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/fakta-om-staten/halsa--arbetsmiljo/sjukfranvaro/

Aronsson, G., Bejerot, E., & Härenstam, A. (2012). Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland läkare: Samband mellan illegitima arbetsuppgifter och stress kartlagt i enkätstudie.

Läkartidningen, 109(48), 2216-2219.

Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., Torbiörn, I. (2012).

Arbets- och organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel.(1.utg.) Stockholm:

Natur och Kultur.

Astvik, W., Welander, J., Isaksson, K. (2017) Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & arbetsliv, 23(3), 41-61.

Blomberg, H., Kroll, C., Saarinen, A., & Kallio, J. (2015). Job stress among social workers:

Determinants and attitude effects in the Nordic countries. British journal of social work 45(7), 2089-2105.

Björklund, M., & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken: Att skriva, presentera och opponera.

Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

De Paola, M., & Gioia, F. (2016) Who performs better under time pressure? Results from a field experiment, Journal of Economic Psychology,Volume 53, 37-53,

doi.org/10.1016/j.joep.2015.12.002.

33 Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010) Statistisk verktygslåda -

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Flynn, N. & James, J. (2009). Relative effects of demand and control on task-related cardiovascular reactivity, task perceptions, performance accuracy, and mood. International Journal of Psychophysiology, 72(2), 217-227.

Försäkringskassan. (2017). Svar på regeringsuppdrag. Hämtad 2018-02-15 från:

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/7e4a240e-00f2-4657-97f0- bc96d8ded220/regeringsuppdrag-strategisk-kompetensforsorjning-personalomsattning-och-sjukfranvaro.pdf?MOD=AJPERES&CVID=&CACHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE

Hogstedt, C., Bjurvald, M., Marklund, S., Palmer, E., Theorell, T. (Red.) (2004). Den höga sjukfrånvaron- sanning och konsekvens. (2004:15). Sandviken: Sandvikens tryckeri.

Holmgren, K.,Sandheimer, C., Mårdby, A., Larsson, M., Bültmann,U., Hange, D., Hensing, G. (2016) Early identification in primary health care of people at risk for sick leave due to work-related stress – study protocol of a randomized controlled trial (RCT).BMC Public Health. https://doi.org/10.1186/s12889-016-3852-9

Hovmark, S., Thomsson, H. (1995) ASK: ett frågeformulär för att mäta arbetsbelastning, socialt stöd, kontroll och kompetens i arbetslivet. (Rapporter 1995. Nr 86) Stockholm:

Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen.

Häusser, J., Schulz-Hardt, S., & Mojzisch, A. (2013). The active learning hypothesis of the job–demand–control model: An experimental examination. Ergonomics, 1-11.

Ibsen, C.L., Larsen, T.P.,Steen Madsen, J., Due, J. (2011) Challenging Scandinavian employment relations: the effects of new public management reforms, The International Journal of Human Resource Management, 22:11, 2295-2310, doi:

10.1080/09585192.2011.584392

Isaksson, K., & Johansson, G. (2003). Managing older employees after downsizing.

Scandinavian Journal of Management, 19(1), 1-15.

Johannessen, A., & Tufte, P. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:

Liber.

Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and

cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population. American Journal of Public Health, 78(10), 1336–1342.

34 Karasek, R. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285-308. doi:10.2307/2392498

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work:stress, productivity, and the reconstruction of working life. Oxford: Basic Books.

Kraan, K.O., Dhondt, S., Houtman, I.L.D., Batenburg, R.S., Kompier, M.A.J., & Taris, T.W.

(2014). Computers and types of control in relation to

work stress and learning, Behaviour & Information Technology (Vol.33, No:10) 1013-1026, doi: 10.1080/0144929X.2014.916351

https://www-tandfonline-com.proxybib.miun.se/doi/pdf/10.1080/0144929X.2014.916351?needAccess=true

Kärrman, J., Thorsell, K. (2018, 13 Februari) Många är på gränsen för vad de klarar av.

Publikt. Hämtad 2018-02-22, från

http://www.publikt.se/artikel/manga-ar-pa-gransen-vad-de-klarar-av-21059

Körner, A., Reitzle, M., & Silbereisen, R. K. (2012). Work-related demands and life

satisfaction: The effects of engagement and disengagement among employed and long-term unemployed people. Journal of Vocational Behavior, 80(1), 187-196.

http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1016/j.jvb.2011.05.004

Nilsson, P. S. (2010). Enhance your workplace! A dialogue tool for workplace health promotion with a salutogenic approach. Department of Clinical Sciences, Lund University.

Noblet, A.J., Rodwell, J.J.(2009). Integrating Job Stress and Social Exchange Theories to Predict Employee Strain in Reformed Public Sector Contexts, Journal of Public

Administration Research and Theory, Volume 19, Issue 3, Pages 555–578, https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1093/jopart/mun019

Notelaers, G., Baillien, E., De Witte, H., Einarsen, S., & Vermunt, J. K. (2012). Testing the strain hypothesis of the demand control model to explain severe bullying at work. Economic and Industrial Democracy, 34(1), 69-87.

http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1177/0143831X12438742

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2015:4).

Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Panari, C., Guglielmi, D., Simbula, S., & Depolo, M. (2010). Can an opportunity to learn at work reduce stress? A revisitation of the job demand-control model.Journal of Workplace Learning, 22(3), 166-179. Hämtad 16 maj 2018 från:

http://proxybib.miun.se/login?url=https://search-proquest-com.proxybib.miun.se/docview/870285183?accountid=12495

Parker, S. L., Jimmieson, N. L., & Amiot, C. E. (2013). Self-determination, control, and reactions to changes in workload: A work simulation. Journal of Occupational Health Psychology, 18(2), 173-190. http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1037/a0031803

Paulsen, R. (2015). Lydnadsmodus på Arbetsförmedlingen – En kontextualisering av funktionell dumhet. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21(2), 42-57.

Rostila, M., Toivanen, S. (Red.) (2012). Den orättvisa hälsan om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.

Sauter, S.L., Hurrell, J.J., Cooper, C.L. (1989) Job Control and Workers Health. New York, Chichester, Brisbane, Toronto, Singapore: John Wiley & Sons.

Smit, B. W., & Barber, L. K. (2016). Psychologically detaching despite high workloads: The role of attentional processes. Journal of Occupational Health Psychology, 21(4), 432-442.

http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1037/ocp0000019

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-05-23 från:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

Wang, Z., Liu, H., Yu, H., Wu, Y., Chang, S., & Wang, L. (2017). Associations between occupational stress, burnout and well-being among manufacturing workers: mediating roles of psychological capital and self-esteem. BMC Psychiatry, 17, 364.

http://doi.org.proxybib.miun.se/10.1186/s12888-017-1533-6

Welander, J., Astvik, W., & Hellgren, J. (2017). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 23(2), 8-26

10 Bilaga 1.Frågeinstrument

Ange ditt juridiska kön:

( ) Kvinna ( ) Man