En svaghet med aktuell studie är att ett icke-slumpmässigt urvalsförfarande använts då icke-slumpmässiga urval oftast inte är representativa för målpopulationen (Polit & Beck 2008, s. 344). Urvalsmetoden valdes utifrån vad som var tidsmässigt och ekonomiskt möjligt utifrån en kvantitativ studie på magisternivå. Det är dock vanligt att icke- slumpmässiga urval görs inom vårdvetenskapliga studier på grund av praktiska och ekonomiska skäl enligt Polit och Beck (2008, s. 344). Enligt Bowers, House och Owens (2011, s. 50) kan dock ett konsekutivt urval vara någorlunda representantivt om deltagarna representerar en särskild grupp av exempelvis patienter. I aktuell studie utgörs den specifika gruppen av kvinnor som fött barn på samma sjukhus och vårdas på samma BB-avdelning. Det finns ingen garanti för att alla som motsvarade inklusionskriterierna verkligen erbjöds deltagande i studien, vilket till viss del kan utläsas i jämförelserna mellan målpopulationen och deltagarna avseende kejsarsnittfrekvens samt jämförelserna mellan deltagarnas utbildningsnivå och kvinnor som fött barn i Sverige 2015 (bilaga IV).
Svarsfrekvens
Svarssfrekvensen 43,5 % antyder även den att inte alla kvinnor som motsvarade inklusionskriterierna erbjöds deltagande i studien. Orsaker till detta kan vara att studien pågick under sommaren med högt patienttryck och ovan personal på BB-avdelningen. En annan orsak kan ha varit att personalen var informerade om att målet var minst 50 ifyllda enkäter vilket kan ha lett till minskade ansträngningar hos personalen när 50 enkäter samlats in. Resultaten från ett litet urval är dock mindre representativt för målpopulationen än ett större (Polit & Beck 2008, ss. 348–349). Skillnaderna mellan målpopulationen och deltagarna antyder att aktuell studie brister när det gäller generaliserbarhet. Generaliserbarhet innebär att studiens resultat kan överföras till hela populationen som studien avsett att dra slutsatser om (Polit & Beck 2008, s. 754).
Validitet
Intern validitet innebär att inget annat än en oberoende variabel påverkat utfallet (Polit & Beck 2008, s. 287). Ett sätt att prova den interna validiteten när det gäller samband som uppmätts är genom korrelationstest (Borg & Westerlund 2012, s. 20). Enligt korrelationsprövningar med Spearmans rangkorrelationskoefficient var den interna validiteten för sambanden mellan olika variabler god.
Extern validitet innebär att forskningsresultaten skall kunna gälla även för andra förhållanden (Polit & Beck, 2008, s. 287). Det innebär att samband som uppmätts i studien skall gå att generalisera till andra typer av mätningar av samband, samt till andra miljöer och personer (Borg & Westerlund, 2012, ss. 20–22). Då miljön och åldern på deltagarna i studien överenstämmer med miljön och åldern för målpopulationen (se bilaga V) skulle detta tala för god extern validitet medan utbildningsnivån, skiljer sig från den större populationen (Kvinnor som fött barn i sverige 2015, se bilaga IV) och då jämförande data för målpopulationens utbildningsnivå saknas kan inte den externa validiteten stärkas fullt ut. När det gäller förlossningssätt så är kejsarsnittfrekvensen högre för målpopulationen än för deltagarna i aktuell studie (se bilaga V). Det kan bero på olika orsaker som exempelvis att de som genomgått kejsarsnitt inte orkat svara på enkäten eller att de inte blivit tillfrågade av personalen.
Reliabilitet - Enkäten
Ett mätinstruments reliabilitet (pålitlighet) avgörs av dess kongruens, precision, objektivitet och konstans enligt Trost och Hultåker (2016, s. 62). Kongruens innebär att de frågor som avses mäta samma sak är lika i sin utformning och att flera frågor ställs om samma slags fenomen (Trost & Hultåker 2016, s. 62). Efter genomförd pilotstudie förtydligades några frågor och enkäten bedöms vara utformad på ett tydligt och logiskt sätt.
Precision avser att det skall vara enkelt för deltagarna att fylla i svaren (Trost & Hultåker, 2016, s. 62). Enligt pilotstudien var enkäten enkel att fylla i och några förenklingar utfördes också efter pilotstudien. En svaghet i precisionen bedöms dock vara att tydligheten när det gäller att hoppa över de så kallade delfrågorna om vederbörande svarat ”nej” på frågan ”fick du någon information om…” medfört att några av dem som svarat ”vet inte” eller ”kommer inte ihåg” har valt att hoppa över delfrågorna medan andra har svarat på dem, vilket medfört svårigheter att urskilja vad som är bortfall och inte när det gäller de frågorna.
Objektiviteten när det gäller mätinstrumentet innebär att alla som kodar svaren och registrerar dem gör på samma sätt (ibid.). Författaren utförde själv kodning av svaren och inmatning av data. Validiteten (giltigheten) hos instrumentet är avhängig reliabiliteten vilket innebär att om det är ett stort antal deltagare som misstolkar frågorna eller om slumpen avgör hur de uppfattar dem uppstår en osäkerhet om instrumentet mäter det som avsågs mätas (Trost & Hultåker 2016, s. 63). Den genomförda pilotstudien pekar på att deltagarna förstod och svarade på frågorna i enkäten utifrån syftet med frågorna. När det gäller frågorna om för- och nackdelar så är begreppen dock subjektiva och otydliga, då det inte framgår klart vad som menas med för- och nackdelar i enkäten, vilket utgör en svaghet i aktuell studie.
Slutsats
Kvinnor ges inte möjlighet till informerat samtycke och informerade val utifrån begreppens rätta bemärkelser när det gäller ett flertal specifika undersökningar och behandlingar, under graviditet och förlossning förutom när det gäller rutinultraljudsundersökningen. Kvinnor uppfattar dock att de ges möjlighet vara
delaktiga i beslut rörande undersökningar och behandlingar överlag under graviditet och förlossning.
Kliniska implikationer
Resultatet av studien pekar på att kvinnor inte alltid ges möjlighet till informerat samtycke och informerade val under graviditet och förlossning utifrån begreppens rätta bemärkelser. Därför skulle en väg att gå vara att utforma informationsmaterial för både kvinnor och personal inom mödrahälsovård och förlossningsvård om informerat samtycke och informerade val. Utifrån studiens resultat när det gäller information om rutinultraljudet skulle konceptet som används för den informationen kanske fungera för andra undersökningar och behandlingar. Genom att arbeta utifrån en rättighetsbaserad omvårdnadsmodell utformad för och av barnmorskeprofessionen skulle patientperspektivet bli tydligare. Detta skulle kunna hjälpa barnmorskor ytterligare i att stärka kvinnors autonomi under graviditet och förlossning och skulle även kunna ge barnmorskor större möjligheter att bryta hierarkier i mödra- och förlossningsvården.
Förslag till vidare forskning
Mer kvalitativ forskning behövs när det gäller kvinnors och barnmorskors upplevelser av informerat samtycke och informerade val under graviditet och förlossning i Sverige för att kunna kartlägga hinder och möjligheter för informerat samtycke och informerade val inom mödravården och förlossningsvården.
REFERENSER
Abascal, G. & Nordström, L. (2016). Fosterövervakning. I Lindgren, H. Christensson, K. & Dykes, A. (red.) Reproduktiv hälsa - Barnmorskans kompetensområde. Lund: Studentlitteratur, ss. 457–473.
Ahmer-Wåhlin, I. & Herbst, A. (2014). Fosterövervakning under förlossningen. I Hagberg, H. Maršál, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 239–252.
Alfirevic, C. Devane, D. & Gyte, G. (2013). Continuous cardiotocography (CTG) as a form of electronic fetal monitoring (EFM) for fetal assessment during labour.Cochrane Database Of Systematic Reviews, (5), doi:10.1002/14651858.CD006066.pub2.
Armstrong, L. & Stenson, B. J. ( 2007). Use of umbilical cord blood gas analysis in the assessment of the newborn. Archives of Disease in Childhood - Fetal and Neonatal Edition, 92(6), ss. 430–434. doi:10.1136/adc.2006.099846
Barker, S. (2011). Midwives´emotional care of women becoming mothers. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing.
Björklund, U. Marsk, A. Levin, C. & Georgsson-Öhman, S. (2012). Audovisual information affects informed choice and experience of information in antenatal Down syndrome screening - A randomized controlled trial. Patient Education and Counseling, 86(3), ss. 390–395. doi:101016/j.pec2011.07.004
Blix, E. (2013). The admission CTG: is there any evidence for still using the test? Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 92(6), ss. 613–619. doi:10.1111/aogs.12091 Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. 3 uppl. Stockholm: Liber.
Bowers, D. House, A. & Owens, D. (2011). Getting started in Health research. West Sussex: Blackwell publishing, Wiley and sons.
Brauer, S. (2016). Moral implications of obstetric technologies for pregnacy and motherhood. Medicine Health Care and Philosophy,19(1), ss. 45–54. doi:1007/s11019- 015-9635-8
Denney, D. (2005). Risk and Society. London: Sage Publications Ltd.
Ekelin, M. Crang-Svalenius, E. & Dykes, A.-K. (2004). A qualitative study of mothers´and fathers´experiences of routine ultrasound examination in Sweden. Midwifery, 20(4), ss. 335–344. doi:10.1016/j.miw.2004.02.001
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, (2010). Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Strasbourg: Council of Europe.
Faden, R. & Beauchamp, T. L. (1986). A History and Theory of Informed Consent. New York: Oxford University Press.
FASS (2017). Oxytocin.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20091203000014 [2017-12-17]. Foucault, M. (1973). The birth of the clinic – An Archaelogy of Medical Perception. Vintage books edition 1994. New York: Pantheon Books.
Förenta Nationerna (1979). Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I SÖ 1980:8, Proposition 1979/80:14.
http://www.regeringen.se/contentassets/5089ba4f2402492a975b70eae43bbc5e/konventi on-om-avskaffande-av-all-slags-diskriminering-av-kvinnor-so-19808. New York, Förenta Nationerna.[2017-12-10]
Green, J. M. Coupland, V. A. & Kitzinger, J. V. (1990). Expectations, Experinces and Psychological Outcomes of Childbirth: A prospective study of 825 Women. BIRTH, 17(1), ss. 15–24.
Grimes, H. A. Forster, D. A. & Newton, M. S. ( 2014). Sources of information used by women during pregnancy to meet their information needs. Midwifery,30(1), ss. 26–33. doi:10.1016/j.midw.2013.10.007
Grunewald, C. & Schultz, T. (red.) (2015). Projekt Säker förlossningsvård - ett nationellt tvärprofessionellt samarbete för en säkrare förlossning, Stockholm: Patientförsäkringen - LÖF.
https://www.sfog.se/media/92068/slutrapport_saeker_foerlossning.pdf. [2017-12-08] Gu, V., Feeley, N., Gold, I., Hayton, B., Robins, S., Mackinnon, A., Samuel, S., Carter, C. S. & Zelkowitz, P. (2016). Intrapartum Synthetic Oxytocin and Its Effects on
Maternal Well-Being at 2 Months Postpartum. Birth, 43(1), ss. 28–35. doi:10.1111/birt.12198
Gunnarsson, R. (2005). Översikt för sambandsanalys. I Gunnarsson, R. (red.)
Forskningsmetodik kvantitativa och kvalitativa ansatser. Göteborg: Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa - Allmänmedicin. Sahlgrenska akademin. Göteborgs universitet, FOU. http://infovoice.se/fou/bok/10000016.shtml, ss. 1–3. [2017-11-17] Hagberg, H. Maršál, K. & Westgren, M. (red.) (2014). Obstetrik. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Heatley, M. L., Watson, B., Gallois, C. & Miller, Y. D. (2015). Women´s Perceptions of Communication in Pregnancy and Childbirth: Influences on Participation and
satisfaction with Care. Journal of Health Communication, 20(7), ss. 827–834. doi: 10.1080/10810730.2015.1018587
Herbst, A., Ahmer-Wåhlin, I., Stjernholm, V., Weichselbraun, M. & Domellöf, M. (2015). Fosterövervakning vid aktiv förlossning – Råd för utfärdande av
klinikrutiner/PM. http://lof.se/wp-content/uploads/Foster%C3%B6vervakning-vid- aktiv-f%C3%B6rlossning.pdf. [2017-12-17]
Hermansson, E. & Mårtensson, L. (2011). Empowerment in the midwifery context - a concept analysis. Midwifery, 27(6), ss. 811–816. doi:10.1016/j.midw.2010.08.005 Hindley, C. & Thomson, A. M. (2005). The rhetoric of informed choice: perspectives from midwives in intrapartum fetal heart rate monitoring. Health expectations,8(4), ss. 306–314. doi:10.1111/j.1369-7625.2005.00355.x
Holmgren, P.-Å., (2014). Postpartumblödningar. I Hagberg, H., Maršál, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 519–527.
Hunter, A., Devane, D., Houghton, C., Grealish, A., Tully, A. & Smith, V. (2017). Woman-centered care during preganancy and birth in Ireland: thematic analysis of women´s and clinician´s experiences. BMC, Pregnancy and Childbirth,17(1), ss. 1–11. doi:10.1186/s12884-017-1521-3
Högskolan i Borås - Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, (2017) Riktlinjer för examensarbete på magisternivå i huvudområdet Sexuell och reproduktiv hälsa.
http://www.hb.se/Global/Akademi%202/Student/Riktlinjer%20och%20mallar/H17_Rik tlinjer%20-%20Magister_Sexuell%20o%20reprod.pdf. [2018-04-02]
Höjeberg, P. (2011). Jordemor - Barnafödandets historia i Sverige. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
International Confederation of midwives. (ICM) (2008). International code of ethics for midwives.
http://internationalmidwives.org/assets/uploads/documents/CoreDocuments/CD2008_0 01%20V2014%20ENG%20International%20Code%20of%20Ethics%20for%20Midwiv es.pdf. [2017-12-17]
Isberg, P-E. (2008). SPSS for Windows14 - a guided tour. Lund: Matematikcentrum, matematisk statistik, Lunds universitet.
http://www.maths.lth.se/matstat/kurser/masb11/htm4/datorlab/masb11_introSPSS_09.p df. [2017-11-11]
Jangsten, E., Hellström, A-L. & Berg, M. (2010). Management of the third stage of labour - focus group discussions with Swedish midwives. Midwifery, 26(6), ss. 609– 614. doi:10.1016/j.midw.2008.12.004
Jangsten, E., Mattsson, L-Å., Lyckestam, I., Hellström, A-L. & Berg, M. (2011). A comparison of active management and expectant management of the third stage of labour: a Swedish randomised controlled trial. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 118(3), ss. 362–369. doi:10.1111/j.1471-0528.2010.02800.x
Johannisson, K. (1994). Den mörka kontinenten.- kvinnan och fin-de-siècle. Stockholm: Norstedts.
Kroll-Desrosiers, A. R., Nephew, B. C., Babb, J. A., Guilarte-Walker, Y., Moore, S. T. & Deligiannidis, K. M. (2017). Association of peripartum synthetic oxytocin
administration and depressive and anxiety disorders within the first postpartum year. Depression and Anxiety, 34(2), ss. 137–146. doi:10.1002/da.22599
Langer et al. (2015). Women and Health: the key for sustainable development. The Lancet, 386(9999), ss. 1165–1210.doi:10.1016/S0140-6736(15)60497-4.
Larsson, M. (2009). A descriptive study of the use of the Internet by women seeking pregnancy-related information. Midwifery, 25(1), ss. 14–20.
doi:10.1016/j.midw.2007.01.010
Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A.-K. (red.) (2016). Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, P., Stadin, M., Blomberg, I. Nordin, K, Sahlgren, H & Ingvoldstad- Malmgren, C. (2017). Information about first-trimester screening and self-reported distress among pregnant women and partners - comparing two methods of information giving in Sweden. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 96(10), ss. 1243– 1250. doi:10.1111/aogs.13195
MacKenzie-Bryers, H. & van Teijlingen, E. (2010). Risk, theory, social and medical models: A critical analysis of the concept of risk in maternity care. Midwifery, 26(5), ss. 488–496. doi:10.1016/j.midw.2010.07.003
Maršál, K. (2011). Obstetriska undersökningsmetoder. I Marsál, K. & Grennert, L. (red.) Obstetrisk öppenvård. Stockholm: Liber, ss. 16–47.
Maršál, K. & Malcus, P. (2014). Ultraljudsdiagnostik. I Hagberg, H., Maršál, K. & Westgren, M. (red.) Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 187–213.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2017). Lag utan genomslag - Utvärdering av patientlagen 2014–2017, Rapport 2017:2. Stockholm: Vårdanalys.
http://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/03/2017-2-Lag-utan-genomslag- webb.pdf [2017-11-01]
Nilsson, C. (2014). The delivery room: Is it a safe place? A hermeneutic analysis of women´s negative birth experiences. Sexual & Reproducitve Healthcare, 5(4), ss. 199– 204. doi:10.1016/j.srhc.2014.09.010
Nordström, L. & Wikström, I. (2014). Förlossning - Fysiologi och handläggning. I Hagberg. H., Maršál, K. & M. Westgren, red. Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss.107– 126.
O´Brien, D., Butler, M. M. & Casey, M. ( 2017). A participatory action research study exploring women´s understanding of the concept of informed choice during pregnancy and childbirth in Ireland. Midwifery,46, ss. 1–7. doi:10.1016.2017.01.002
Persson, E. K. & Dykes, A-K. (2002). Parents´experience of early discharge from hospital after birth in Sweden. Midwifery, 18(1), ss. 53–60.
doi:10.1054/midw.2002.0291
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing Researh; Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 8 uppl. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Regeringskansliet (2015). Att förändra vår värld. Agenda 2030 för hållbar utveckling, (Bilaga 3 till regeringsbeslut 2016-04-07, Fi2016/01355/SFÖ) Stockholm:
Regeringskansliet.
http://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/ bilaga-3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for- hallbar-utveckling. [2017-11-05]
Rissanen, R., (2013). SPSS Manual, Umeå: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Umeå universitet.
Scamell, M. (2016). The fear factor of risk- clinical governance and midwifery talk and practice in the UK. Midwifery,38, ss. 14–20. doi:10.1016/j.midw.2016.02.010
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Smyth, R., Markham, C. & Dowswell, T. (2013). Amniotomy for shortening
spontaneous labour (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, (6), ss. 1–84. doi:10.1002/14651858.CD006167.pub4
Socialstyrelsen (2001). Handläggning av normal förlossning - State of the art, Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2017). Statistik: graviditeter, förlossningar och nyfödda.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/graviditeter%2Cforlossningaro chnyfodda. [2017-12-13]
Stapleton, H., Kirkham, M. & Thomas, G. (2002). Qualitative study of evidence based leaflets in maternity care. The BMJ, 324(639), ss. 1–6. doi:10.1136/bmj.324.7338.639
Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (SBU) (2006). Metoder för tidig fosterdiagnostik - En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport nr: 182).
http://www.sbu.se/contentassets/5c2bae2f615f4f3b91d9e08dfcbf7f64/fosterdiagnostik_f ulltext.pdf [2017-11-15]
Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (SBU) (2015).
Fosterövervakning med kardiotokagrafi (CTG) vid förlossning - kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter. Stockholm: SBU.
http://www.sbu.se/contentassets/4db649e468064ccd93fc00b5f477f1a9/fosterovervaknin g_med_kardiotokografi_ctg_vid_forlossning.pdf [2017-11-01]
Statens medicinsk-etiska råd/SMER (2012). Några medicinsk-etiska begrepp. http://www.smer.se/etik/medicinsk-etiska-begrepp/ [2017-12-13]
Sullivan, M. (2003). The new subjective medicine: taking the patient´s point of view on healthcare and health. Social science and medicine, 56(7), ss. 1595–1604.
doi:10.1016/S0277-9536(02)00159-4
Svenska akademien (2014). Svenska akademiens ordböcker. https://svenska.se/ [2017- 12-17].
Svenska läkaresällskapet, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen & Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (SLS, SKL, Socialstyrelsen & SBU) (2011). Nationella medicinska indikationer -Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning, (Rapport 2011:08) Stockholm: Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer- varkstimulering-oxytocin.pdf [2017-12-03]
Thompson, J. B. (2004). A Human rights Framework for Midwifery Care. Journal of Midwifery & Women´s Health, 49(3), ss. 175–181. doi:10.1016/S1526-9523(03)00561- 0
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. United Nations (UN) (2000). The international covenant on economic, social and cultural rights -The right to the highest attainable standard of health. General Comment No. 14. (Contained in Document E/C.12/2000/4). Geneva: United Nations/Office of the high comissioner for human rights. http://www.refworld.org/pdfid/4538838d0.pdf [2017-12-03]
United Nations (UN) (1995). Platform for action. Action for Equality, Development and Peace. Fourth World Conference on Women. Beijing China: United Nations.
http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/health.htm#object1 [2017-12-03] Wiklund, I., Ahlberg, M., Dahlström, A. & Weichselbraun, M. ( 2014). Routine testing of umbilical cord blood after normal delivery should be discontinued. Sexual &
Williams, A. M. & Irurita, V. F. (2004). Therapeutic and non-therapeutic interpersonal interactions: the patient's perspective. Journal of Clinical Nursing, 13(7), ss. 806–815. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01020.x
World Health Organization (WHO) (1996). Safe motherhood. Care in normal birth: A practical guide, Geneve: WHO - Reproductive health and research.
World Health Organization (WHO) (1998). The WHO definition of Reproductive health http://www.who.int/topics/reproductive_health/en/
Åhman, A., Sarkadi, A., Lindgren, P. & Rubertsson, C. (2016) "It made you think twice"-an intreview study of women´s perception of a web based decision aid
concerning screening and diagnostic testing for fetal anomalies. BMC- Pregnancy and Childbirth, 16(1), ss. 1–10. doi:10.1186/s12884-016-1057-y