5.2.1 Patientdata
Den kvantitativa delen av aktuell studie baserades på ett redan insamlat patientdata vilket författarna fick ta del av först efter att insamlandet var avslutat. Detta medför att författarna inte hade något inflytande över insamlingsprocessen av patientdata.
Författarna menar att processen för insamlandet av patientdata medför att det existerar en del begränsningar i vilka slutsatser som är möjliga att dra utifrån materialet. Vid insamling av ett stort datamaterial kan dock vissa kompromisser vara nödvändiga. Vid aktuell
insamlingsprocess fanns en tanke om att denna inte skulle inverka alltför mycket på de rutiner som redan existerade vid verksamheterna som deltog med att samla in material. Detta för att förhindra att för strikta krav kring insamlandet av data skulle få verksamheterna att avstå från att delta i projektet.
Skulle ett liknande projekt äga rum igen vore det dock lämpligt att tänka över följande aspekter vid insamlingsprocessen:
För att kunna jämföra data insamlat från olika mottagningar av olika logopeder vore det idealt att samtliga involverade i projektet rapporterar in data konsekvent. I aktuell patientdata finns variationer i hur enheterna och de individuella logopederna valt att rapportera bland annat sysselsättning och övrig information om patienten. Konsekvent information beträffande exempelvis bakomliggande orsaker till varför en patient avbröt behandling saknas. Utöver detta finns hos författarna till denna studie en misstanke om att vissa mottagningar valt att rapportera in även de patienter som avbrutit behandling innan en andra RHI-mätning hann äga rum, medan andra mottagningar har valt att utelämna dessa. Dessutom har en av
mottagningarna gjort den andra RHI-mätningen vid patientens uppföljningsbesök tre månader efter behandlingsslut medan de övriga fem mottagningarna har rapporterat in detta vid det sista behandlingstillfället. Statistiska analyser avslöjade dock inga bevis på att skillnaden i tid för den andra RHI-skattningen skulle ha påverkat RHI-poängen.
I början av arbetet med denna uppsats var tanken att jämföra ifall RHI-poängen för de patienter som valt att avbryta behandlingen skiljde sig från de patienter som valt att fullfölja
29
behandlingen. Av intresse var även att undersöka om det fanns någon gemensam egenskap hos de patienter som avbrutit behandling. Detta var dock inte möjligt att undersöka utifrån det aktuella materialet då antal inrapporterade deltagare som avbrutit sin behandling var för få.
De logopeder som rapporterat in patientdata har inte ombetts att rapportera in vilken behandlingsmetod som använts. Som en konsekvens av detta går det inte att avgöra vilka potentiella komponenter i behandlingen som har gett effekt. För att ytterligare kontrollera RHI:s specificitet och sensitivitet hade det varit idealt att kombinera ifyllandet av formuläret med en akustisk inspelning vid behandlingsstart och behandlingsslut. Detta för att granska om förekomsten av olika akustiska fenomen, exempelvis jitter och shimmer, korrelerar med RHI- poäng.
5.2.2 Enkätdelen
Majoriteten av enkätens frågor utformades med fasta svarsalternativ utifrån Ejlertsson (2005) och Kylens (2004) rekommendationer. Fördelen med fasta svarsalternativ är att enkätsvaren ofta är enklare att analysera. Nackdelen är att respondentens svar blir mycket bundna. Dels som en konsekvens av att respondentens svar begränsas till svarsalternativen och dels som en konsekvens av att de fasta svarsalternativen möjligen leder in respondenten på specifika tankebanor (Ejlertsson, 2005; Kylén, 2004). Hur de fasta svarsalternativen påverkat de enkätsvar som inkommit är svårt att uttala sig om. För att kringgå de nackdelar fasta
svaralternativ kan medföra skulle enkäten kunnat utformas så att det till varje fråga med fast svarsalternativ dessutom fanns möjlighet att lämna fria kommentarer. Detta gör dock att fördelarna med fasta svaralternativ riskerar att försvinna.
Till enkätutskickets generella fördel hör att det är möjligt att sprida en enkät över större geografiska ytor och till dess generella nackdel att det finns en betydande risk för ett stort bortfall (Bryman, 2011). Enkäten har spridits över en stor geografisk yta vilket varit en fördel då risken för ett begränsat antal respondenter i annat fall var överhängande. Enkätutskicket hade dock ett stort bortfall. Den största risken med ett stort bortfall är att det kan ge upphov till att informationen enkäten presenterar blir missvisande. Detta då ett stort bortfall kan innebära en skevhet i vem som besvarar enkäten vilket i sin tur kan komma att påverka enkätresultatets validitet (Bryman, 2011).
I föreliggande studie var andelen svarande bland de tillfrågade logopederna cirka 53 %. Utöver att ett stort bortfall är karaktäristiskt vid enkätutskick skulle bortfallet eventuellt kunna
30
förklaras med att enkätutskicket har skett med hjälp av mellanhänder. Det är tänkbart att en personlig kontakt med samtliga respondenter hade kunnat höja svarsfrekvensen.
Vad gäller enkätundersökningens validitet är det möjligt att den låga svarsfrekvensen speglar en skevhet i vem som valt att besvara denna vilket kan ha påverkat informationen enkäten presenterar. Klart är att de få antalet respondenter och den låga svarsfrekvensen inte tillåter att för stora generella slutsatser dras utifrån de enkätsvar som inkommit. Snarare bör dessa ses som en fingervisning om vad några yrkesverksamma logopeder anser om RHI.
Studiens intention var att deltagarna i enkätstudien skulle känna sig helt trygga med att vara avidentifierade. Under studiens gång blev det dock uppenbart att redovisning av frågan ”Jag arbetar vid…” skulle innebära en risk beträffande deltagarnas anonymitet. Detta gjorde att svaren på denna fråga inte kom att redovisas i resultatet.
Vid bearbetning av enkäten blev det också tydligt att frågan ”Jag har varit yrkesverksam som logoped under…” i viss mån var felställd. Mer relevant för studien hade möjligen varit att veta hur många år respektive respondent hade varit yrkesverksam inom röstområdet, inte hur många år denne hade varit yrkesverksam som logoped totalt. Yrkeserfarenhet bidrar dock sannolikt med en generell kompetens i omhändertagande som är relevant för samtliga patientkategorier varför fråga trots detta redovisas i resultatet.
5.3 Slutsatser
Minskningen av medianpoängen i RHI-indexet vid behandlingsslut var 19 poäng. Majoriteten av patienterna, 55 %, skattade en förbättring som översteg 13 poäng. Dock låg majoriteten av deltagarna vid behandlingsslut fortfarande över föreslagna gränsvärden för en röststörning.
Medelåldern i patientdata var högre än inom den svenska totalpopulationen. Äldre personer hade ett högre RHI-värde vid både behandlingsstart och behandlingsslut. RHI-differensen mellan de två skattningstillfällena var likvärdig mellan de olika åldersgrupperna.
RHI-differensen påverkas inte av deltagarens kön, antal behandlingstillfällen eller hur lång behandlingsperioden har varit. Det fanns ett måttligt, positivt samband mellan patientens startvärde på RHI och patientens RHI-poäng vid behandlingsavslut. Ett svagt, positivt
samband existerade mellan patientens startvärde på RHI och antalet behandlingstillfällen som gavs.
31
Utifrån litteratur och aktuell studie drar författarna slutsatsen att RHI är ett lämpligt verktyg för utvärdering av röstbehandling, även om användaren av instrumentet måste ha dess svagheter i åtanke.
5.4 Framtida forskning
För framtida forskning vore det intressant att undersöka om RHI-poängen skiljer sig åt tre månader efter behandlingsavslut i jämförelse med hur RHI-poäng ser ut precis vid
behandlingsavslut. En sådan studie skulle kunna genomföras med hjälp av tre RHI-mätningar, den första vid behandlingsstart, den andra vid behandlingsavslut och den tredje vid
uppföljningssamtal.
Den skeva könsfördelningen bland röstpatienter är ett ämne som ett flertal studier redan berört, men som författarna fortfarande anser motiverar mer forskning. Exempelvis skiljer sig de 30 vanligaste yrkena åt mellan män och kvinnor (SCB, 2012), författarna ställer sig därför frågan om det kan föreligga ett högre röstkrav inom de yrken som har en kvinnlig
överrepresentation? Utöver detta vore det även intressant att låta röstfriska män fylla i RHI- formulär för att undersöka ifall det finna ett mörkertal av män som lever med en röststörning men ännu inte fått denna diagnosticerad.
Utvecklandet av en reviderad version av RHI samt specialanpassade versioner av samma verktyg skulle kunna vara någonting för framtida forskning att fokusera på för att i möjligaste mån verka för att tillförlitligheten av de svar RHI genererar blir nästintill perfekta. Förslag på patientgrupper som kan tänkas gynnas av specialanpassade versioner av RHI är personer med kognitiv nedsättning samt personer vilka är flerspråkiga.
32
6.0 Referenser
Abitbol, J., Abitbol, P., & Abitbol, B. (1999). Sex hormones and the female voice. Journal of
Voice : Official Journal of the Voice Foundation, 13(3), 424-446.
Arbetsmiljöverket (2007). Belastningsskador. Hämtad från
http://www.av.se/publikationer/broschyrer/adi_447.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1, 21/4/2013 14:43.
Aronson, A.E. & Bless, D.M. (2009). Clinical voice disorders. (4. ed.) New York: Thieme
Baker, J., Ben-Tovim, I, D., Butcher, A., Esterman, A., McLaughlin, K. (2007) Development of a modified diagnostic classification system for voice disorders with inter-rater reliability study. Logopedics, phoniatrics, vocology, 32 (3), 99-112
Borg, E., & Westerlund, J. (2007). Statistik för beteendevetare / Elisabet Borg, Joakim Westerlund. Stockholm : Liber, [2007].Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bylund, H., Eriksson, S., (2010)Översättning och validering av pediatric Voice Handicap Index för barn 6 till 10 år. Magisteruppsats, Linköpings Universitet, Instutitionen för klinisk
och experimentiell medicin (IKE).
Colton, R.H., Casper, J.K. & Leonard, R. (2011). Understanding voice problems: a
physiological perspective for diagnosis and treatment. (4. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Coyle, S. M., Weinrich, B. D., & Stemple, J. C. (2001). Shifts in relative prevalence of laryngeal pathology in a treatment-seeking population. Journal of Voice : Official Journal of
the Voice Foundation, 15(3), 424-440.
D ’ haeseleer E., Depypere H., Claeys S., Van Borsel J., Van Lierde K. (2009). The
menopause and the female larynx, clinical aspects and therapeutic options: a literature review.
Maturitas, 20(64), 27 – 32.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
33
Elliot, N. (2009). Röstboken: tal-, röst- och sångövningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Engstrand, O. (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Evans, D. (2003). Hierarchy of evidence: A framework for ranking evidence evaluating healthcare interventions. Journal of Clinical Nursing, 12(1), 77-84.
Fritzell, Björn. (1996). Röstproblem följer yrket. Lärare, socialarbetare, jurister och präster bör tidigt få skadeförebyggande röstvård. Läkartidningen, 93 (14), 1325-1328.
Helsingforsdeklarationen (2008). World Medical Association Declaration of Helsinki. Hämtad från, http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html, 18/2/2013 9:10.
Hunter, J, E., Tanner, K., Smith, E, M. (2011) Gender differences affecting vocal health of woman in vocally demanding careers. Logopedics Phoniatrics Vocology¸36(3), 128-36.
Jacobson, B. H., Johnson, A., Silbergleit, A., Jacobson, G., Benninger, M. S. & Newman, C. W. (1997). The Voice Handicap Index (VHI): Development and Validation. American
Journal of Speech-Language Pathology, 6, (3), 66-70.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Lallh, A. (2000) The effect of information on listeners' attitudes toward speakers with voice or resonance disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 43 (3) 782–795.
Lass, N. J., Ruscello, D. M., Bradshaw, K. H., & Blankenship, B. L. (1991). Adolescents' perceptions of normal and voice-disordered children. Journal of Communication Disorders, 24(4), 267-274.
Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur.
Linville, S.E. (2001). Vocal aging. Australia: Singular Thomson Learning.
Lyberg-Åhlander, V., Rydell, R., Eriksson J. & Schalén, L. (2010). Throat related symptoms and voice: development of an instrument for self assessment of throat-problems. BMC Ear,
Nose and Throat Disorders, 10(5).
Ma, P.-M, E., Yiu, M.-L, E., Abbott, V, K. (2007) Application of the ICF in voice disorders.
34
Morrisson, D, M., Rammage, A, L (1993) Muscle Misuse Voice Disorders: Description and Classification. Acta Otolaryngol, 113(3) 428-434.
Murry, T., Medrado, R., Hogikyan, D, N., Aviv, E, J., (2004) The relationship between ratings of voice quality and quality of life measures. Journal of voice, 18 (2) 183–192.
Ohlsson, A-C. & Dotevall, H. (2009). Voice handicap index in Swedish. Logopedics,
Phoniatrics, Vocology, 34, (2), 60-66.
Perneger, T. V. (1998). What's wrong with bonferroni adjustments. BMJ (Clinical Research
Ed.), 316(7139), 1236-1238.
Rammage, L., Morrison, M. & Nichol, H. (2001). Management of the voice and its disorders. (2. ed.) San Diego, Calif.: Singular Thomson Learning.
Rosen CA., Lee AS., Osborne J., et al. (2004). Development and validation of the Voice
Handicap Index-10 Laryngoscope, 114(9), 1549–56.
Rosen, A, C., Murry, T., Zinn, A., Zullo, T., Sonbolian, M. (2000) Voice handicap index change following treatment of voice disorders. Journal of Voice, 14(4), 619-623.
Roy, N., Merrill, R. M., Thibeault, S., Parsa, R. A., Gray, S. D., & Smith, E. M. (2004). Prevalence of voice disorders in teachers and the general population. Journal of Speech,
Language, and Hearing Research: JSLHR, 47(2), 281-293.
Roy, N,. Ray, M., Steven, D., Smith, M.E. (2005) Voice Disorders in the General Population: Prevalence, Risk Factors, and Occupational Impact.The Laryngoscope, 115 (11), 1988–1995. Sackett, D. L., Rosenberg, W. M., Gray, J. A., Haynes, R. B., & Richardson, W. S. (1996). Evidence based medicine: What it is and what it isn't. BMJ (Clinical Research Ed.),
312(7023), 71-72.
Sala, E., Marketta Sihvo & Laine, A. (2005). Röstergonomi: rösten - ett fungerande
arbetsredskap. Helsingfors: Institutet för arbetshygien.
Sataloff, R.T. (2005). Voice science. San Diego: Plural Publishing
Schwartz, R, S., Cohen, M, S., Dailey, H, S., Rosenfeld, M, R., Deutsch, S, E., Gillespie, B, M., Granieri, E., Hapner,R, E., Kimball, E, C., Krouse, J, H., McMurray, S, J., Medina, S., O’Brien, K., Ouellette, R, D., Messinger-Rapport, J, B., Stachler, J, R., Strode, S.,
35
Patel, M, M.(2009) Clinical practice guideline: Hoarseness (Dysphonia). Otolaryngology–
Head and Neck Surgery, 141 (3), 1-31.
Scott, S., Robinson, K., Wilson, A, J., Mackenzie, K. (1997) Patient-reported problems associated with dysphonia. Clinical otolaryngology & allied sciences, 22 (1), 37-40.
Socialstyrelsen (2004) Jämställd vård? Könsperspektiv på Hälso- och sjukvården. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-103-3, 26/2/2013 14:08.
Socialstyrelsen (2012) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-3-6, 5/3/2013 10:20.
Södersten, M och Lindhe, C. SOU 2011:6. Kunskapsöversikt. Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Hämtad från
http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2011_06.pdf, 31/1/2013 14:20.
Speyer, R. (2008) Effects of Voice Therapy: A Systematic Review. Journal of voice, 22(5), 565–580.
Statistiska centralbyrån (2012) Yrkesregistret med yrkesstatistik, 2010. Hämtad från http://www.scb.se/Pages/Product____59061.aspx, 19/3/2013 8:35.
Sturdee, D. W. (2008). Menopause. I International Encyclopedia of Public Health. Hämtad från http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780123739605004792, 2/2/2013 16:15.
Surveymonkey (2013) http://sv.surveymonkey.com/ hämtad senast 3/6/2013 kl 09:19.
Verdolini, K., Raming O, L. (2001) Review: Occupational risks for voice problems.
Logopedics, Phoniatrics, Vocology, 26(1):37-46 .
World Health Organization, (2002). Towards a Common Language for Functioning, Disability and Health ICF. Hämtat från:
http://www.who.int/classifications/icf/training/icfbeginnersguide.pdf, 29/1/2013 9:13.
Williams, R, N. (2003) Occupational groups at risk of voice disorders: a review of the literature. Occupational medicine, 53 (7), 456-460.
36
Zur, K. B., Cotton, S., Kelchner, L., Baker, S., Weinrich, B., & Lee, L. (2007). Pediatric voice handicap index (pVHI): A new tool for evaluating pediatric dysphonia. International Journal
Bilaga 1
1. Jag använder mig av RHI... o Dagligen
o Flera gånger i veckan o Någon gång i månaden o Mindre än en gång i månaden
2. Jag tycker att RHI är ett tillförlitligt redskap för att utvärdera effekten av...
... röstbehandling
... röstbehandling av män ... röstbehandling av kvinnor ... röstbehandling av äldre ... röstbehandling av yngre
... röstbehandling av funktionella röststörningar ... röstbehandling av organiska röststörningar
3. Hur många poängs skillnad i RHI, före och efter behandling, anser du indikerar en klar positiv förbättring inom något delområde?
o < 5 o 6-10 o 11-15 o 16-20 o 21-25 o 26-30 o 31-35 o > 36
4. Hur många poängs skillnad i RHI, före och efter behandling, anser du indikerar en klar, positiv förbättring totalt? o <10 o 11-20 o 21-30 o 31-40 o 41-50 o 51-60 o >60
5. Jag tror att om en patient fyller i RHI vid två skilda tillfällen, exempelvis före och efter behandling, kommer svaren patienten ger att vara lika tillförlitliga vid varje tillfälle
o Instämmer inte
o Instämmer huvudsakligen inte o Instämmer huvudsakligen o Instämmer helt
6. Jag är... o Man o Kvinna 7. Jag arbetar vid:
8. Jag arbetar med röstpatienter; o <25 %
o 26-50 % o 51-75 % o >75 %
9. Jag har varit yrkesverksam som logoped under; o <5 år o 6-10 år o 11-15 år o 16-20 år o >20 år 10. Fria kommentarer Positiva …. Negativa ….
Bilaga 2
Hej!
Vi är två logopedstudenter som studerar termin 8 på logopedprogrammet vid Linköpings universitet. Under denna termin skriver vi vår magisteruppsats. Vi har valt att analysera redan insamlad RHI-data för att undersöka vikten av röstbehandling. För att få en uppfattning om RHI är ett tillförlitligt verktyg, i utvärdering av röstbehandling, gör vi även en enkätundersökning kring svenska röstlogopeders attityder och tankar gentemot RHI.
Förhoppnigen med studien är att ge svenska röstlogopeder ökad vetenskaplig grund att stödja sig mot vid val av behandling för röstpatienter samt val av verktyg vid utvärdering av röstbehandling.
Deltagande är givetvis frivilligt men för att projektet ska vara möjligt att genomföra krävs dock viss svarsfrekvens och vi vore därför tacksamma om du tog dig tid att svara.
Allt material kommer att hanteras konfidentiellt. Eftersom enkäten är webbaserad finns det en viss risk för att obehöriga kan ta del av enkätmaterialet, denna risk förekommer dock alltid när man sänder information över nätet (Trost, 2007).
Ifall du har ytterligare frågor kring enkäten eller studien, hör av dig via e-post så svarar vi efter bästa förmåga.
Tack för din tid och ditt engagemang Johanna Hengen, johhe221@student.liu.se Malin Petersson, malpe250@student.liu.se Referens: