5.3.1 Förstudie och planering
Trots att produkten inte var ämnad att i första hand lanseras på marknad var det mycket värdefullt att undersöka marknaden och konkurrenter för att få en helhetsbild av området. Denna milstolpe bidrog till att studenten fick den grund i ämnet som var nödvändig för att förstå produktens fulla syfte och ta fram lämpliga koncept. Utöver detta gav milstolpen viktiga kontakter med branschkunskap som var till hjälp under senare delar av projektet.
5.3.2 Produktspecificering
Trots att en kravspecifikation redan tagits fram av företaget inför detta projekt gav metoderna för produktspecificering värdefulla resultat som kunde verifiera denna kravspecifikation samt utöka den med fler krav och önskemål. Vid sökandet av behov och önskemål för de olika intres-senterna gavs en djupare förståelse av problemet samt en indikation på
utan att någon grupp upplever att de fått kompromissa på sina egna be-hov.
5.3.3 Konceptgenerering
Innan själva konceptgenereringen kunde ta fart gick en stor del av tiden åt till att strukturera och dela upp problemet i olika funktioner och be-gränsningar. Detta visade sig svårare än väntat eftersom flera av kraven ansågs kunna lösas antingen med en funktion eller en begränsning. Ef-tersom de olika funktionerna efterföljde varandra i tiden var känslan av att den ena funktionen byggde på den andra mycket stark. Här visade sig funktionsstrukturen vara en mycket värdefull metod. Med hjälp av funkt-ionsstrukturen kunde funktioner separeras från begränsningar och klar-gjorde vad som krävdes innan- respektive efter varje funktion.
Metoder för konceptgenerering valdes utifrån att kunna genomföras in-dividuellt med brainstormingen som undantag. Användningen av både systematiska och kreativa metoder gjorde att lösningsrymden blev väl undersökt.
Något som potentiellt hade förbättrat konceptgenereringen hade varit tillgång på ritningar av kringutrustningen istället för att själv ta måtten. Eller alternativt använda sig av scanning för att bygga produktionsloka-lerna i 3D-programmet. Detta hade gett en ökad säkerhet i form av kom-patibilitet och passform i systemet.
Att genomföra brainstormingssessionen på AIM var bra utifrån aspekten att gruppen bestod av människor med olika erfarenheter och kompeten-ser, där vissa var väl insatta i problemet. Dessutom kan de ha bidragit till att fler personer kände sig delaktiga i projektet och getts möjlighet att bi-dra till lösningar för slutprodukten. Att gruppen varit väl insatta i pro-blemet kan möjligtvis även ha haft en inverkan på det sättet att man redan ser begränsningar och applicerar brainstormingen för mycket på sin egen relation till problemet. Brainstormingen gav många givande lösningar och trots att många av dem redan hade identifierats i tidigare systema-tiska metoder, gavs nya inblickar i deras värde och tillämpbarhet.
Även om de flesta lösningsförslagen togs fram under användning av nå-gon av metoderna kunde vissa lösningar istället uppkomma vid andra tillfällen såsom samtal med klasskamrater eller rent spontant. En insikt som gjorts är att lösningar kan utformas genom att helt enkelt beskriva
problemet och dess begräsningar för någon utomstående, dels genom att man sätter ord på problemet, dels genom att den utomstående personen kan ställa frågor som sporrar till nya idéer.
5.3.4 Konceptval
Denna milstolpe flöt ihop en del med konceptgenereringen eftersom lös-ningarna behövde omformas något för att kunna elimineras, jämföras och utvärderas. Denna omformningsprocess gav så pass många nya insikter att helt nya lösningar skapades. Eftersom denna milstolpe försetts med relativt kort tid i planeringen innebar detta att koncepten endast skissa-des för hand och inte modelleras i 3D-programmet. Fördelen med detta var den korta tidsåtgången och lätthet att göra förändringar. Nackdelen var man lätt skapar ”omöjliga lösningar” som inte går att genomföra i praktiken. Det kan handla om att man missbedömer vissa begränsande mått i produktionslokalerna eller att man endast skissar den funktionella delen och missar att konceptets helhet skapar nya problem.
Pughs relativa beslutsmatris erbjöd ett bra sätt att jämföra lösningarna mot varandra och gav insikter om huruvida vissa aspekter av koncepten behövde klargöras innan jämförelse var möjlig. En upplevd svårighet med denna metod är att vara konsekvent i poängsättningen, vissa av om-gångar behövdes göras om på grund av att poängsättningen inte kunde bedömas som konsekvent. Att AIM inte delade den bild som resultatet av matriserna visade kan bero på flera saker, dels kan viktningen av önske-målen varit något missvisande, men det kan också röra sig om att man vid anblick av skisserna får en känsla för vilka som är bäst. Oanade möj-ligheter med vissa koncept kan ibland göra att man avviker från den vikt-ning man gjort av önskemålen.
Det var även tänkt att i detta steg genomföra kriterieviktsmetoden med de koncept som klarat sig bäst i jämförelsematriserna, men istället valdes
utvecklade komponenterna användas till båda systemen vilket innebar en tidsbesparing. Iterationsstegen tillsammans med en FMEA gjorde att lämpliga förändringar kunde identifieras och genomföras. En svårighet med denna del var att små justeringar i geometrin ofta medförde andra problem med passform eller kompatibilitet.
5.3.6 Prisuppskattning
Den tid som fanns tillgänglig för detta projekt var något kort för att kunna vänta sig en prisuppskattning på hela systemet från en tillverkare, men eftersom det var önskat från uppdragsgivaren gjordes ett försök. Prisupp-skattningen väntas komma in efter att detta projekt slutförts men kommer komma väl till användning av uppdragsgivaren. I detta projekt valdes att endast prata med en tillverkare istället för att låta flera olika ge sin offert. Anledningen till detta var den tidigare kontakten och förtroendet till denna tillverkare.