Vi är medvetna att vårt val att intervjua förskolepedagoger om deras upplevelser av barns lärande i vardagsteknik kan ses som en andrahandskälla kring barns lärande. Trots detta är det ett genomtänkt val att vända sig till pedagogerna då det är pedagogerna som utformar verksamheten för barnen och planerar för barnens fortsatta lärande. Därmed är det högst relevant att förskolepedagogerna ges möjlighet att beskriva sina upplevelser av barnens lärande. Det är betydelsefullt att belysa att resultatet av vår studie inte nödvändigtvis ger en
31 heltäckande bild av upplevelser som intervjupersonerna har av fenomenet. Detta eftersom situationsbundna faktorer såsom tidsbrist och intervjusituationen i sig kan ha påverkat intervjupersonernas uttryck för sina upplevelser. Även individuella förutsättningar hos intervjupersonerna kan ha påverkat då det möjligtvis kan upplevas svårt att återberätta upplevelser utan att få möjlighet att förbereda sig på intervjufrågorna. Intervjupersonerna hade dock vetskap om ämnet och tiden för intervjun i förväg.
Under vårt arbete med att skapa en intervjuguide insåg vi att det var en utmaning att få ihop frågor som skulle svara mot syftet med studien. Men valet att använda oss av
semistrukturerade intervjuer som metod upplever vi har fungerat väl då vi kunnat ställa öppna frågor och följdfrågor för att nå uttömmande beskrivningar av intervjupersonerna.
Majoriteten av frågor vi ställt har varit relevanta för studien och vårt specifika ämne med undantag för ett fåtal frågor som vi insett inte närmar sig intervjupersonernas upplevelser. I övrigt upplever vi att frågorna varit tydligt formulerade då intervjupersonerna svarat på dem utan att behöva fråga oss om hur de ska tolkas. Intervjuerna har genomförts som ett samtal mellan intervjupersonen och oss där vi har behövt vara lyhörda för vad intervjupersonen berättar för att kunna ställa rätt följdfrågor, undvika att vara normerande och för att få uttömmande svar. Efter att ha gjort två intervjuer la vi till en fråga i vår intervjuguide som vi ansåg behövdes för att ha möjlighet att fånga fler nyanser av pedagogernas upplevelser av barns lärande i vardagsteknik, denna fråga behövde vi därmed komplettera genom att vända oss till dessa intervjupersoner i efterhand. Detta gjorde vi genom att ringa upp respektive intervjuperson och fråga om de ville och hade möjlighet att komplettera denna fråga över telefon. Båda intervjupersonerna hade möjlighet till detta och deras svar dokumenterades. I ett annat fall var en intervju tvungen att avbrytas på den intervjuades begäran då en akut situation uppstod i verksamheten. Intervjupersonen ville ändå bidra med sina svar på de resterande frågorna och bad om att få mejla oss svaren på dessa.
Några av intervjupersonerna har hämtat dokumentation under pågående intervjuer för att visa oss vad de arbetat med. Dessa delar har varit svårare att transkribera utifrån ljudinspelningen då det inte varit mycket samtal, endast de delar av transkriptionen som varit tydliga har använts i analysarbetet. Vårt val att använda oss av ljudupptagning har i övrigt varit till en fördel för vår studie då vi på ett enkelt sätt kunnat fokusera på vad som sägs och haft
möjlighet att vid transkriberingen repetera ljuduppspelningen för att transkribera intervjuerna korrekt. Ljudupptagningens kvalitet har varit god under alla inspelade intervjuer. Dock har vårt val att använda oss av ljudupptagning och enskilda intervjuer lett till att det blivit mycket material att transkribera då även de delar som inte setts som relevanta har transkriberas. Under arbetets gång har vi funderat på om den fenomenologiska ansatsen varit rätt val för vår studie då vi har sett det som svårt att veta om förskolepedagogerna gett uttryck för sina upplevelser istället för visioner om barns lärande. Trots att det varit svårt att veta om vi verkligen fångat just upplevelserna av barns lärande anser vi ändå att vi närmat oss pedagogernas upplevelser, därmed har fenomenologin som vetenskapsteoretisk ansats fungerat i vår studie.
32
7 Slutsats
Vår studie har visat att majoriteten av förskolepedagogerna (alla utom en intervjuperson) gett uttryck för att barns lärande i vardagsteknik framträder genom barnens vardagstekniska begreppsanvändning. Därmed utgör temat Lärandet framträder som begreppsanvändning av
barnen vår essentiella konstituent, det vill säga den mest väsentliga upplevelsen av vårt
utforskade fenomen. Förskolepedagogernas upplevelser av barns begreppsanvändning som essens innehåller flertalet nyanser, från att innebära att barnet ännu inte äger språket och det är pedagogen som benämner begreppet på det som barnen identifierat, till att barnet både kan identifiera ett vardagstekniskt föremål med flera korrekta begrepp beroende på föremålets användningsområde. Andra upplevelser av det utforskade fenomenet, men som inte är lika väsentliga och därmed utgör våra existentiella konstituenter, är följande teman: Lärandet
framträder som spekulation hos barnen kring vardagstekniken ur ett större sammanhang; Lärandet framträder som aha-upplevelser hos barnen; Lärandet framträder som
självständighetsutveckling hos barnen; Lärandet framträder som konstruerande och
skapande hos barnen; Lärandet framträder som en samverkan mellan tanke och handling hos barnen; När barns lärande inte är resultatfokuserat och När barns lärande är svårt att ta fasta på. Förskolepedagogernas upplevelser av fenomenet barns lärande i vardagsteknik i
förskolan består således av både den essentiella- och de existentiella konstituenterna.
8 Didaktiska implikationer och förslag på vidare forskning
Vår studie har gjort det möjligt att lyfta pedagogers upplevelser av barns lärande i
vardagsteknik i förskolan. Studiens didaktiska implikationer är att den kan ha betydelse för pedagogerna som vi intervjuat då vi menar att genom att pedagogerna medvetandegör sina upplevelser av barns lärande i vardagsteknik kan det resultera i att de kan göra didaktiska val i sin undervisning som ger barn bättre förutsättningar för lärande. Studien kan även ha betydelse för andra yrkesverksamma pedagoger då de ges möjlighet att börja fundera kring hur de upplever barns lärande i vardagsteknik i just sin verksamhet. Studier kring människors upplevelser är intressanta ur en fenomenologisk utgångspunkt just för att vi alla är människor och har subjektiva upplevelser av olika fenomen. Därmed är det viktigt att synliggöra olika perspektiv för att kunna inspireras av varandra och nå förståelse för varandras perspektiv. Då forskningen är begränsad i sin omfattning med inriktning teknik och barn i förskoleåldern, hade ett förslag på vidare forskning varit att vända sig till barnen för att nå deras upplevelser av teknikens betydelse i deras vardag eller vad de upplever att de lär sig i teknik. Viktigt att tänka på är om det är möjligt att fånga barns upplevelser med endast intervju som metodval, här hade eventuellt annat material för stöd av samtalet behövts såsom bilder. I detta fall är det viktigt att tänka på huruvida fenomenologin passar som vetenskaplig ansats eftersom
objektiviteten inför empirin riskerar att minska om material som stöd används för att fånga upplevelserna.
33
9 Referenser
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: en studie av lärares arbete med skolämnet
teknik. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad 2018-02-26 från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:25379/FULLTEXT01.pdf Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedt.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn (Doctoral dissertation, HLS förlag). Hämtad 2018-03-20 från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:197227 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H., Hallström, J. & Hellberg, K. (2018). Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan. NorDiNa: Nordic Studies
in Science Education, 14(1), 37-53. Hämtad: 2018-03-10 från:
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1188182/FULLTEXT01.pdf
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G.Ahrne & P. Svensson (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Fleer, M. (2000). Working technologically: investigations into how young children design and make during technology education. International Journal of Technology and Design
Education, 10(1), 43-59. Hämtad 2018-03-21 från:
https://link.springer.com/content/pdf/10.1023/A:1008923410441.pdf
Fleer, M. (2009). Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs. Research in Science Education, 39(2), 281- 306. Hämtad 2018-03-29 från:
https://www.researchgate.net/publication/225693640_Understanding_the_Dialectical_Relatio ns_Between_Everyday_Concepts_and_Scientific_Concepts_Within_Play-Based_Programs
34 Hellberg, K., & Elvstrand, H. (2013). Pedagogers tankar om teknik i förskolan. Hämtad 2018-03-27 från: https://old.liu.se/uv/lararrummet/venue/pedagogers-tankar-om-teknik-i- forskolan?l=sv
Kilbrink, N., Bjurulf, V., Blomberg, I., Heidkamp, A. & Hollsten, A-C. (2014). Learning specific content in technology education: Learning study as a collaborative method in Swedish preschool class using hands-on material. International Journal of Technology and
Design Education, 24(3), 241-259. Hämtad 2018-03-23 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:704076/FULLTEXT01.pdf
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys-exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Hämtad 2018-04-02 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf
Mattsson, G. (2012). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse. Nordic Studies in Science Education, 1(1), 43-57. Hämtad 2018-03-29 från: https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/465/515
Mawson, B. (2010). Children’s developing understanding of technology. International
Journal of Technology and Design Education, 20(1), 1. Hämtad 2018-04-01 från:
https://link.springer.com/article/10.1007/s10798-008-9062-8
Mawson, W. B. (2013). Emergent technological literacy: what do children bring to school?.
International Journal of Technology and Design Education, 23(2), 443-453. Hämtad: 2018-
03-26, från https://link.springer.com/article/10.1007/s10798-011-9188-y
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Om kvaliteten i grundskolans
teknikundervisning. Hämtad 2018-02-13 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, lpfö 2016. Stockholm: Skolverket.
Sundqvist, P., Nilsson, T., Gustafsson, P. (2015). Svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik. LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja
käytäntö, 3(2): 237-257. Hämtad 2018-04-01 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:839198/FULLTEXT01.pdf
Sundqvist, P. (2016). Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mera medvetna om
35 Licentiate thesis. Västerås: Mälardalens högskola. Hämtad 2018-01-20 från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:917501/FULLTEXT02.pdf
Szklarski, A. (2004). Empirisk fenomenologi: Presentation av forskningsansatsen och erfarenheter från en fenomenologisk studie. Nordisk psykologi, 56(4), 274-288. Hämtad 2018-04-04 från:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00291463.2004.10637449?needAccess=true Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I. A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ
analys (s. 131-145). Stockholm, Liber.
Tiller, T. & Helgesen, S. (2014). Ledarskap med fokus på lärande. Stockholm: Lärarförlaget. Trost, J. (1997). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tu, T. (2006). Preschool science environment: What is available in a preschool classroom?.
Early Childhood Education Journal, 33(4), 245-251. Hämtad 2018-04-04 från:
https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-005-0049-8
Turja, L., Endepohls-Ulpe, M., & Chatoney, M. (2009). A conceptual framework for developing the curriculum and delivery of technology education in early childhood.
International Journal of Technology and Design Education, 19(4), 353. Hämtad 2018-02-25
från: https://link-springer-com.ezproxy.bib.hh.se/content/pdf/10.1007%2Fs10798-009-9093- 9.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
36