Skolutvecklingen var inget vi själva funderade över innan vi började med vår
undersökning. Därför har vi inte heller frågat om det i våra intervjuer. Denna fråga har uppmärksammat ju mer litteratur vi har läst inom området. Likväl har vi inte på alla ställen i intervjuerna fördjupat oss med hjälp av följdfrågor i det resonemang som pedagogen fört. Därför har vi inte heller fått fram något specifikt syfte och inte då kunnat kategorisera dessa fördelar eller nackdelar. Intervjuerna har genomförts var för sig vilket kan bidra till att intervjuerna har blivit olika. Vår individuella förförståelse har gjort att vi har fördjupat oss på olika områden under intervjuerna. Det har gett oss en bredd men samtidigt kan materialet ha blivit mer svårhanterligt.
Resultaten av våra intervjuer påverkas enligt Kvale103 av bl.a. vårt kunnande inom området. Just detta har vi uppmärksammat under våra litteraturstudier som har fortgått under hela arbetet. Ju mer vi har läst ju mer frågor har väckts. Dessa kunskaper har bidragit till våra tolkningar av intervjuerna.
102 Lpo 94
103 Kvale 1997
Jeanette Öström
9 Slutord
Denna undersökning har gett oss en förståelse för hur komplext arbetet i arbetslag är. Vi har även uppmärksammat att det oftast finns minst två perspektiv på att förstå arbetslag.
Detta är en viktig aspekt, väljer man att i detta fall använda sig av arbetslag kanske man väljer bort något som skulle ha passat någon annan elev bättre. Detta är viktigt att vara medveten om.
10 Framtid
Eftersom mycket i litteraturen har handlat om vad som behövs för att arbetslagen ska bidra till skolutveckling, skulle det vara intressant att forska om vad arbetslagen har för delaktighet i skolutvecklingen? Det skulle även vara intressant att forska om vad det är lärarna lär sig av varandra inom arbetslaget, vad är kunskap lärare emellan? Detta eftersom att byta idéer och lära sig av varandra hade en framträdande roll i intervjuerna.
Vilka olika sorters pedagogiska, sociala och organisatoriska uppfattningar finns?
Jeanette Öström
Referenser
Rapportserier och uppsatser
Andersson, Bengt –Erik (1980) Bronfenbrenners utvecklingsekologi – inbunden föreläsning hållen vid Nordiska Föreningen för Pedagogisk Forskning konferens i Göteborg 23-26 oktober 1980. Fast projektet 10 Barnpsykologiska forskningsgruppen. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm institutionen för pedagogik.
Granström, Kjell (1990) Arbete och kommunikation i arbetslag och arbetsenheter. SIC 31, Linköping: Tema kommunikation Universitetet i Linköping.
Avhandlingar
Ahlstrand, Elisabeth (1995) Lärares samarbete – en verksamhet på två arenor. Studier av arbetslag på grundskolans högstadium. Linköping Studies in Education and Psychology No. 43.
Linköping: Linköping University
Blossing, Ulf (2000) Praktiserad skolförbättring. Karlstad University Studies 23. Karlstad:
Universitetstryckeriet.
Larsson, Pär (2004) Förändringens villkor - En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom skolan. Stockholm: EFI vid handelshögskolan i Stockholm
Munkhammar Ingmarie (2001) Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. Luleå. Universitetstryckeriet.
Scherp, Hans-Åke (2002) Lärares lärmiljö – Att leda skolan som lärande organisation. Karlstad University Studies No. 44. Karlstad: Karlstad universitet.
Offentligt tryck
Prop. 1999/2000:135 En ny lärarutbildning.
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Böcker
Brettell, Leif (1986) Arbetsenheterna i skolan. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Bronfenbrenner Urie (1979) The Ecology of Human Development-experiments by nature and design.
Harvard university press, Cambridge, Massachusetts, and London, England.
Bråten Ivar (1996) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Jeanette Öström Colnerud Gunnel & Granström Kjell (2002) Respekt för läraryrket – Om lärares yrkesspråk och
yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.
Granström, Kjell, (2006) Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet, Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1986) Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij Lev S. (1934 1999b) Kajsa Öberg Lindsten svensk översättning Tänkande och språk.
Göteborg: Daidalos AB.
Läroplaner
Lgr 69, Läroplan för grundskolan, 1969 Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber UtbildningsFörlaget
Lgr 80, Läroplan för grundskolan, 1980 Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber UtbildningsFörlaget
Lpo 94, Läroplan för grundskolan, 1994
Internetsidor
Lärarhögskolan i Stockholm http://www.lhs.se/upload/Utbildning/vfu_folder.pdf (2006-11-28)
Kapitel i antologier
Ahlstrand Elisabeth (2003) Tid ledning och organisation för det integrerade arbetslaget. I Birgitta Lidholt, Kjell Granström m.fl. Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling. s. 29-50.
Stockholm: Skolverket.
Granström Kjell (2003) Tid ledning och organisation för det integrerade arbetslaget. I Birgitta Lidholt, Kjell Granström m.fl. Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling. s. 13-28.
Stockholm: Skolverket.
Ohlsson, Jon (2004) Arbetslag och samarbete i skolan. I Jon Ohlsson (red) Arbetslag och lärande – Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. s. 55-80 Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij Lev (1999a) Vygotskij och skolan Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. I Gunilla Lindqvist (red). Lund: Studentlitteratur.
Zeichner Ken (1996) Currents of reform in preservice teacher education Ken Zeichner och Susan Melnick (eds.) Teachers as reflective practioners and democratization of school reform.
S. 199-214. Teachers College, Columbia university, New York and London: Teachers College Press.
Jeanette Öström Bilaga 1
Stockholm 2006-11-02 Hanna Eriksson Jeanette Öström
Till Dig som deltar i vår intervjuundersökning.
Syftet med vår intervjuundersökning är att få en bild över hur arbetet i arbetslaget uppfattas av lärare, vilka fördelar och/eller nackdelar man kan se. Intervjuerna kommer att användas som material till den c-uppsats vi skriver vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Intervjuerna kommer inte att presenteras i sin helhet, inte heller kommer information som identifierar Dig som intervjuperson att redovisas. På så vis skyddas Din identitet och integritet.
Vi skulle vara tacksamma om Du inför intervjun funderar över:
Hur arbetet i ert arbetslag ser ut?
Vilka fördelar och/eller nackdelar ser du med att arbeta i arbetslag?
Intervjun kommer att pågå ungefär 45-60 minuter.
Bandspelare kommer att användas och vi kommer att spela in intervjun.
Vi uppskattar Din medverkan.
Med vänlig hälsning
Hanna Eriksson & Jeanette Öström
Jeanette Öström Bilaga 2
Intervjufrågor:
1. Berätta om ditt arbetslag Hur många är ni?
Har ni gått någon arbetslagsutbildning?
När träffas ni? Var?
2. Vad är syftet med arbetslaget?
Använder ni arbetslaget till undervisningen?
Hur samarbetar ni kring elevernas skoldag?
Vilka fördelar kan du se med att ni arbetar med arbetslaget som ni gör?
Finns det några nackdelar? Om ja, vilka? Beskriv dessa.
Finns det några fler samarbetsområden du tycker arbetslaget skulle kunna användas till? Beskriv dessa.
3. Hur kommer det sig att ni arbetar i arbetslag?
Var ni delaktiga i beslutet?/Hur tänkte du då?
Vilken betydelse/konsekvenser tror du att detta arbete får för lärare?
4. Hur uppfattar du att dina kollegor upplever arbete i arbetslaget?
Hur tror du eleverna uppfattar ert arbete i arbetslag?
Tror du att eleverna har fördelar av att ni arbetar i arbetslag?
Lärarhögskolan i Stockholm
Besöksadress: Konradsbergsgatan 5A Postadress: Box 34103, 100 26 Stockholm Telefon: 08–737 55 00
www.lararhogskolan.se