4. Metod
6.2 Metoddiskussion
Ett inklusionskriterium för att delta i studien var att inte ha grav dysartri eller apraxi. Detta kriterium motiveras av att talstörningar kan påverka förståeligheten (Duffy, 2013) och att en gravt nedsatt förståelighet till följd av en talstörning skulle kunna försvåra för bedömaren att uppfatta vad personen avser att säga samt medföra att bedömning sker av talförmåga istället för benämningsförmåga. Individer som hade synsvårigheter eller kognitiva svårigheter som påverkade förmågan att tolka bilderna i testmaterialen uteslöts från studien, då deltagande skulle ha gett en missvisande bild av deras benämningsförmåga.
25
Det finns risk för att deltagare till följd av nedsatt språkförståelse inte till fullo förstått vad deras deltagande i studien innebar. För att minska denna risk fick alla deltagare information om studien samt testmaterial presenterat muntligen. Hälsoenkäten presenterades skriftligt, men även muntligt om deltagarna önskade. Det är oklart huruvida alla deltagare kunde ta till sig hälsoenkäten SF-36 ordentligt, vilket bör iakttas som en möjlig felkälla. Det förekom att deltagare hade med sig anhöriga till testningen, eller att anhörig satt med under testningen då den skedde i personens hem. I dessa fall fick deltagarna vid flera tillfällen hjälp av sin närstående med att tolka frågorna och fylla i hälsoenkäten. Enligt instruktionen till SF-36 bör respondenten inte få hjälp att besvara frågorna (Sullivan et al., 2002). I och med att föreliggande studies deltagare i vissa fall hade svårigheter att ta till sig och besvara enkäten själva, ansåg författarna ändå att det var nödvändigt att deltagarna erhöll hjälp, antingen av en närstående eller av testledaren. Att genomföra enkäten i ett intervjusammanhang har dock diskuterats (Hays et al., 2002) och visat sig öka svarsfrekvensen hos äldre patienter (Parker et al., 1998).
Ordningen som testmaterialen och hälsoenkäten presenterades i ändrades vid ett tillfälle för att undvika perseverationer. Det är möjligt att deltagaren uppnådde ett högre resultat när ordningen ändrades och perseverationerna hämmades, vilket i sin tur skulle kunna ha påverkat studiens resultat. För att undersöka detta gjordes alla analyser av testresultat om utan den berörda deltagarens data. De signifikanta skillnader som fanns innan deltagaren exkluderades kvarstod och inga nya signifikanta skillnader tillkom. Därmed drar författarna slutsatsen att studiens resultat inte har påverkats av att en av deltagarna fick materialen presenterade i en annan ordning.
När deltagarna benämnde bilder i ANT med andra ord än målordet användes Svenska akademiens
ordlista över svenska språket (SAOL) (Svenska akademien, 2006). SAOL är ingen synonymordbok, men
användes för att efterlikna rättningsförfarandet i reanalysen av ANT (Stenberg & Wik, 2013) och för att kunna jämföra resultaten studierna emellan. Dock kan den stränga rättningen ha bidragit till att deltagarna fick färre rättsvar, då synonymer eller dialektala varianter av orden som inte omnämndes i SAOL, inte godkändes.
Vid felsvarsanalys av testresultaten för ANT framkom det fler felsvarskategorier än de nämnda i Barth Ramsay (1999), då deltagare i studien hade afasi. Felsvarskategorin “perseveration” inkluderades för att spegla de vid afasi vanliga, omedelbara eller fördröjda perseverationer (Sandson
26
& Albert, 1984) som förekom. Parafasier av typen litteral- (Damasio, 1998) inkluderades i kategorin
fel uttal, globala parafasier (Damasio, 1998) kategoriserades som orelaterat svar och semantiska
parafasier inkluderades i kategorin semantiskt relaterat felsvar. Inga neologistiska parafasier noterades vid analys av felsvar. Flertalet felsvar som förekom i studien kan alltså vara vanliga drag vid afasi och benämningssvårigheter.
Litteratur om skadelokalisation relaterat till benämningsförmåga har skiftande resultat, vilket gör det till ett komplext område att studera. Gruppen ”övriga skadelokalisationer” var en mycket heterogen grupp. Önskvärt vore att jämföra benämningsförmågan vid bakre vänstersidiga skador mot främre vänstersidiga skador. Tyvärr fanns det inte tillräckligt många deltagare för att utföra en sådan jämförelse i förevarande studie.
7. Slutsats
Föreliggande studies deltagare presterade som grupp under normeringsvärden för ANT, både före och efter exkluderingen av de problematiska orden. Deltagarna presterade signifikant bättre på ANT än BNT vilket motiverar att det bör finnas benämningstest för såväl verb som substantiv. Enligt resultat för förliggande studie kan ANT användas vid utredning av verbbenämningsförmåga vid afasi. Om jämförelse ska göras med normdata bör värden framtagna efter exkludering av de problematiska orden användas, eftersom deltagarna i förevarande studie presterade signifikant bättre efter exkludering av de tolv orden. Inga signifikanta skillnader i prestation på ANT påvisades mellan män och kvinnor, åldersgrupper, utbildningslängd eller självskattad hälsa. Det fanns inget samband mellan skadelokalisation och förmåga att benämna substantiv.
8. Framtida studier
Eftersom författarna uppmärksammat ett behov av prompting hos deltagarna i föreliggande studie, skulle det vara önskvärt att ett nytt verbbenämningstest tillät såväl semantiska som fonologiska ledtrådar.
27
9. Referenser
Allendorfer, J.B., Lindsell, C.J., Siegel, M., Banks, C.L., Vannest, J., Holland, S.K., et al. (2012). Females and males are highly similar in language performance and cortical activation patterns during verb generation. Cortex, 48(9), 1218–1233.
Au, R., Joung, P., Nicholas, M., Obler, L.K., Kass, R. & Albert, M.L. (1995). Naming ability across the adult life span. Aging, Neuropsychology, and Cognition: A Journal on Normal and Dysfunctional
Development, 2(4), 300–311.
Barth Ramsay, C.B., Nicholas, M., Au, R., Obler, L.K., & Albert, M.L. (1999). Verb naming in normal aging. Applied Neuropsychology, 6(2), 57–67.
Bastiaanse, R. (2011). The retrieval and inflection of verbs in the spontaneous speech of fluent aphasic speakers. Journal of Neurolinguistics, 24(2), 163–172.
Bastiaanse, R. & Jonkers, R. (1998). Verb retrieval in action naming and spontaneous speech in agrammatic and anomic aphasia. Aphasiology, 12(11), 951–969.
Berndt, R.S., Burton, M.W., Haendings, A.N. & Mitchum, C.C. (2002). Production of nouns and verbs in aphasia: Effect of elicitation context. Aphasiology, 16(1-2), 83–106.
Berndt, R.S., Mitchum, C.C., Haendings, A.N. & Sandson, J. (1997). Verb retrieval in aphasia 1. Characterizing single word impairments. Brain and Language, 56(1), 68–106.
Black, M. & Chiat, S. (2003). Noun-verb dissociations: A multi-faceted phenomenon. Journal of
Neurolinguistics, 16(2), 231–250.
Boston University, Department of Neurology (u.å.). ANT Stimuli. Hämtad 14 januari, 2013, från Boston University, Department of Neurology, http://www.bu.edu/lab/action-naming-test/ Campbell, R. & Manning, L. (1992). Note: Optic aphasia with spared action naming: A description
and possible loci of impairment. Neuropsychologia, 30(6), 587–592.
Campbell, R. & Manning, L. (1996). Optic aphasia: A case with spared action naming and associated disorders. Brain and Language, 53(2), 183–221.
Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for the behavioral sciences. (2. ed.) Hillsdale: L. Erlbaum Associates.
Connor, L.T., Spiro, A., Obler, L.K. & Albert, M.L. (2004). Change in object naming ability during adulthood. Journals of Gerontology. Series B: Psychological Sciences & Social Sciences, 59(5), 203–209. Damasio, A.R. (1998). Signs of aphasia. In M.T. Sarno (Ed.), Acquired aphasia (3rd ed.). London:
Academic, (25–42).
Damasio, A.R. & Tranel, D. (1993). Noun and verbs are retrieved with differently distributed neural systems. Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA, 90(11), 4957–4960.
d’Honinchtun, P. & Pillon, A. (2005). Why verbs could be more demanding of executive resources than nouns: Insight from a case study of a fv-FTD patient. Brain and Language, 95(1), 36–37. Duffy, J.R. (2012[2013]). Motor speech disorders: Substrates, differential diagnosis, and management (3rd ed.).
St. Louis, MO.: Elsevier Mosby.
Goral, M., Spiro, A., Albert, M.L., Obler, L.K. & Connor, L.T. (2007). Change in lexical retrieval skills in adulthood. The Mental Lexicon, 2(2), 215–240.
28
Haley, K.L., Wertz, R.T. & Ohde, R.N. (1998). Single word intelligibility in aphasia and apraxia of speech. Aphasiology, 12(7-8), 715–730.
Hallowell, B. & Chapey, R. (2008). Introduction to language intervention strategies in adult aphasia. In R. Chapey (Ed.), Language intervention strategies in aphasia and related neurogenic communication disorders (5th ed.). Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins, (3–19).
Hauk, O., Johnsrude, I. & Pulvermüller, F. (2004). Somatotopic representation of action words in the motor and premotor cortex. Neuron, 41(2), 301–307.
Hays, R.D., Hahn, H. & Marshall, G. (2002). Use of the SF-36 and other health-related quality of life measures to assess persons with disabilities. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 83(2), 4–9. Henderson, L.W., Frank, E.M., Pigatt, T., Abramson, R.K. & Huston, M. (1998). Race, gender, and
educational level effects on Boston Naming Test scores. Aphasiology, 12(10), 901–911.
Herbert, R., Hickin, J., Howard, D., Osborne, F. & Best, W. (2008). Do picture-naming tests provide a valid assessment of lexical retrieval in conversation in aphasia?. Aphasiology, 22(2), 184–203. Hilari, K. (2011). The impact of stroke: Are people with aphasia different from people without?.
Disability and Rehabilitation, 33(3), 211–218.
Hilari, K., Wiggins, R., Roy, P., Byng, S. & Smith, S. (2003). Predictors of health-related quality of life (HRQL) in people with cronic aphasia. Aphasiology, 17(4), 365–381.
Hillis, A. & Caramazza, A. (1995). Cognitive and neural mechanisms underlying visual and semantic processing: Implications from “optic aphasia”. Journal of Cognitive Neuroscience, 7(4), 457–478. Hillis, A.E., Tuffiash, E., Wityk, R.J. & Barker, P.B. (2002). Regions of neural dysfunction
associated with impaired naming of actions and objects in acute stroke. Cognitive Neuropsychology,
19(6), 523–534.
Hirsh, K.W. (1998). Perseveration and activation in aphasic speech production. Cognitive
Neuropsychology, 15(4), 377–388.
Levelt, J.W.M. (1989). Speaking: From intention to articulation. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Levelt, W.J.M., Roelofs, A. & Meyer, A.S. (1999). A theory of lexical access in speech production.
Behavioral and Brain Sciences, 22(1), 1–75.
Lindahl, R. & Oskarsson, A.-K. (2011). Action Naming Test (ANT): Översättning och normering för vuxna i
en svensk population. (Student paper). Linköpings universitet.
MacKay, A.J., Tabor Connor, L., Albert, M.L. & Obler, L.K. (2002). Noun and verb retrieval in healthy aging. Journal of the International Neuropsychological Society, 8(6), 764–770.
Mackenzie, C. (2011). Dysarthria in stroke: A narrative review of its description and the outcome of intervention. International Journal of Speech-Language Pathology, 13(2), 125–136. Mayer, J. & Murray, L. (2003). Functional measures of naming in aphasia: Word retrieval in
confrontation naming versus connected speech. Aphasiology, 17(5), 481–497.
Miller, N. & Wambaugh, J. (2012). Acquired apraxia of speech. In I. Papathanasiou, P. Coppens & C. Potagas (Ed.), Aphasia and related neurogenic communication disorders. Burlington, Mass.: Jones & Bartlett Learning, (431–458).
Murdoch, B.E. (2010). Acquired speech and language disorders: A neuroanatomical and functional neurological
29
Mätzig, S., Druks, J., Masterson, J. & Vigliocco, G. (2009). Noun and verb differences in picture naming: Past studies and new evidence. Cortex, 45(6), 738–758.
Neils, J., Baris, J.M., Carter, C., Dell'aira, A.L., Nordloh, S.J., Weiler, E., et al. (1995). Effects of age, education and living environment on Boston Naming Test performance. Journal of Speech and
Hearing Research, 38(5), 1143–1149.
Pashek, G.V. & Tompkins, C.A. (2002). Context and word class influences on lexical retrieval in aphasia. Aphasiology, 16(3), 261–286.
Parker, S.G., Peet, S.M., Jagger, C., Farhan, M. & Castleden M. (1998). Measuring health status in older patients. The SF-36 in practice. Age and Ageing, 27(1), 13–18.
Patterson, J.P. & Chapey, R. (2008). Assessment of language disorders in adults. In R. Chapey (Ed.),
Language intervention strategies in aphasia and related neurogenic communication disorders (5th ed.).
Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins, (64–152).
Perani, D., Cappa, S.F., Schnur, T., Tettamanti, M., Collina, S., Rosa, M.M., et al. (1999). The neural correlates of verb and noun processing - A PET study. Brain, 122(12), 2337–2344.
Piatt, A.L., Fields, J.A., Paolo, A.M. & Tröster, A.I. (2004). Action verbal fluency normative data for the elderly. Brain and Language, 89(3), 580–583.
Pulvermüller, F. (2005). Brain mechanisms linking language and action. Nature Reviews Neuroscience,
6(7), 576–582.
Purdy, M. (2002). Executive function ability in persons with aphasia. Aphasiology, 16(4–6), 549–557. Raymer, A.M. & Gonzalez Rothi, L.J (2002). Clinical diagnosis and treatment of naming disorders.
In A.E. Hillis (Ed.), The handbook of adult language disorders: Integrating cognitive neuropsychology, neurology,
and rehabilitation. New York: Psychology Press, (163–182).
Raymer, A.M. & Gonzalez Rothi, L.J. (2008). Impairments of word comprehension and production. In R. Chapey (Ed.), Language intervention strategies in aphasia and related neurogenic communication disorders (5th ed.). Philadelphia, Pa.: Lippincott Williams & Wilkins, (607–631).
Sandson, J. & Albert, M.L. (1984). Varieties of perseveration. Neuropsychologia, 22(6), 715–732. Stenberg, N. & Wik, S. (2013). Action Naming Test (ANT): Reanalys och normering av insamlade
data i en population svenska vuxna. (Student paper). Linköpings universitet.
Strauss Hough, M. (2007). Incidence of word finding deficits in normal aging. Folia Phoniatrica et
Logopaedica, 59(1), 10–19.
Sullivan, M. & Karlsson, J. (1994). SF-36 Hälsoenkät: Svensk manual och tolkningsguide = (Swedish manual
and interpretation guide). Göteborg: Sahlgrenska sjukhuset, Sektionen för vårdforskning.
Sullivan, M. Karlsson, J. & Taft, C. (2002). SF-36 Hälsoenkät: Svensk manual och tolkningsguide (2 uppl.). Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Sullivan, M., Karlsson, J. & Ware, J.E. (1995). The Swedish SF-36 health survey - I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability construct validity across general populations in Sweden. Social Science and Medicine, 41(10), 1349–1358.
Svenska akademien (2006). Svenska akademiens ordlista över svenska språket (13 uppl.). Stockholm: Svenska akademien. Hämtad 9 april 2013, från
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet /ordlista
30
Tallberg, I.M. (2005). The Boston Naming Test in Swedish: Normative data. Brain and Language,
94(1), 1–31.
Tsang, H.L. & Lee, T.M. (2003). The effect of ageing on confrontational naming ability. Archives of
Clinical Neuropsychology, 18(1), 81–89.
Vinson, D.P. & Vigliocco, G. (2002). A semantic analysis of grammatical class impairments:
Semantic representations of object nouns, action nouns and action verbs. Journal of Neurolinguistics,
15(3–5), 317–351.
Vigliocco, G., Vinson, D. P., Druks, J., Barber, H. & Cappa, S.F. (2011). Nouns and verbs in the brain: A review of behavioral, elcetrophysiological, neuropsycological and imaging studies.
Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 35(3), 407–426.
Warburton, E., Wise, R.J.S., Price, C.J., Weiller, C., Hadar, U., Ramsay, S., et al. (1996). Noun and verb retrieval by normal subjects - Studies with PET. Brain, 119(1), 159–179.
Welch, L.W., Doineau, D., Johnson, S. & King, D. (1996). Educational and gender normative data for the Boston Naming Test in a group of older adults. Brain and Language, 53(2), 260–266. Williams, S.E. & Canter, G.J. (1987). Action-naming performance in four syndromes of aphasia.
Brain and Language, 32(1), 124–136.
Yamadori, A. (1981). Verbal perseveration in aphasia. Neuropsychologia, 19(4), 591–594. Zingenser, L.B. & Berndt, R.S. (1990). Retrieval of nouns and verbs in agrammatism and
31
10. Bilagor
10.1 Bilaga 1Hej!
Vi, Johanna Forsberg Larsson och Maria Lilja, läser termin åtta på Logopedprogrammet vid
Hälsouniversitetet i Linköping och skriver nu vår magisteruppsats. Vi har valt att studera benämning av verb vid afasi med svårigheter att hitta ord. Vi vill även undersöka om förmågan att benämna verb hänger ihop med vilken utbredning skadan har i hjärnan. Verbbenämning kommer att undersökas med ett bildmaterial. Testet är utprövat på vuxna utan sjukdom eller skada men inte prövat på personer med afasi, vilket motiverar vår studie.
Vi vänder oss till dig då vi för studien behöver komma i kontakt med 10-15 individer med afasi och uttryckssvårigheter. Du ska vara mellan 20-83 år samt ha svenska som modersmål. Du bör inte ha mycket nedsatt syn.
Vi kommer att testa din förmåga att benämna verb och substantiv. Du kommer även att få fylla i en hälsoenkät, för att vi ska veta om några andra svårigheter kan påverka testresultaten. Besöket
kommer att ta en till 1-1,5 timme (inklusive en kort paus). Självklart får du avbryta testningen när du vill. Om du vill att dina resultat ska raderas måste du meddela ditt avhopp innan eller under
testtillfället. Besöket kommer att spelas in för att underlätta vår analys av resultaten. För att relatera dina resultat till din afasi och skadans plats i hjärnan behöver vi ta del av din journal från tiden för insjuknandet. I uppsatsen kommer ingen information utöver kön, ålder, utbildningsnivå och
hjärnskadans utbredning att redovisas. Inspelningar och testblanketter kommer att sparas på enheten för logopedi i fem år för eventuella framtida studier. Uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på internet.
Vi kommer inte att testa dig eller ta del av din journal förrän du har givit ditt samtycke. Underskrift av samtycke inhämtas från dig. Om det inte är möjligt, får du sätta ett kryss för ja eller nej.
Vi hoppas att du kan tänka dig att delta. Om du har frågor är du välkomna att kontakta oss eller vår handledare.
Tack på förhand!
Johanna Forsberg Larsson Maria Lilja Logopedstudent Logopedstudent
xxxxxxxx@student.liu.se xxxxxxxx@student.liu.se Handledare
32
Svarsblankett
Jag ger härmed mitt samtycke till att gå igenom testning av förmågan att benämna bilder samt besvara en enkät om min hälsa. I samband med min medverkan har författarna tillåtelse att inhämta information om min ålder, utbildningsnivå samt min hjärnskadas utbredning.
Jag vill medverka i studien. Jag vill inte medverka i studien.
Signatur: _____________________________________ Namnförtydligande: _____________________________________
JA
NEJ
LogopedprogrammetInstitutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings Universitet/ Hälsouniversitetet 581 83 Linköping
33
10.2 Bilaga 2
Hej!
Vi, Johanna Forsberg Larsson och Maria Lilja, studerar termin åtta på Logopedprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping och skriver under innevarande läsår vår magisteruppsats. Vi har valt att studera verbbenämning vid afasi med expressiva språkliga svårigheter, samt undersöka
korrelation med skadelokalisation. Verbbenämning kommer att undersökas med Action Naming Test. Testet är normerat men inte prövat på en klinisk population, vilket motiverar föreliggande studie.
Vi vänder oss till er då vi för studien behöver er hjälp att komma i kontakt med 10-15 individer med afasi och expressiva språkliga svårigheter. Deltagarna ska vara mellan 20-83 år och ha svenska som modersmål. Deras expressiva svårigheter ska vara vad du som logoped bedömer som bestående. Deltagarna ska ej ha kognitiva nedsättningar eller synnedsättningar som påverkar deras förmåga att tolka bilder, ej heller grav verbal apraxi eller grav dysartri.
Testtillfället kommer att vara 1-1,5 timme (inklusive kort paus), där vi förutom testning av verbbenämning kommer att genomföra bedömning med Boston Naming Test samt låta dem
besvara kortversionen av hälsoenkäten SF-36. Ljudupptagning kommer att ske under testtillfället för att underlätta analys av resultat. Resultaten kommer att hanteras konfidentiellt samt redovisas på gruppnivå. Enkäter samt inspelningar kommer att sparas på enheten för logopedi i fem år för eventuella framtida studier. Uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på e-press.
Vi kommer att lämna informationsbrev samt svarsblanketter hos er som ni kan dela ut till patienterna för godkännande om medverkan samt inhämtande av journal. Journal behövs för erhållande av patienternas diagnos och skadelokalisation. Samtycke inhämtas från deltagarna själva. Om det inte är möjligt, får de sätta ett kryss för ja eller nej.
Svarsblanketterna ska lämnas ifyllda till er senast _______________.
Vi hoppas att ni kan tänka er att låta oss genomföra testningen hos er. Vi skulle i så fall behöva tillgång till ett avskilt rum.
Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare. Tack på förhand!
Johanna Forsberg Larsson Maria Lilja Logopedstudent Logopedstudent
xxxxxxxx@student.liu.se xxxxxxxx@student.liu.se xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx
Handledare
34
Svarsblankett
Härmed samtycker jag till att hjälpa författarna till studien att hitta lämpliga deltagare till studien, samt att med deltagarnas medgivelse tillhandahålla information ur deras journal om deras
hjärnskadas lokalisation och utbredning. Jag vill medverka i studien.
Jag vill inte medverka i studien.
Signatur:
_____________________________________ Namnförtydligande:
_____________________________________
Logopedprogrammet
Institutionen för klinisk och experimentell medicin Linköpings Universitet/ Hälsouniversitetet 581 83 Linköping