7. Diskussion
7.3 Metoddiskussion
Reflexiv objektivitet innebär att man reflekterar och försöker få insikt i hur man själv påverkar sin forskning genom förståelse för sina fördomars och subjektivitetens bidrag till kunskapsproduktionen (Kvale & Brinkmann 2009). Kritisk självreflektion över de egna föreställningarna är viktig i forskningsprocessen, då forskning görs gällande grupper som inte anses ingå i normsystemet som dominerar i samhället (Andersson & Swärd 2008). Detta är något vi burit med oss under arbetet med studien, både i dess utformning och i dess
41 genomförande. Reflektion kring våra egna bilder och tankar kring fenomenet har varit
avgörande för att kunna studera andras syn på saken utan att färga resultatet med våra egna personliga utgångspunkter. Detta är genomgående i hela arbetet, i allt från formulerandet av intervjuguiden till analysen av resultaten. Ämnet prostitution kan anses vara kopplat till föreställningar om både vem som säljer och köper sexuella tjänster, vilket kan antas medföra att en extra stor medvetenhet om föreställningars påverkan på forskningen är nödvändig.
Vår förkunskap gällande ämnet var liten. Genomförandet av pilotstudien ledde till en mer utvecklad förförståelse kring det sociala arbetet gällande prostitution som påverkade vårt val av forskningsfråga. Detta genom att vi fick förståelse för att det sociala arbetet gällande prostitution inte är utvecklat utanför storstäderna, vilket förvånade oss i detta skede av arbetsprocessen. I det fortsatta arbetet överraskade delar av det slutgiltiga resultatet, exempelvis gällande hur stor påverkan skam visade sig ha i det sociala arbetet kopplat till prostitution. Malterud (2009) menar att ett bra tecken på att en studie lett till ny kunskap som inte är kopplad till forskarens förförståelse är att materialet överraskar forskaren.
En fråga som alltid bör ställas är om den använda metoden kan leda till kunskap gällande en studies frågeställningar (Malterud 2009). Vi menar att intervjuerna har lyft fram
yrkesverksammas konstruktion av ”den prostituerade”, vilket varit syftet med studien.
Intervjuerna har gett oss ny kunskap och förståelse för hur konstruktionen av ”den prostituerade” kan se ut. Vi anser att vi har fått en bra variation av vårt urval gällande
verksamheter. Socialt arbete är mångfaciterat och bedrivs inom en mängd olika områden. Att intervjua yrkesverksamma från flera områden och verksamheter har bidragit till en bredare bild av hur prostitution hanteras. För att få ännu fler svar och ett bredare urval hade vi kunnat välja fokusgruppsintervjuer med exempelvis socialsekreterare från olika grupper i olika kommuner. Utifrån vår vetskap om den höga arbetsbelastningen på socialtjänsten tänkte vi att detta skulle bli svårt att genomföra, vilket gjorde att vi valde enskilda intervjuer.
Det har funnits utmaningar i användandet av intervjufrågorna på grund av att våra
informanters kunskapsnivåer varierat mycket. Då vi inte har vetat innan intervjuerna hur stor kunskap intervjupersonerna har haft har det krävts en improvisationsförmåga under
intervjutillfällena. Vi ser i efterhand att vi kunnat fördjupa våra följdfrågor ännu mer för att få tydligare och bredare svar på vissa områden.
42 7.4 Framtida forskning
Utifrån vår studie och dess resultat har intresse väckts för vidare forskning. Förslag på fortsatt forskning kan exempelvis vara att undersöka hur det kommer sig att transpersoner och män och pojkar osynliggörs i det sociala arbetet gällande prostitution. Att dessa personer
osynliggörs är något som tidigare forskning visar och som vårt resultat förstärker. Att
undersöka vidare vad detta kan bero på vore mycket intressant. Resultatet i vår studie visar att skambeläggningen av prostitutionen påverkar socialarbetarnas bemötande av klienter. Det vore utifrån detta intressant att undersöka vidare hur socialarbetares arbete påverkas av att ett socialt problem är skambelagt i samhället. Personer med funktionsnedsättningar lyfts fram som en av riskgrupperna när det gäller att sälja sex (Socialstyrelsen 2015). Den utsatthet som personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan hamna i gällande prostitution belystes även i vår studie. Yrkesverksammas upplevda svårigheter att arbeta med denna grupp
gällande prostitution har även påpekats i en studie av Kuosmanen och Starke (2011). Att undersöka hur det sociala arbetet skulle kunna utvecklas gällande personer med
funktionsnedsättning som säljer sex anser vi därför vore ett viktigt bidrag i framtida
forskning. En annan grupp som kommit upp vid flera tillfällen under våra intervjuer och som uppmärksammats på senare tid är ensamkommande flyktingbarn. Att undersöka hur det sociala arbetet ser ut gällande att upptäcka ensamkommande barn som utsätts för sexuell exploatering menar vi utifrån detta är ett prioriterat forskningsområde.
43
Referenser
Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008). I sexualitetens gränstrakter: en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborg: Göteborgs Stad Social resursförvaltning.
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB, ss. 36-57.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB, ss. 10-18.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, G. & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur
& Kultur, ss. 235-249.
Armelius, B-Å. & Armelius, K. (2010). Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution. En analys baserad på 14000 ASI- intervjuer fram till oktober 2008. Umeå:
Institutet för klinisk psykologi.
Bjønness, J. (2012). Between Emotional Politics and Biased Practices- Prostitution Policies, Social Work, and Women Selling Sexual Services in Denmark. Sexuality Research and Social Policy, 9 (3), 192-202.doi: 10.1007/s13178-012-0091-4
Chancer, L. S. & Watkins, B. X. (2009). Sociala positioner: en översikt. Lund:
Studentlitteratur AB.
Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionspsykologi. Malmö: Liber AB.
Dennis, J.P. (2008). Women are Victims, Men Make Choices: The Invisibility of Men and Boys in the Global Sex Trade. Gender Issues, 25(1), 11–25.doi: 10.1007/s12147-008-9051-y Eriksson, J. (2011). Strider om mening: en dynamisk frameanalys av den svenska
sexköpslagen. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Fredlund, C., Svensson, F., Svedin, C G., Priebe, G. & Wadsby, M. (2013). Research and interventions for sexually exploited youth. Adolescents’ lifetime experience of selling sex:
Development over five years. Journal of Child Sexual Abuse, 22(3), 312-325.doi:
10.1080/10538712.2013.743950
44 Grände, J. & Jacobsson, E. (2009) Men fråga mig bara. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset.
Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (1998). Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitutionen.
Stockholm: Carlsson bokförlag.
Holmström, C. (2008). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige:
omfattning, förekomst och kunskapsproduktion. I Holmström, C. & Skilbrei, L-M. (red.).
Prostitution i Norden: forskningsrapport. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, ss. 303-326.
Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Liber.
Johansson, T. & Lalander, P. (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber AB Jönsson, L. R. (2002) Stigma och skam – en explorativ studie om arbetslöshet bland tjänstemän. Nordisk sosialt arbeid, 03(22), 153-160.
Kuosmanen, J. (2011). Attitudes and perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual services in Sweden. Attityder till och uppfattningar om sexköpslagen i Sverige.
European Journal of Social Work, 14(2), 247-263.doi: 10.1080/13691451003744341
Kuosmanen, J. & Starke, M. (2011). Identifying the invisible: The experience of prostitution among persons with intellectual disabilities: Implications for social work. Journal of Social Work, 13(2), 123-140.doi: 10.1177/1468017311409632
Kvale S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Landqvist, M. & Hornscheidt, L. (2015). Språk, social kategorisering och diskriminering. I Landqvist, M. (red.) Från social kategorisering till diskriminering: fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Stockholm: Södertörns Högskola, ss. 5-12.
Larsdotter, S., Jonsson, J. & Gäredal, M. (2011). Osynliga synliga aktörer: hbt-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster. Stockholm: RFSL.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur AB.
Mattsson, T. (2011). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö:
Gleerups utbildning AB.
45 Mujaj, E. & Netcher, A. (2015). Prostitutionen i Sverige 2014: en omfattningskartläggning.
Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
Pettersson, T. & Tiby, E. (2003). The production and reproduction of
prostitution. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 3(2), 154-172.doi: 10.1080/14043850310013179
Piuva, K. & Karlsson. L-B. (2012). Introduktion. I Piuva, K. & Karlsson, L-B.(red.) Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 17-54.
Scaramuzziono, G. (2014). Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på nätet: En svensk “fuckförening”?. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.
Schalkwijk, F., Stams, G. J., Dekker, J., Peen, J. & Elison, J. (2016). Measuring shame regulation: Validation of the compass of shame scale. Social Behavior & Personality: an international journal, 44(11), 1775-1792.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Siring, A. (2008). Sexhandel, sexköpslagstiftning och myndighetsförståelse.
Ett svenskt exempel. I Holmström, C. & Skilbrei, L-M. (red.). Prostitution i Norden:
forskningsrapport. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, ss.327-356
SOU 1995:15. Könshandeln: betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning. Stockholm:
Fritzes.
SOU 2010:49. Förbud mot köp av sexuell tjänst: en utvärdering 1999-2008. Stockholm:
Fritzes.
SOU 1981:71. Prostitutionen i Sverige: bakgrund och åtgärder. Stockholm: Fritzes.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i vetenskapsfilosofi.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Tornstam, L. (2010). Åldrandets socialpsykologi. 8 uppl. Stockholm: Nordstedts.
Elektroniska källor:
Länsstyrelsen. (2016). Prostitution och människohandel.
http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/prostitutionochmanniskohandel/Pages/default.aspx [2016-12-20]
Polisen (2017). Människohandel-lagar och fakta.
https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Fakta-om-manniskohandel/ [2017-01-21]
46 Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid.
http://www.regeringen.se/contentassets/1733625e719c43b28f073fa9cdec90f2/kvinnofrid-prop.-19979855 [2016-12-29]
Socialstyrelsen. (2008). Interventioner mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En systematisk kartläggning med kompletterande intervjuer.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8647/2008-112-4_20081124.pdf [2016-09-23]
Socialstyrelsen. (2015). Sex mot ersättning. Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19950/2015-12-4.pdf [2016-09-23]
Socialstyrelsen. (2017). ASI-intervjun.
http://www.socialstyrelsen.se/missbrukochberoende/asi-intervjun [2017-01-19]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2016-09-23]
47
Bilaga 1 Intervjuguide
Intervjuguide 1
Be X presentera sig och sin yrkesroll.
Skulle du kunna beskriva hur din bild av hur prostitutionen ser ut i Sverige idag?
● hur ser det sociala arbetet kring prostitution ut?
● hur arbetar man utanför storstäderna?
Kan du beskriva vilka personer du möter i ditt arbete gällande prostitution?
● Vilka människor prostituerar sig? Varför?
● Tror du det finns personer som man missar som prostituerar sig?
Hur upptäcker man att en person prostituerar sig?
● Finns det några “varningstecken” att vara uppmärksam på?
Vid en upptäckt, hur bemöter man personen?
● Hur tycker du att man bör bemöta dem?
● Finns det något instrument som kan användas (frågeformulär osv.)?
Finns det något stöd att erbjuda?
● Är det som finns tillräckligt?
● Vad önskar du att du skulle kunna ge för stöd?
48
Bilaga 2 Intervjuguide till pilotstudien
Intervjuguide 2
Be X presentera sig
● Hur ser din roll ut? (arbetsuppgifter)
● Hur vanligt förekommande är det med prostitution i länet?
- Har lagen om köpandet av sex påverkat förekomsten av prostitution?
● Hur arbetar man förebyggande mot prostitution?
- Har det förebyggande arbetet mot prostitution ökat/minskat i länet? På vilket sätt..
● Vilka insatser finns det för säljare/köpare i länet?
● Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer?
● Vilka människor kommer ni i kontakt med i arbetet kring prostitution?
- Vilka säljer/köper?
● Använder ni internet som ett verktyg i arbetet kring prostitution?
49
Bilaga 3 Informationsbrev/samtycke till informanterna
Hej X!
Tack för att du vill medverka i vår intervju till C-uppsatsen. Det vi kommer att fråga dig om under intervjun handlar lite om hur prostitution ser ut idag, hur man jobbar med det och vilka personer som är aktuella inom området. Här nedan kommer information som vi vill att du tar del av.
Hantering av data och sekretess
Intervjun kommer att användas till vår C-uppsats. Intervjun kommer inte att användas i andra syften och sammanhang. Materialet från intervjun kommer att anonymiseras.
Frivillighet
Ditt deltagande är frivilligt och du kan avbryta intervjun när du vill. Du kan även kontakta oss efter att intervjun genomförts om du vill avbryta ditt deltagande, intervjumaterialet kommer då inte användas.
För att kunna genomföra vårt arbete vill vi spela in intervjun, om du inte har något emot det.
Med vänliga hälsningar Cesia Cortéz & Nina Nihlzon
Vid frågor kan du kontakta oss:
tel. 073XXXXXXX eller 073XXXXXXX E-post XXXXXXXXXX@hotmail.com