Metodvalet är i detta fall rätt för att få fram informanternas tankar, att intervjua leder till att chansen för att få en djupare inblick i informantens upplevelser. Analysprocessens fem steg tog tid att gå igenom, men att först göra en översiktlig genomgång av varje intervju, sedan bryta ned texterna för att se skiftningar och de meningsbärande enheterna gjorde att meningsinnehållet i intervjuerna kunde fångas upp. Därefter var det lättare och se den enhetliga beskrivning informanterna gav som sin uppfattning av fenomenet. Efter detta försökte jag hitta gemensamma centrala teman och vad som skilde beskrivningarna åt, för att sedan analysera dessa tillsammans med tidigare forskning.
Nu var det bara en av informanterna som behövde tolk, men tolk kan kanske göra att validiteten av studien måste ifrågasättas då jag som intervjuare inte får informationen direkt från informanten. Kanske kan översättningar misstolkas eller göras om. Sedan är det svårt att intervjua när informanten inte kan språket ordentligt, det blir lätt missförstånd och frågor behöver omformuleras. Dock såg jag själv inte detta som ett problem i denna undersökning då vi hade gott om tid och de flesta av informanterna var verkade bekväma och pratade på. Kanske var det intressant att få tala med mig då de uttryckte en brist av kontakt med svensktalande människor i deras närvaro. Informanterna visste vad intervjun skulle handla om, men de fick inte se frågorna innan. Kanske skulle detta underlättat intervjun? Kanske skulle intervjufrågorna översatts till informantens modersmål innan så att de på sitt eget språk fick frågorna och kunde fundera kring dem innan? Men att veta frågorna innan kan också göra att svaren inte skulle bli lika genuina då de kanske då skulle leta efter svar som de trodde att jag ville ha, eller diskutera med andra och ta deras svar som en del av sina.
Eftersom detta är en liten undersökning kan resultaten inte generaliseras för alla nyanlända även om de alla övergripande hade samma tankar. Till exempel en tro om och en vilja att lära sig det svenska språket, få ett arbete och komma in i samhället och en näst intill icke existerande kommunikation med det svenska folket är troligtvis något som gäller majoriteten av de nyanlända
som kommer till Sverige som flyktingar. Dock kan de svar som gavs ge uppslag för vidare forskning. Ett förslag för vidare forskning skulle kunna vara att se närmare på känslan för utanförskap, vad görs från samhällets sida för att nyanlända ska motiveras till att lära sig språket och integreras med det svenska samhället och hur lyckade är dessa metoder. I denna undersökning var alla utbildade på nivån att de gått någon slags vidareutbildning efter gymnasiet, så en undersökning i stil med denna men med analfabeter skulle vara intressant att se. Det skulle även vara intressant att se närmare på om drivkrafterna för inlärning av det svenska språket ändras efter att de nyanlända har deltagit i SFI-utbildningen. En annan aspekt som borde undersökas närmare är kopplingen mellan det svenska språket och arbete/försörjning. Detta ämne är intressant och jag skulle själv vilja fortsätta att skriva om inlärning av det svenska språket, hos vuxna människor och kanske även barn och ungdomar, när jag fortsätter mot en magister i pedagogik.
Referenser
AKKA-utredningen. (SOU 2012:69). Med rätt att delta: nyanlända kvinnor och
anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2012). Social research methods. (4. ed.) Oxford: Oxford University Press. Elmeroth, E. (2003). From Refugee Camp to Solitary Confinement: illiterate adults learn
Swedish as a second language. Scandinavian Journal of Educational Research, 47(4), 431-449. doi: 10.1080/00313830308593
Gordon, D. (2004). I'm Tired. You Clean and Cook: Shifting Gender Identities and Second Language Socialization. TESOL Quarterly, 38(3), 437–457. doi: 10.2307/3588348 Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Kennerberg, L. & Sibbmark, K. (2005). Vilka deltar i svenska för invandrare?. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
MacIntyre, P. D. (2007). Willingness to Communicate in the Second Language:
Understanding the Decision to Speak as a Volitional Process. The Modern Language
Journal, 91(4), 564–576. doi: 10.1111/j.1540-4781.2007.00623.x
Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: om sfi-studerandes möjligheter till interaktion
och lärande på praktikplatser. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013.
Göteborg.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2012a). Läroplan för vuxenutbildning 2012. Stockholm: Skolverket. Nerladdad den 4 juni, 2014 från, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2945
Skolverket (2012b). Utbildning i svenska för invandrare: kursplan och kommentarer. Stockholm: Skolverket. Nerladdad 4 juni, 2014, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2939 Skolverket. (2013, 14 juni). Attityder till vuxenutbildningen 2012. Stockholm: Skolverket.
Nerladdad den 8 mars, 2014 från, http://www.skolverket.se/publikationer?id=3027 Skolverket. (2013, 27 juni). PM – Elever och studieresultat i SFI 2012. Nerladdad den 8 mars,
2014, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3034
Skolverket. (2013, 11 december). Utbildning i svenska för invandrare. Nerladdad den 3 mars, 2014, från http://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildning/utbildning-i-
svenska-for-invandrare
Snow, C. E. (1992). Perspectives on Second-Language Development: Implications for Bilingual Education. Educational Researcher, 21(2), 16-19. doi: 10.3102/0013189X021002016 Stevens, G. (1999). Age at Immigrantion and Second Language Proficiency among Foreign-
Born Adults. Language in Society, 28(4), 555-578.
Stockholms universitet. (odat.a). Om nationellt centrum. Nerladdad den 3 mars, 2014, från http://www.andrasprak.su.se/om-oss
Stockholms universitet. (odat.b). Sfi/Vuxenutbildning – Forskning. Nerladdad den 3 mars, 2014, från http://www.andrasprak.su.se/sfi-vuxenutbildning/forskning
Sveriges riksdag. (2010, 18 mars). Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare. Nerladdad den 5 maj, 2014, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-197/
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
van Tubergen, F. (2010). Determinants of Second Language Proficiency among Refugees in the Netherlands. Social Forces, 89(2), 515-534. doi: 10.1353/sof.2010.0092
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig