Metoder för datainsamling av underlag

Inför en studie och vid datainsamlingen av underlag har det betydelse vilken för- förståelse som finns. Det är viktigt både för läsaren, men även för de som utför undersökningen och insamlandet att vara medveten om att förförståelsen inver- kar på dessa uppgifter. Vi ger här en kortare reflektion om vår förförståelse och en av rapportförfattarna har tidigare arbetat som internrevisor gällande ISO 9001 på ett privat företag. Detta har gett erfarenhet av dokumentgranskning, systema- tiken i processen med ständiga förbättringar av en verksamhet. Av betydelse för uppsatsen är även den tidigare anställningen som arbetsförmedlare, vilken gett stor förtrogenhet av att läsa lagtext, följa upp och kontrollera handlingar och åt- gärder. Förförståelse inför arbetet med uppsatsen har naturligtvis även påverkas av den nästan avslutade utbildningen på KTH och programmet ”Teknik, hälsa

32

och arbetsmiljöutveckling”. Även rapportförfattare två har influerats av pro- grammet på KTH. Han har också under en längre tid haft ett stort intresse för arbetsmiljön i skolan. Även bakgrunden som forskare och skyddsombud på ett större läkemedelsföretag där ett omfattande arbete med organisatoriska risker bedrevs har sannolikt betytt mycket inför uppgiften.

Vid kvalitativa undersökningar finns det fyra vanliga metoder att få in underlag: Läsning, intervju, enkät, och observation (Kylén 2004). Vi valde de två meto- derna läsning (textanalys) och intervju för vår datainsamling då vi ansåg att des- sa metoder lämpade sig väl för att besvara frågeställningarna i vår uppsats. Textanalys passade bra för vår första frågeställning om kommunens organise- ring av det systematiska arbetsmiljöarbetet formellt uppfyllde lagstiftningens krav. Denna metod var även användbar vid de två efterföljande frågeställningar- na om uppföljningen av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar i de två grundskolorna och hur uppföljningen sker.

Då textanalys inte kan fånga hur medarbetarna i den beskrivna organisationen utför rutiner och instruktioner i praktiken, kompletterades textanalysen med in- tervjuer av sex stycken nyckelpersoner i respektive verksamhet. Intervju be- dömdes vara den enklaste och snabbaste metoden för att få en kompletterande kunskap av god kvalitet om hur det praktiska arbetsmiljöarbetet utförs och hur medarbetarna upplever att detta fungerar. Vilken metod som väljs är beroende av flera faktorer och i första hand bör utgångspunkten vara att metoden passar de uppgifter som önskas få in. Faktorer såsom tillgänglighet, resurser och kom- petens hos dem om ska samla in och sammanställa uppgifterna påverkar dock också (Kylén 2004).

33

4.4.1 Textanalys

Vid en utredning eller undersökning finns en mängd olika dokument att läsa som till exempel rapporter, protokoll och olika styrande dokument. Dessa finns oftast i tryckt form, men numera finns mycket av informationen lagrad digitalt. Det första steget innan läsningen börjar är att reda ut vad avsikten med läsningen är påpekar Kylén (2004). Är det fakta, en redogörelse för en förändring, letar vi efter olika synpunkter och åsikter eller ska en text sammanfattas? Lästekniken varierar med avsikten och vilka uppgifter du söker (Burell & Kylén 2003).

I vår undersökning använde vi oss av formerna intensivläsning och kritisk läs- ning. Formen intensivläsning tar tid och ställer höga krav och används för att få fram uppgifter som på något vis redovisas eller sammanfattas i detalj. Nästa form kritisk läsning är egentligen en specialform av intensivläsning fast kortare avsnitt läses vid varje tillfälle (Burell & Kylén 2003). Läsare stannar här upp oftare och frågar sig till exempel vad texten har för betydelse för den specifika utredningen. Författarens avsikt med texten och eventuell om det finns något skrivet ”mellan raderna” kontrolleras av läsaren genom formen kritisk läsning. Övergången mellan de två formerna Intensivläsning och kritisk läsning går dock in i varandra (Burell & Kylén 2003).

4.4.2 Intervju

Denna metod innebär ett möte med en eller flera personer där intervjuarens syfte är att få svar på vissa frågor påpekar Kylén (2004)och respondenten ska upp- muntras att besvara dessa frågor. Förmågan att göra en intervju innebär inte bara att fråga och få ett svar, utan det krävs även en lyhördhet under samtalet och det- ta gäller både för den som intervjuar och den som blir intervjuad (Ibid). Vad gäller intervju är det samtalet och mötet med en person som skapar de bästa för- utsättningarna för att få svar på hur den intervjuade känner och tänker i detta fall.

34

De två har olika roller och den ena ska ta in informationen och den andra ska ge betydelsefull information och begreppet parintervju används. Intervjusituationen påverkas i en parintervju av personligheten hos intervjuaren. Det är känt att äld- re och yngre intervjuare får olika svar, eller att det i alla fall blir en viss skillnad i nyanser på svaren. Andra relationer av betydelse är man - kvinna samt lågut- bildad - högutbildad (Ibid). Nervositet hos den intervjuade före intervjun är ett tecken på att hen uppfattat att hen också har en uppgift att utföra (Ibid).

För att förtydliga svaren är det i en intervju möjligt att följa upp med följdfrågor och den direkta kontakten kan även förhindra att språkliga problem uppstår. Problem kan vara relaterat till olika modersmål, men också bero på skilda sätt att utrycka sig. Bakgrund, miljö och utbildning har påverkat och gett oss olika språk (Ibid). En intervju kan vara olika lång, från bara ett par minuter till flera timmar och i vår studie om det systematiska arbetsmiljöarbetet valde vi att begränsa oss till maximalt en timme. Anledningen till detta var att tiden ansågs fullt tillräcklig för att få svar på de frågeställningar vi hade. Bearbetning av materialet efter in- tervjun är också tidsödande och en längre intervju skulle ge oss ett alltför stort material att bearbeta rent tidsmässigt. Författaren (Kylén 2004) diskuterar hur en intervju är strukturerad och gör uppdelningen i hårt strukturerad intervju samt mindre styrd intervju. I en hårt strukturerad intervju är det färdiga frågor och den som intervjuar ansvarar för att få svar på varje fråga. I en mindre styrd intervju är det däremot ett antal frågeområden som ska besvaras. Den intervjuade får pra- ta fritt och sedan styr intervjuaren samtalet så att frågan besvaras (Kylén 2004).

Öppna och styrda intervjuer

Kylén (2004) använder begreppen öppna och styrda intervjuer, medan andra fö- redrar begreppen ostrukturerad och strukturerad. Att intervjuformerna betecknas olika skriver även Trost (2005) och att begrepps- och överensstämmelsen avvi-

35

ker från fall till fall. Vanligtvis brukar olika metodböcker skilja på nivåer av standardisering och nivåer av strukturering. Standard syftar på att både frågorna och situationen är lika, alltså ingen skillnad för de som intervjuas. Intervjuaren har samma tonläge, formulerar frågorna likadant och läser upp dem i samma ordning och exakt lika formulerade. Vid till exempel laboratorieexperiment är målet att samtliga försökspersoner ska ha samma förhållanden och att allt ska vara helt under kontroll, en hög nivå av standardisering. Om standardiseringen däremot är låg är variationsmöjligheterna stora (Trost 2005). Frågorna anpassas beroende på hur det passar, intervjuade får gärna styra ordningen på frågorna och de efterföljande frågorna kan anpassas beroende på det tidigare svaret. I vår studie utfördes inte intervjuerna under samma förhållanden. Intervjuerna skedde i olika rum, frågorna lästes inte i exakt samma ordning eller tonfall och de inter- vjuade hade inte samma förutsättningar. De intervjuade styrde dock inte ord- ningen på frågorna, men frågorna anpassades åtminstone delvis av det tidigare svaret. Vi anser därför att vår undersökning hade en låg grad av standardisering.

Strukturering

Med strukturering avses i stora drag två olika företeelser och i många metod- böcker används beteckningen strukturerad när intervju- eller formulärfrågorna har färdiga svarsalternativ. Vid öppna svarsalternativ är däremot frågan ostruk- turerad. I andra sammanhang har termen en annan tolkning säger Trost (2005) och menar att en intervju eller ett frågeformulär är högt strukturerat om det har en struktur. En studie har en hög nivå av strukturering om den intervjuande vet vad hen vill fråga om och att om det hela handlar om just det ämnet och inget övrigt. De kvalitativa forskningsintervjuerna vid till exempel forskning kan rent allmänt utmärkas av en hög nivå av strukturering och låg grad av standardisering (Trost 2005). I vår uppsats har vi, enligt Trost definition, använt oss av en hög nivå av strukturering och som intervjuare visste vad vi ville ta upp under våra

36

intervjuer. Frågorna handlade endast om det systematiska arbetsmiljöarbetet och ämnet (SAM) var det tema som diskuterades.