Detta projekt kopplar till stegen Undersökningar och utredningar samt Riskbedömning i Figur 2. Nedan görs en kort inflygning till varje etapp. I sammanfattning kan man säga att etapp 1 och 2 ingår i en riskbedömning enligt (Naturvårdsverket 2009a) som är i gräns-landet mellan förenklad och fördjupad, samt att etapp 3 innehåller de viktigaste momen-ten av en fördjupad riskbedömning.
Gällande en förenklad riskbedömning ges olika moment som bedömningen skall inne-hålla i (Naturvårdsverket 2009a, kapitel 4), vilka återges i Tabell 2:
Tabell 2. Moment i förenklad riskbedömning enligt (Naturvårdsverket 2009a, kapitel 4).
Moment i förenklad riskbedömning
Problembeskrivning och konceptuell modell
Bedömning av om betydande kunskapsluckor finns (del av problembeskrivningen) Kontroll av om riskbaserade haltkriterier för förorenade medier finns, till exempel rikt- och gränsvärden eller miljökvalitetsnormer.
Avstämning av om förutsättningarna för haltkriterierna uppfylls Val av representativ halt
Jämförelse mellan representativa halter och haltkriterier (riskkarakterisering) Bedömning av föroreningsbelastning
Bedömning av osäkerheter Sammanfattande riskbedömning
I tillägg till detta diskuteras skyddsobjekt och exponeringsvägar (se t ex Naturvårdsverket 2009c, Avsnitt 2.3).
I denna rapport utförs momenten i Tabell 2, men med tilläggsförutsättningarna att föroreningskällan i Borsöknadeponin är avfall, varför riktvärdesmodellerna måste modifieras. T.ex. kan inte generella riktvärden för förorenad mark i (Naturvårdsverket 2009c) användas vid riskkarakteriseringen.
Nedan kopplas etappmål med moment i Tabell 2.
1.4.1 Etapp 1
Den första etappen inkluderar en orientering och kvalitativ analys av befintligt underlag (se Tabell 1) med fokus på deponins avgränsningar, avfall och föroreningstyper, geologi och hydrologi. Ambitionen här är att undvika att upprepa vad som redan står i underlags-materialet varför läsaren hänvisas till befintligt underlagsmaterial. Notera att denna etapp kopplar starkt till momentet ”Problembeskrivning och konceptuell modell” i Tabell 2, där föroreningsproblematiken sätts i fokus.
Utifrån befintligt underlagsmaterial kan följande generella slutsatser, i förhållande till den förenklade riskbedömningen, dras:
• Deponins nuvarande täckskikt förutsätts vara genomsläppligt för regnvatteninfiltrat-ion. Detta gäller för deponins alla delar.
• Hela deponin är relativt flack vilket främjar infiltration av regnvatten till avfallet och leder till mindre ytavrinning.
• Deponins avfall är genomsläppligt och främjar lakvattenbildning. Denna slutsats måste av försiktighetsskäl dras for deponins alla delar.
• Deponins bottenskikt är genomsläppligt för infiltration av lakvatten till grundvattnet.
Denna slutsats måste av försiktighetsskäl dras for deponins alla delar.
• Deponins botten ligger ovanför grundvattnet. Detta indikerar att vertikal och horison-tell genomströmning ner till grundvattnet. Därmed räcker det att förhindra infiltration av regnvatten för att kraftigt minska lakvattenbildning och ev påverkan på omgiv-ningen.
• Man bör misstänka att deponins huvudsakliga belastning på omgivande recipient sker via utläckage till grundvattnet, och att en belastning via ytliga flöden är av underord-nad betydelse. Detta innebär att riskerna från föroreningsspridning på annat sätt än via lakvatten är försumbara.
• Det finns ett relativt gott underlag att utgå ifrån och därmed kan det rapporteras en fullgod problembeskrivning och konceptuell modell.
• Givet att området undersökts ett flertal gånger sedan mitten av 1990-talet är bety-dande kunskapsluckor som behöver fyllas för att skapa sig en fullständig problem-beskrivning relativt få och om sådana finns har det mindre betydelse för det fortsatta arbetet och slutsatser/rekommendationer.
• Föroreningskällan är avfall, deponi. Det står uttryckligen i (Naturvårdsverket 2009a, Tabell 4.3) att en sådan föroreningskälla inte beaktas vid beräkning av generella rikt-värden för förorenad mark.
• Som ett resultat av att det är en deponi kommer inte utspädningsfaktorerna mellan porvatten och grundvatten, samt mellan porvatten och ytvatten, i (Naturvårdsverket 2009a, Tabell 4.7) användas. Istället antas ingen utspädning (dvs. utspädningsfaktor 1) för dagens situation. Som en konsekvens att föroreningskällan är avfall, och inte förorenad jord, kommer inte fastfasmätningar på avfallet premieras. Vidare kommer fördelningsfaktorn mellan porvatten och jord inte att användas. Istället kommer mät-ningar av halter i vattenfas premieras, eftersom man då kan bortse från fördelnings-faktorn.
• Strömningsriktningen för grundvatten är söderut. Enligt underlag nr 4, 5, 6, 9 och 11 (se Tabell 1) samt SGU’s grundvattenkarta4 finns det en grundvattendelare i höjd med Borsöknasjön (Bad-/Bandavägen) som leder till att strömningsriktningen norr om vattendelaren är norrut. Strömningsriktningen för grundvatten är söderut söder om vattendelaren. Grundvattenytan i området ligger ca 20-25 m (underlag 6 och 11) under markytan, motsvarar cirka 22 m.ö.h., och flödesriktningen bedöms vara mot söder. I Tabell 3 presenteras uppmätta vattennivåer i Borsöknasjön och grundvatten-nivåer (i deponin). Borsöknasjön är cirka 2-2,5 m över grundvattnet. Vattennivån på Borsöknasjön ligger över grundvattnets trycknivå vilket innebär att infiltration från sjön till grundvattenmagasinet inte kan uteslutas. Det regionala flödet i den mättade zonen är söderut.
Tabell 3. Grundvattennivå i Borsöknadeponin (punkt 6840) och vattennivån i Borsöknasjön (från underlagsmaterial 6 och 12, se Tabell 1).
Period Sjön Deponin (6840) Nivåskillnad
Medelnivåer under 2015 +23,93 m +22,49 m 1,44 m
Medelnivåer i mars 2013-2017 +24 m +21,57 m 2,43 m
Medelnivåer i maj 2013-2017 +21,56 m 2,44 m*
Lägsta uppmätta nivå i maj 2017 +20,33 3,67 m*
Medelnivåer i juli 2013-2017 +24 m +21,47 m 2,53 m Medelnivåer i november 2013-2017 +24 m +21,01 m 2,99 m
* När nivån i sjön = +24 m.
1.4.2 Etapp 2
I etapp 2 i Kapitel 2 görs en kvantitativ sammanställning av föroreningshalter från prov-tagningar i tidigare utredningar. Även annan kvantitativ information som är relevant för förståelsen sammanställs. I huvudsak sammanställs endast halter från mätningar i vatten-fas, pga. de exponeringsvägar som identifierats som viktiga.
Som del av denna etapp ges en ”Representativ halt”, vilket är ett moment i Tabell 2. Be-roende på de underlagsdata som finns ges primärt både ett medelvärde och maxvärde för föroreningen, och sekundärt endast ett maxvärde. Detta har bäring på momentet ”Bedöm-ning av osäkerheter”, även om momentet även inkluderar den kvalitativa
problembe-4 Tillgänglig via SGU’s kartgenerator på http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
skrivningen och hanteras via pessimistiska antaganden vid jämförelse av representativa halter och haltkriterier. I etapp 2 görs även direkta jämförelse mellan uppmätta halter, samt medelvärdade (representativa) halter, och riskkriterier. Därmed omhändertas mo-mentet ”Jämförelse mellan representativa halter och haltkriterier (riskkarakterisering)”.
För att kunna göra en sådan riskkarakterisering inkluderar även etappen momentet ”Kon-troll av om riskbaserade haltkriterier för förorenade medier finns, till exempel rikt- och gränsvärden eller miljökvalitetsnormer.”
1.4.3 Etapp 3
Etapp 3 behandlar i huvudsak momenten ”Bedömning av föroreningsbelastning” och
”Sammanfattande riskbedömning”. Innan riskbedömningen sammanfattas diskuteras frå-gor om spridning och belastning, där vägledning om hur man gör detta utifrån per-spektivet av en fördjupad riskbedömning ges i avsnitt 5.4 i (Naturvårdsverket 2009a).
Diskussion i denna etapp hålls med utgångpunkten att om Borsöknadeponin behöver sluttäckas så används förordning (2001:512) som utgångspunkt, där sluttäckningen har vissa funktionskrav gällande reduktion av lakvattenbildning. Bedömning av belastning och risk görs därmed utifrån perspektivet att deponin täcks, med olika tekniska
konstruktionslösningar, så att:
• Infiltrationen genom sluttäckningen, där vattnet kontaktar avfallet och bidrar till lakvattenbildning, inte överskrider 5 liter per år och m2, i enlighet med (2001:512) för deponier för farligt avfall (wors-case fall).
• Infiltrationen genom sluttäckningen, där vattnet kontaktar avfallet och bidrar till lakvattenbildning, inte överskrider 50 liter per år och m2, i enlighet med (2001:512) för deponier för icke-farligt avfall.
• Infiltrationen genom sluttäckningen, där vattnet kontaktar avfallet och bidrar till lakvattenbildning, begränsas till sådana nivåer att behövd reduktion av miljö-belastning erhålls, givet de uppmätta halterna av föroreningar i Borsöknadeponin.
Bedömningen görs i relation till kriterierna för skydd av grund- och ytvatten i (Natur-vårdsverket 2009c), samt haltkriterier i (SGU-FS 2013:2) och (HVMFS 2019:25), uppmätta halter i ESEM’s brunnar nedströms deponin och i relation till modifierade riskvärdesberäkningar som har anpassats för en sluttäckt deponi.