I detta avsnitt förs källkritiska resonemang om intervjuer och litteratur.
Kritik mot intervjuer
Intervjuer är en bra källa för information eftersom personen som intervjuas direkt kan reda ut frågor och svar som inte är helt förstådda eller som är otydliga men de kommer även med felkällor som måste beaktas i analysen av svaren.
Ifall intervjuaren ställer oklart formulerade frågor kan det leda till att respondenten missförstår frågan och ger ett svar som inte är relevant, denna risken minskar dock ifall intervjuaren är bra på att förtydliga sig. Om intervjun inte spelas in finns det risk att intervjuaren minns svaren fel eller registrerar svaren fel. I detta arbete har intervjuerna spelats in, vilket minskat risken för dessa typer av fel.
I intervjuer måste tillförlitligheten av respondenten ifrågasättas eftersom det kan uppstå vinklade svar, därför är det viktigt att intervjuaren är ifrågasättande i analysen av svaren och gör faktiska kontroller där det är möjligt. Det skiljer också från person till person på deras förmåga att uttrycka sig i tal, vilket kan ge svar som inte ger hela bilden av en situation eller att intervjuaren inte får ut all information från personen som intervjuas. Intresset att intervjuas varierar också, vilket kan göra urvalet skevt beroende på vilka som ställer upp att bli intervjuade.
Det måste ställas krav på den som intervjuar så att integriteten för intervjun uppehålls och kvaliteten hålls hög. Personen ska vara väl insatt och förberedd i ämnet så denne kan ställa följdfrågor som är relevanta samt tolka och förstå svaren som den intervjuade ger. Den ska även vara tydlig med sina frågor och kunna styra intervjun så svaren är det som intervjuaren vill ha ut av intervjun, alltså veta vad den ska ha svar på. Det är också viktigt att visa hänsyn och inte avbryta respondenten hur som helst utan låta personen ta sig tid att formulera sina svar.
Det finns mycket att tänka på inför en intervju och för en mindre erfaren intervjuare kan det vara svårt att få med allt och därför ska intervjuaren alltid förbereda sig väl på alla aspekter gällande ämnet, källkritik och sitt eget tankesätt samt beteende.
Med intervjuer kommer även problem med partiskhet. Olika personer som intervjuas kommer från olika företag och ingen är helst opartisk mot sin arbetsgivare. Det kan därför hända att problem förminskas inom företag och på så sätt kanske ger svar som baseras på företagens värdegrund istället för att ge ett svar som är helt beroende på verkligheten. Det gäller därför att vara kritisk till svaren, kunna vara skeptisk och inte bara ta alla svar rakt av utan även ställa följdfrågor och förlita sig på andra källor också. En person kan vara en expert inom området men samtidigt försöka marknadsföra företaget som anställer en.
Källkritik för litteratur
Källkritik används för att kunna utvärdera källors trovärdighet. När vetenskapliga arbeten skrivs måste krav uppfyllas och ett av de kraven är att bedöma källorna som används. Allt som skrivs är inte objektivt och det är viktigt att kunna skilja på fakta och åsikter. Det är inte bara själva texten som ska kontrolleras mot andra källor och fakta utan även författaren bör granskas för att se så att denne är en trovärdig källa för den informationen som ges ut. Med tiden har internet blivit ett större verktyg till informationssökning och med det har även betydelsen för källkritik ökat. Detta på grund av att fler personer kan publicera artiklar och information än när det ska tryckas i en bok eller tidskrift. Därför gäller det att använda sökmotorer och databaser på rätt sätt för att få fram pålitlig information från webbsidor och artiklar. Det gäller att vara kritisk till källorna som används samt göra faktakontroller för att minska risker för felinformation.
7
SLUTSATSER
Problemformuleringen som är grunden till arbetet handlade om de dåligt utförda
detaljlösningarna i flervåningshus i trä som återfunnits på flera platser. Syftet med arbetet var att undersöka och redogöra för de bakomliggande faktorerna till problemen. Syftet är också att inte bara redovisa problemen utan också utreda hur de kan motverkas och hur en förbättringsprocess kan se ut. Målet med arbetet är inte att klanka ner på träbyggnationen utan att lyfta problemen och sedan peka på vad som kan göras bättre och vilka utmaningarna är.
Det finns ett antal problem som upprepas ofta i intervjuerna och då är det rimligtvis dessa som främsta fokusen bör ligga på för att fixa:
• De främsta problemen som redovisades i problemformuleringen var bland annat infästningar hos balkonger och loftgångar där stående vatten lett till fuktskador i ändträ, resultatet av detta arbete stärkte dessa problem ytterligare.
• Ytterligare problem som kan relateras till projektering och montage är fasader som gått ner i mark eller där sockeln varit för låg så att ändträ penetrerats och skadats.
• Under produktionen av höga trähus händer det att entreprenörer har dåliga fuktstrategier som medför problem som kostar pengar att åtgärda.
Anledningarna till varför dessa fel har uppstått varierar från fall till fall men i stora drag handlar det om:
• Det finns en kunskapsbrist i både projektering och produktionen när det kommer till flervåningshus i trä som leder till de ovanstående problemen.
• Att det inte finns en helhetskontroll över projektet. På grund av tidsbrist kan ibland inte alla detaljer kontrolleras, vilket leder till att vissa fel släpps igenom och byggs.
• Det händer att fel personer tas in i projekten, konstruktörer som inte kan trä som material eller att en fuktsakkunnig inte tas in i tidigt skede.
För att minska och motverka felen som uppstår i detaljlösningar finns det ett antal förslag till förbättringar som utgår ifrån resultaten av detta arbete:
• En större standardisering av detaljlösningar som är beprövade och godkända skulle minska felen som uppstår i projekteringsskedet och skulle dessutom spara tid för projektören. • Det måste ske ett större samordningsarbete i alla projekt men det är desto viktigare i dessa
projekt där en ny teknik som höga trähus används för att alla aktörer ska vara på samma sida och kunna använda kunskapen som finns på bästa sätt.
• En fortsatt utveckling och komplettering av litteratur och annan informationsspridning är nyckeln till att kunskapen om träbyggande ska kunna användas av hela branschen, på så sätt ökar kvaliteten på trähusen som byggs.
• Vidareutbildning och kunskapsspridning kommer vara avgörande för att minska okunskapen och osäkerheten bland aktörer. Beställare och kommuner kan driva på utvecklingen genom att öka efterfrågan av större träprojekt.
Utvecklingen av flervåningshus med trästommar är viktig för framtiden på grund av flera olika anledningar:
• För att kunna fortsätta bygga på den höga nivå som görs idag måste det ske på ett hållbart sätt och användningen av trä hjälper till med detta på ett vis som andra stommaterial inte kan matcha.
• Trä är en stor nationell resurs och ökad användning skulle göra Sveriges byggmarknad mer självständig från omvärldens materialleverantörer och eventuella prisskiftningar.
• Att för företag kunna bygga högt i trä är en enorm marknadsmöjlighet och ju fler företag som har kunskap inom det desto bättre och snabbare utveckling i tekniken som används på grund av en ökad konkurrens.
• För att utvecklingen på företag- och branschnivå ska bli så bra som möjligt måste det också finnas en driv för personlig utveckling hos individer och inte bara i organisations- och företagsledningen.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
För vidare arbete inom detta ämne kan det vara intressant att undersöka de osynliga
byggfysiska brister som kan finnas vid detaljlösningar i trä. En fördjupning i köldbryggor och luftläckning som är en viktig del i energiförbrukningen och det upplevda klimatet i
byggnader.
Det kan även vara intressant att titta mer på akustikproblemen i träbyggnader, detta är dock inte så aktuellt när det kommer till just detaljlösningar utan skulle vara mer allmänt om ljud i flervåningshus med trästommar.
Om fokus ska ligga på detaljlösningar kan det vara bra att mer specifikt studera enskilda detaljer som till exempel balkonger och loftgångar. På så sätt går det att få fram särskilda brister med just dessa lösningar.
Att utreda samordningen inom byggprojekt med flervåningshus kan också behövas. Att ta fram brister som finns idag och ta fram ett åtgärdsprogram till det som branschen kan ta del av och utnyttja för förbättrad samordning är högst relevant och nödvändigt för att branschen ska kunna utvecklas bättre.
En större undersökning om arbetsmiljöfördelarna för byggnadsarbetarna med att välja trä som stommaterial för flervåningshus kan också vara intressant att göra.
REFERENSER
Academic Work. (u.d.). 3 intervjutekniker – vilken väljer du? Nerladdad 2019-02-15, från: https://www.academicwork.se/insights/arbetsgivare/intervjutekniker
Bengtsson, A. (2003). Framing Technological Development in a Concrete Context: The Use of Wood in the Swedish Construction Industry. (Doktorsavhandling, Uppsala
universitet).
BFS 2011:6. Boverkets Byggregler: Föreskrifter och allmänna råd, BBR. Karlskrona:Boverket.
Bjerking. (2015-10-29). Höga byggnader i trä. Nerladdad 2019-05-02, från https://bjerking.se/nyheter/hoga-trabyggnader/
Boverket. (2006). Bostäder byggda med volymelement. Nerladdad 2019-05-14, från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2006/bostader_byg gda_med_volymelement.pdf
Boverket. (2016). Kontrollplan. Hämtad 2019-05-27, från: https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/kontrollplan/
Byggnadsarbetaren. (u.d.). Därför älskar snickarna att bygga trähus. Nerladdad 2019-04-08, från https://www.byggnadsarbetaren.se/darfor-alskar-snickarna-att-bygga-trahus/ Crocetti, R. (2016). Utformning av limträdetaljer. I E. Borgström & J. Fröbel (Red.),
Limträhandboken Del 2 (s. 228–235). Stockholm: Föreningen Sveriges
Skogsindustrier.
Dalman, C & Engström, D. (2019). Träbyggande (K2062410-50) Derome. (u.d). Om Deromegruppen. Nerladdad 2019-05-02, från
https://www.derome.se/om-deromegruppen
Gross, H. (2016). Limträhandboken del 1. Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Gustafsson, A. (2017). KL-trähandboken. Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Gustafsson, A., Eriksson, P-E., Engström, S., Wik, T. & Serrano, E. (2013). Handbok för
beställare och projektörer av flervånings bostadshus i trä. Borås: SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut. Nerladdad från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1982360&fileOI d=8961303
Hansson, V & Hervén, O. (2011). Sverige bygger högt i trä – Myter som påverkar
branschen. Helsingborg: Lunds Tekniska Högskola.
Hurmekoski, E., Jonsson, R. & Nord, T. (2015). Context, drivers, and future potential for
wood-frame multi-story construction in Europe. Nerladdad från https://www- sciencedirect-com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0040162515002115
Isaksson, T., Mårtensson, A., Thelandersson, S. (2016). Byggkonstruktion. Lund: Studentlitteratur.
Kliger, R. (2016). Dimensionering av trä- och limträkonstruktioner. I E. Borgström & J. Fröbel (Red.), Limträhandboken Del 2 (s. 28–38). Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier.
Mahapatra, K., Gustavsson, L. & Hemström, K. (2012). Multi-storey wood-frame buildings in Germany, Sweden and the UK. Construction Innovation, 12(1), Sida 62–85.
DOI:10.1108/14714171211197508
Martinsons. (u.d.). KL-trä-formstabilitet, starkt och enkelt att montera. Nerladdad 2019-05- 20, från https://www.martinsons.se/sagade-travaror-och-byggprodukter/limtra-och- kl-tra-for-byggnadsobjekt/kl-tra/
Martinsons. (u.d). Om Martinsons. Nerladdad 2019-05-02, från https://www.martinsons.se/om-martinsons/
Martinsons. (u.d.). Standardknutpunkter. Nerladdad 2019-04-26, från
https://www.martinsons.se/sagade-travaror-och-byggprodukter/limtra-och-kl-tra- for-byggnadsobjekt/objektsanpassat-limtra/standardknutpunkter/
Arfvidsson, J., Harderup, L. & Samuelson, I. (2017). Fukthandbok: praktik och teori. (Fjärde utgåvan). Stockholm: Svensk byggtjänst.
PEAB. (u.d). Hållbart samhällsbyggande. Nerladdad 2019-05-02, från https://peab.se/hallbarhet/
Pousette, A., Sandberg, K., Ekstedt, J. (2011). Träbalkonger. Stockholm: SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Regeringskansliet. (2018). Inriktning för träbyggande. Nerladdad 2019-05-10, från:
https://www.regeringen.se/49ee7f/contentassets/37f07802672c45078a20d3a375e82 c25/20180626_inriktning-for-trabyggande.pdf
Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur.
Serrano, E. (2016). Limträ som konstruktionsmaterial. I E. Borgström & J. Fröbel (Red.),
Limträhandboken Del 2 (s. 8–27). Stockholm: Föreningen Sveriges Skogsindustrier.
Simonson, S. (2012). Trä och fukt: Mätmetoder för fuktrelaterade dimensionsförändringar hos trä och deras användbarhet, med två fallstudier inom konservering. Göteborg: Göteborgs universitet. Nerladdad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29250/1/gupea_2077_29250_1.pdf Stehn, L., Rask, L-O., Nygren, I. & Östman, B. (2008). Byggandet av flervåningshus i trä:
erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling. (2008:18). Luleå: Luleå tekniska universitet. Nerladdad från https://www.diva-
Svensk Byggtjänst. (u.d.). Studenthandledning Byggprocessen. Nerladdad 2019-04-24, från http://www.moodle2.tfe.umu.se/pluginfile.php/35904/mod_resource/content/2/by ggprocessen_handledning_studenter.pdf
Sveriges träbyggnadskansli. (2016-09-15). Spår kraftig ökning av flervåningshus i trä. Nerladdad 2019-04-23, från http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges-
trabyggnadskansli/pressreleases/spaar-kraftig-oekning-av-flervaaningshus-i-trae- 1559889
Sveriges träbyggnadskansli. (u.d.). Träbyggandets styrkor och olika system. Nerladdad 2019- 05-14, från: http://trabyggnadskansliet.se/bygga/2018/traebyggandets-styrkor-och- olika-system/
TräGuiden. (2006-09-18). Altaner, balkonger och skärmtak. Nerladdad 2019-05-27, från https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/altaner-balkonger- och-skarmtak/
TräGuiden. (2009-12-09). Bärande väggskiva av flerskikts massivträ. Nerladdad 2019-06-20, från https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/barande- yttervagg/massivtra/vaggskiva-av-flerskikts-massivtra1
TräGuiden. (2014-01-27). Grundläggning. Nerladdad 2019-05-27, från
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/grundlaggning/ TräGuiden. (2017-06-05). Limträbalk. Nerladdad 2019-06-20, från
https://www.traguiden.se/konstruktion/profiler-och- dimensioner/limtra/limtra/limtrabalk/
TräGuiden. (u.d.). Om Trä. Nerladdad 2019-04-03, från https://www.traguiden.se/om-tra/
TräGuiden. (u.d.). Småhus och flervåningshus. Nerladdad 2019-04-03, från
https://www.svenskttra.se/anvand-tra/byggande/olika-trakonstruktioner/smahus- och-flervaningshus/
TräGuiden. (2019-01-16). Stomme. Nerladdad 2019-04-03, från
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/ TräGuiden. (2017-12-14). Träets egenskaper och kvalitet. Nerladdad 2019-04-03, från
https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper-och-kvalitet/ TräGuiden. (2015-08-20). Träprodukters kretslopp. Nerladdad 2019-05-27, från
https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters- kretslopp/
TräGuiden. (2015-08-21). Utomhuskonstruktioner – generellt. Nerladdad 2019-05-27, från https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-
trabygge/bulerskarmar/bullerskarmar-och-andra-
Veidekke. (2017-06-15). Veidekke Bostad blir delägare i Folkhem Trä. Nerladdad 2019-05- 02, från http://veidekke.se/om-oss/nyheter-och-
media/pressmeddelanden/article25069.ece
WSP. (u.d). WSP i korthet. Nerladdad 2019-05-02, från https://www.wsp.com/sv- SE/foretaget/se/wsp-i-korthet
WSP. (2017-06-19). Allt fler konstruktioner i trä. Nerladdad 2019-05-02, från https://www.wsp.com/sv-SE/nyheter/2017/allt-fler-konstruktioner-i-tra