Den valda metoden för denna intervjustudie var semistrukturerad intervju. Metoden valdes för att få ut bästa möjliga information utifrån forskningsfrågorna. Utifrån denna metod inhämtades informationen från en utarbetad intervjuguide (se bilaga 2) som skulle ge svar på det som forskningsfrågorna syftade till. Något som är viktigt att resonera kring är då uppsatsen, som tidigare nämnts, inte har varit en linjär process
utan har ändrat fokus mot hur det var tänkt från första början. Om en liknande studie skulle genomföras på nytt borde därför frågorna i intervjuguiden ses över och specificeras ytterligare kring det studien syftar till.
En annan svårighet att ta hänsyn till och som kan ha påverkat studiens resultat är då citat från intervjuerna skulle väljas ut. De citat som ansågs vara relevanta för sammanhanget och presenterade intervjuerna bäst valdes ut, s.k. selektivt urval (Bryman, 2011). En reflektion förs kring hur val av citat kan ha påverkat resultatet i en viss riktning och att resultatet kanske hade sett annorlunda ut om studien genomförts av någon annan. Något som en person anser vara viktig information att ha med i materialet kanske någon annan inte ens hade reflekterat över. Genom att författarna fram och tillbaka har diskuterat och reflekterat med varandra om olika val så önskas att ett så sanningsenligt och rättvist resultat av intervjuerna har presenterats. På grund av studiens omfattning och tidsram samt svårigheten i att få relevanta personer för forskningsfrågan att ställa upp på en intervju valdes fem intervjupersoner ut. I detta sammanhang reflekteras över studiens begränsningar i att kunna generalisera resultatet till andra familjebehandlare runt om i Sverige. För att kunna generalisera resultatet borde respondenterna ha varit flera och valts med hjälp av någon systematisk metod. Trots detta tyder resultatet på en relativt god överförbarhet då intervjupersonerna kommer från fem helt olika kommuner, utan några rutinmässiga teorier eller metoder att tillgå i behandling av en våldsutövande mamma, och ändå visade på samstämmighet på ett flertal områden. Däremot är våldsutövande mammor ett komplext och icke-vanligt förekommande område som gör att intervjupersonerna baserar sina svar på ett fåtal mammor. Då det heller inte finns någon specifikt uttalad teori eller metod som de arbetar efter blir det än svårare att generalisera de teorier som används till andra familjebehandlare då de vanligtvis grundar beslut på sina egna erfarenheter och sunt förnuft (Munro, 1998).
Författarna reflekterar även över intervjupersonernas utbildningsbakgrund och dess inverkan på studiens resultat. Tre av familjebehandlarna hade en socialpedagogsutbildning. Valet av de teorier som presenterades i uppsatsens bakgrund baseras på att socionom- och socialpedagogutbildningar i Sverige har en liknande teoretisk bakgrund. Sannolikheten för att de teorier som lärs ut i socionomutbildningen återfinns inom socialt arbete bör därför även gälla för socialpedagogutbildningen. Vi valde att inte uttala oss om andra utbildningars teoretiska bakgrund eftersom socionomer och socialpedagoger troligtvis utgör de vanligaste utbildningsbakgrunder i det sociala arbete generellt. På familjebehandling finns det säkerligen socialarbetare med olika utbildningsbakgrunder och spetskompetenser vilket leder till att det på arbetsplatsen sker ett utbyte av kunskap och teorier som präglar hela verksamhetens värdegrund. Utifrån samtliga intervjuer kunde heller inga större skillnader utläsas i huruvida familjebehandlarna valde att gå tillväga i ett ärende med en våldsutövande mamma beroende på tidigare utbildning.
En av studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av de naiva teorierna. Dessa kan bli svårt att fånga med kvalitativa metoder såsom observation och intervju (Olsson, 2009). Syftet med denna intervjustudie var dock emellertid inte att försöka fånga specifika naiva teorier hos intervjupersonerna. Däremot har vi haft dem i åtanke när vi intervjuat där det inte finns några metoder att arbeta efter så utgår socialarbetaren utifrån sina egna naiva teorier. De skapar dem med sin praktiska kunskap och erfarenhet av det praktiska arbetet men förvärvas även genom kollegorna.
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Argyris, C., & Schön, D.A. (1978). Organizational learning: A theory of action
perspective. Reading, Mass.: Addison-Wesley
Berg, I K. (2011). Familjebehandling: Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete:
Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Bergmark, Å., & Lundström, T. (2006). Metoder i socialt arbete - vad är det? I A. Meuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (2. uppl., s. 166- 182). Stockholm: Natur och kultur.
Borrego Jr., J., Timmer, S., Urquiza, A., & Follette, W. (2004). Physically Abusive Mothers' Responses Following Episodes of Child Noncompliance and Compliance.
Journal of Consulting and Clinical Psychology, 72(5), 897-903. doi: 10.1037/0022-
006X.72.5.897
Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Danermark, B. (2013) Socialt arbete och kunskap - tre metateoretiska mönster. I B, Blom, S, Morén & L, Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer
och användning (2. uppl., s. 32-47). Stockholm: Natur & kultur.
Eriksson, B G., & Karlsson, P-Å. (2016). Att utvärdera välfärdsarbete (2. uppl.). Stockholm: Gothia Förlag.
Gershoff, T. E., (2002). Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review. Psychological
Bulletin, 128(4), 539-579.
Gustavsson, B., & Skolverket. (2002). Vad är kunskap?: En diskussion om praktisk
och teoretisk kunskap (Forskning i fokus, 5). Stockholm: Statens skolverk: Fritze.
Hanson, A. (2015). Salutogen kultur: Från värdegrund till verksamhetsnytta. Alingsås: Salutogent ledarskap Sverige.
Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Janson, S., Jernbro, C., & Långberg, B. (2011). Kroppslig bestraffning och annan
kränkning av barn i Sverige - en nationell kartläggning 2011. Linköping: Allmänna
Barnhuset.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lahey, B., Conger, R., Atkeson, B., & Treiber F. (1984). Parenting behavior and emotional status of physically abusive mothers. Journal of consulting and clinical
psychology, 52(6), 1062-1071.
Levin, C., & Lindén, G. (2006). Psykologi och socialt arbete. I A. Meuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (2. uppl., s. 75- 93). Stockholm: Natur och kultur.
Lindqvist, R., & Nygren, L. (2006). Social teori och socialt arbete. I A. Meuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (2. uppl., s. 94-109). Stockholm: Natur och kultur.
Mallett, S & Rosenthal, D. (2009). Physically violent mothers are a reason for young people’s leaving home. Journal of interpersonal violence, 24(7), 1165-1174. Sage Publications.
Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.
Moretti, M., & Craig, S. (2013). Maternal versus paternal physical and emotional abuse, affect regulation and risk for depression from adolescence to early adulthood.
Child Abuse & Neglect, 37(1), 4-13.
Munro, E. (1998). Improving Social Workers' Knowledge Base in Child Protection Work. The British Journal of Social Work, 28(1), 89-105.
Nygren, L., Blom, B., & Morén, S. (2013). Kunskapers villkor och användning i socialt arbete. I B, Blom, S, Morén & L, Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete: om
villkor, processer och användning (2. uppl., s. 17-30). Stockholm: Natur & kultur.
Nobes, G., & Smith, M. (2000). The relative extent of physical punishment and abuse by mothers and fathers. Trauma, violence & abuse, 1(1), 47-66. Sage Publications. Olsson, E. (2009). Praktisk kunskap i socialt arbete - om naiva teorier i mötet med
Osmond, J. (2006). A quest for form: the tacit dimension of social work practice.
European Journal of Social Work, 9(2), 159-181. doi: 10.1080/13691450600723013
Payne, M. (2005). Modern teoribildning i socialt arbete (2. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Peled, E. (2011). Abused women who abuse their children: A critical review of the literature. Aggression and violent behaviour, 14, 325-330. doi: 10.1016/j.avb.2011.04.007
Peltonen, K., Ellonen, N., Pösö, T., & Lucas, S. (2014). Mother’s self-reported violence toward their children: a multifaced risk analysis. Child abuse and neglect,
12, 1923-1933. doi: 10.1016/j.chiabu.2014.10.016
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativa material. I G. Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 220- 236). Stockholm: Liber.
Rokenes, O-H., & Hanssen, P-H. (2007). Bära eller brista: Kommunikation och
relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
Rolf, B. (1995). Profession, tradition och tyst kunskap: En studie i Michael Polanis
teori om den professionella kunskapens tysta dimension (2. uppl.). Nora: Nya Doxa.
Socialstyrelsen. (2015). Våld - handbok om socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svanevie, K. (2013). Socialt arbete som evidensbaserad praktik. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar
i socialt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Sveriges rikes lag. (2016). Stockholm: Wolters Kluwer.
Whipple, E., & Webster-Stratton, C. (1991). The role of parental stress in physically abusive families. Child abuse & Neglect, 15(3), 279–291.
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hur arbetar familjebehandlare med mammor som brukar våld mot sina barn?
Här kommer ytterligare information kring vår studie och de intervjuer vi tänker göra. Vi är två studenter som läser sjätte terminen på socionomprogrammet på Hälsohögskolan i Jönköping. Denna studie kommer att bli en C-uppsats som är vårt examensarbete. Det ämne som vi har intresserat oss för är våld i nära relation. Ett ämne som vi anser är obelyst och relativt outforskat är mammor som brukar våld mot sina egna barn. Med våld avser vi en bred definition med såväl fysiskt som psykiskt, emotionellt, isolering, sexuellt, ekonomiskt osv. Vi har intresserat oss för hur socialarbetare arbetar och behandlar våldsutövande mammor. Vad det finns för behandling, metoder och modeller. Av egen erfarenhet vet vi också att detta inte alltid finns inom socialt arbete. Studien syftar till skapa kunskap kring och undersöka hur socialarbetare arbetar och behandlar våldsutövande mammor.
Ditt deltagande som intervjuperson är helt frivilligt och du har rätt att även efter att du gett ditt samtycke att avbryta ditt deltagande utan motivering. Beräknad tid för intervjun är ca 45-75 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in, detta för att få med allt som sägs för att få ett så bra material som möjligt.
Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i denna studie då ingen obehörig får ta del av materialet. Det kommer förvaras så att enbart vi och eventuellt vår handledare kommer att ta del av materialet. Intervjuerna kommer att avkodas och avidentifieras så att intervjupersonerna i det färdiga examensarbetet inte kommer att kunna kopplas till enskilda individer.
Vid ytterligare information eller frågor går det bra att höra av sig till oss. Du har även möjlighet att vända dig till vår handledare.
Handledare:
Klas Borell
Professor i sociologi och socialt arbete xxxxxxxx@hlk.hj.se
Med Vänliga Hälsningar
Hanna Olsson Filippa Blixt Socionomstudent Socionomstudent
07X-XXXXXXX 07X-XXXXXXX
Bilaga 2 - Intervjuguide
Informera om intervjuns syfte, konfidentialitet, frivillighet, inspelning osv.
Bakgrundsfrågor
Ålder?
Yrkestitel?
Vad har du för utbildning och tidigare yrkeserfarenhet?
Hur länge har du jobbat på den här arbetsplatsen?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
Mammorna
Hur kommer du i ditt arbete i kontakt med våldsutövande mammor?
Hur upptäcker du att en mamma använder våld mot sitt barn?
Vilka former av våld ser du brukas av dessa mammor? (Fysiskt, psykiskt, sexuellt etc.)
Anser du att det finns ett stigma eller tabu i samhället kring mammor som brukar våld mot sina barn och varför?
Vilka orsaker tror du ligger bakom när en mamma brukar våld mot sitt barn?
Hur ser din erfarenhet ut av att jobba med våldsutövande mammor? (Hur många?)
Verksamheten
Vilken är verksamhetens ideologi och värdegrund?
Vilka teorier och perspektiv utgår ni på Familjebehandling ifrån?
Finns det några rutiner på din arbetsplats att utgå ifrån när mammor brukar våld mot sina barn?
Metoder
Använder du någon modell eller metod vid behandling av dessa klienter?
Var har du fått dina idéer och tankar ifrån kring hur du jobbar med dessa mammor?
Hur bedömer du våldets omfattning i en familj?
Hur ser behandlingen ut och vad är syftet med den?
Vilka resultat eller önskvärda förändringar ser du med behandlingen?
Beror förändringen eller brist på förändring på använd metod/behandlingsarbete?
Brukar målsättningen uppnås i arbetet med våldsutövande mammor?
Hur länge pågår behandlingen av en våldsutövande mamma?
Hur avslutas kontakten med er?
Vad tror du gör att kontakten med er bibehålls då det är en frivillig insats?
Vad upplever du att det finns för risk- och skyddsfaktorer för att en mamma ska bruka våld mot sina barn?
Kunskap
Anser du din kunskap inom området vara tillräcklig?
Önskar du mer utbildning eller kunskap inom området våld?
Önskar du mer utbildning eller kunskap inom området mammor som brukar våld mot sina barn?
Har du gått på någon utbildning om våld?
Vad är det svåraste eller mest utmanande anser du med att arbeta med dessa mammor?
Ser du något mönster eller samband mellan de våldsutövande mammor du jobbat med?
Vad anser du är det viktigaste med att arbeta med dessa mammor och varför?
Känner du dig trygg med att arbeta med dessa mammor?
Vad tror du din professionella roll har för påverkan i mötet med dessa mammor och hur förhåller du dig till detta?
Samverkan
Har du kontakt med andra verksamheter i ditt arbete kring våldsutövande mammor?
Sprids kunskap mellan verksamheterna och iså fall hur?
Finns det samverkan mellan olika verksamheter eller mellan kollegor? Hur ser den iså fall ut?
Sammanfatta kort intervjun
Är det något mer du vill tillägga eller berätta om?