I genomförandet av denna studie har en kvalitativ forskningsmetodik legat till grund. Det finns många fördelar med att använda sig av en kvalitativ forskningsmetodik som tidigare visat i avsnitt 2.2, men det finns även nackdelar.
Holme och Solvang presenterar att man med en kvalitativ forskningsmetodik skapar sig en djupare och mer fullständig uppfattning av den forskningsfråga man studerar med riklig information om undersökningsenheterna (1997). Det ovanstående leder till att en mindre mängd undersökningsenheter studeras, men att dessa studeras djupare. Resultatet av användningen av en kvalitativ metod ledde till ett begränsat urval av personer att studera. I denna studie har endast 10 personer studerats. Det hade varit intressant att undersöka hur resultatet hade sett ut om exempelvis 100 personer studerades med en kvantitativ
forskningsmetod.
En kvalitativ forskningsmetod kräver även goda kunskaper hos forskaren. Denna studie har exempelvis inte genomförts av en erfaren forskare vilket kan påverka resultatet. En kvalitativ forskningsmetod kräver att forskaren exempelvis kan genomföra en intervjustudie som är väl kopplat till studiens frågeställningar. Intervjustudiens resultat måste sedan analyseras så att resultatdelen verkligen speglar det som respondenterna säger.
8 Framtida forskning
Under genomförandet av denna studie har ett intressant ämne dykt upp som ligger utanför denna studies område. BIM har visat sig vara ett verktyg som kan vara väldigt fördelaktigt i förvaltningsskedet av en byggnad. Det skulle därför vara intressant att genomföra en djupare studie på hur BIM kan användas som förvaltningsverktyg och vilka fördelar det medför till ett fastighetsföretag.
I denna studie har BIM undersökts som ett verktyg för projektledare på beställarsidan. Det hade därför varit intressant att genomföra en liknande studie för projektledare som representerar en entreprenör.
Slutligen har denna studie genomförts med en kvalitativ forskningsmetodik. Ett intressant område för framtida forskning är att genomföra en liknande studie med samma syfte och mål fast med en kvantitativ forskningsmetodik.
Referenser
Alshawi, M., & Ingirige, B. (2003). Web-enabled Project Management: An Emerging Paradigm in Construction. Automation in Construction, 349-364.
Amabile, T. M., Patterson, C., Mueller, J., Wojcik, T., Odomirok, P. W., Marsh, M., & Kramer, S. J. (2001). Academic-Practitioner Collaboration in Management Research: A Case of Cross-Profession Collaboration. Academy of Management Journal, Vol 44, No 2, 418- 431.
Azhar, S. (2011). Building Information Modeling (BIM): Trends, Benefits, Risks, and
Challanges for the AEC Industry. Leadership and Management in Engineering, 241- 252.
Azhar, S., Nadeem, A., Mok, J. Y., & Leung, B. H. (2008). Building Information Modelling (BIM): A new Paradigm for Visual Interactive Modeling and Simulation for
Construction Projects . First International Conference on Construction in Developing
Countries (ss. 435-446). Karachi: Pakistan.
Bazjanac, V. (2004). Virtual building environments (VBE) - Applying information modeling to buildings. Lawrence Berkeley National Laboratory.
Bedwell, W. L., Wildman, J. L., DiazGranados , D., Salazar , M., Kramer , W. S., & Salas, E. (2012). Collaboration at work: An integrative multilevel conceptualization . Human
Resource Management Review, 22, 128-145.
BIM Alliance. (den 23 Februari 2016). Projektstyrning med stöd av digitala arbetssätt och
BIM. Hämtat från BIM Alliance Sweden:
https://bimalliance.se/library/2549/projektstyrning_med_stod_av_digitala_arbetssat t_och_bim_v1.pdf?fbclid=IwAR0ih5cthhxGM-
fyzvMgUflx8hR6AJN01oAM01uQhNKE0vttmjjKeWq6Zhg
Brewer, G., Gajendran, T., & Le Goff, R. (2012). Building Information Modeling (BIM): an
introduction and international perspectives. The University of Newcastle.
Cao, D., & Li, H. (2017). Impacts of building information modeling (BIM) implementation on design and construction performance: a resource dependence theory perspective.
Higher Education Press.
Carbasho, T. (den 15 Juli 2008). Tradeline. Hämtat från Integrated Project Delivery Improves Efficiency, Streamlines Construction: https://www.tradelineinc.com/reports/2008- 7/integrated-project-delivery-improves-efficiency-streamlines-construction Carlsson, B. (2006). Kommunikation i byggprojekt : perspektiv på öppenhet i processen.
Göteborg: Sveriges byggindustrier.
Carmona, J., & Irwin, K. (den 21 Augusti 2009). BIM: Who, what, how and why. Hämtat från Building Operating Management :
Clarke, A. (1999). A practical use of keu siccess factors to improve the effectiveness of project management. International Journal of Project Management, 140.
CRC Construction Innovation. (2007). Adopting BIM for facilities management: Solution for
managing the Sydney Opera House. Brisbane, Australien: Cooperative Research
Center for Construction Innovation.
Dainty, A., Moore, D., & Murray, M. (2006). Communication in Construction: Theory and
Practice . Abingdon: Taylor & Francis.
Dyer, J. H., & Singh, H. (1998). The Relational View: Cooperative Strategy and Sources of Interorganizational Competative Advantage. The Academy of Management Review,
Vol 23, No 4, 660-679.
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R., & Liston, K. (2011). BIM Handbook: A Guide to Building
Information Modeling for Owners, Managers, Designers, Engineers and Contractors.
New York: Wiley.
Gallaher, M. P., O'Connor, A. C., Dettbarn, J. L., & Gilday, L. T. (2004). Cost Analysis of
Inadequate Interoperability in the U.S Capital Facilities Industry. Gaithersburg, ML:
NIST.
Glick, S., & Guggemos, A. A. (2009). IPD and BIM: Benefits and Opprtunities for Regulatory Agencies. 45th Associated Schools of Construction. Colorado: Colorado State University.
Gray, B. (1985). Conditions Facilitating Interorganizational Collaboration. Human Relations, 911-936.
Hellqvist, E. (2014). Ny undersökning från Svensk Byggtjänst: Bristande kommunikation i
byggprocessen kostar 32 miljarder per år.
Hendrickson, C., & Au, T. (2000). Project Management for Construction: Fundamental
Concept for Owners, Engineers, Architects and Builders. Pittsburgh, PA: Carnegie
Mellon University.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hughes, D., Williams, T., & Ren, Z. (2012). Differing perspectives on collaboration in construction. Construction Innovation, 12, 355-368.
Khelamani, L., Papamichael , K., & Harfmann, A. (2006). The potential of digital building. Hämtat från AIA: https://www.aia.org/SiteObjects/files/potentialofdigital.pdf Lahdou, R., & Zetterman, D. (2011). BIM for Project Managers: How project managers can
utilize BIM in construction projects. Göteborg: Chalmers University of Technology.
Lee, S.-K., & Yu, J.-H. (2012). Sucess model of project management information system in construction. Automation in Construction, 82-93.
Nationalencyklopedin. (den 13 Februari 2020). NE. Hämtat från Projektledning: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/projektledning
NBIMS. (2007). National Building Information Modelling Standards: Overview, Principles, and
Methodologies. United States: National Institute of Building Sciences.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Liber.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Studentlitteratu: Lund.
Project Management Institute. (2017). A guide to the project management body of
knowledge (PMBOK guide). Pennsylvania: Project Management Institute.
Pryke, S. D. (2004). analysing construction project coalitions: exploring the application of social network analysis. Construction Management and Economics, Vol 22, 787-797. Qian, A. Y. (2012). Benefits and ROI of BIM for Multi-Disciplinary Project Management.
Singapore: National University of Singapore. Révai, E. (2012). Byggstyrning. Stockholm: Liber AB.
Rokooei, S. (2015). Building Information Modeling in Project Management: Necessities, Challanges and Outcomes. Procedia - Social and Behavioral Sciences 210 (ss. 87-95). Nebraska: Elsevier.
Samuelsson, O., & Björk, B.-C. (2013). A Longitudinal Study of the Adaption of IT Technology in the Swedish Building Sector. Automation in Construction, 182-190.
Scanlin, J. (1998). The Internet as an Enabler of the Bell Atlantic Project Office. Project
Management Journal, 6-8.
Simonin, B. L. (1997). The Importance of Collaboratie Know-How: An Empirical Test of the Learning Organization. Academy of Management, 1150-1174.
Snyman, T., & Smallwood, J. (2017). Improving Productivity in the Business of Construction. (ss. 651-657). Procedia Engineering.
Suprapto, M., Bakker, H. L., Mooi, H. G., & Moree, W. (2015). Sorting out the essence of owner-contractor collaboration in capital project delivery. International Journal of
Project Management, 33, 664-683.
TenStep. (2010). TenStep Project Management Process Summary. Marietta, GA: TenStep. Thomson, A. M., Perry, J. L., & Miller, T. K. (2009). Conceptualizing and Measuring
Collaboration. Journal of Public Administration Research and Theory, 19, 23-56. Walker, D. H., Davis, P. R., & Stevenson , A. (2017). Coping with uncertainty and ambiguity
through team collaboration in infrastructure projects. International Journal of Project
Van Gassel, F., Láscaris-Comneo, T., & Maas, G. (2014). The Conditions for successful automated collaborations in construction. Automation in Construction, 39, 85-92. Ward, J. L. (den 13 November 2008). Common Language is the Key to Project Management.
Hämtat från http://itmanagersinbox.com/696/common-language-is-the-key-to- project-management/
Wood, D. J., & Gray, B. (1991). Toward a comprehensive theory of collaboration. The Journal
of Applied Behavioral Science , 139-162.
Words & Images. (2009). Building Information Modeling: Understanding and Operating in a
New Paradigm. Falls Church, VA: Foundation of the Wall and Ceiling Industry.
Xue, X., Shen, Q., & Ren, Z. (2010). Critical Review of Collaborative Working in Construction Projects: Business Enivironment and Human Behaviors. Journal of Management in