Detta avsnitt består av kritik som kan riktas mot de metoder som har använts i det här projektet, samt en redogörelse för tidsplanen. Syftet har inte varit att jämföra målgruppernas behov utan endast att sammanställa den totala målgruppens förväntningar. Därför har olika metoder och olika utformning av frågor använts där den gemensamma faktorn har varit temat: att förstå elevernas uppfattning gällande: ikoner, navigering samt det första samlade intrycket.
7.1. Tidsplan
Projektet har följt tidsplanen med undantag för aktiviteternas följdordning som har ändrats under arbetets gång. Nuvarande syfte och mål har alltid varit projektets grund, men tyngdpunkten har skiftat mellan den praktiska processen i att producera ett digitalt läromedel och att samla in användarens förväntning. Det slutliga valet föll på produktionsprocessen eftersom det ger en mer omfattande bild av bytet av teknisk plattform.
7.2. Enkät
Urvalet i enkätstudien kan kritiseras då antalet respondenter var 27 och det kan ha påverkat resultatet. Bortfall har förekommit i enkäten och trots att det är en liten andel kan det ha påverkat mer på grund av antalet respondenter. Urvalet som gjordes av de frågor som enkäten bestod av grundade sig i att
fem av arton frågor valdes ut för att fokusera på kategorierna: basfunktioner, menyfunktioner och
extramaterial. Resultatet har därför blivit mer konkret och besvarat min frågeställning.
7.3. Deltagande observation
Den deltagande observationen har genomförts genom att en redaktör med lärarbakgrund för årskursen har ordnat en lektion med det digitala läromedlet. Denna typ av deltagande frångår den mer vanliga formen, att en observationsledare deltar i respondentgruppens vardag för att lyssna, ställa frågor och observera. Metoden har anpassats för ändamålet med en medvetenhet om dess nackdelar och dess fördelar anses väga upp detta. Den deltagande observationen har utrymme för att notera förändringar över tid. I det här fallet kunde förståelsen över tid ändras och dokumenteras under den lärarledda lektionen. Ytterligare redaktörer var närvarande vid observationstillfället för att samla in målgruppens förväntning på den nya tekniska plattformen, vilket kan ha påverkat respondenterna.
7.4. Intervjuer
En nackdel med metoden intervju är att det tar lång tid att bearbeta den insamlade informationen, men metodvalet har styrkts av fördelen att den är ett flexibelt metodval. Det kan även kritiseras att
8. FAS 1: FOÖRSTUDIE
Nedan följer det två redogörelser för de intervjuer som genomförts av mig. Den första intervjun med Projektledaren på avdelningen Digitala medier belyser den första utvecklingsprocessen: att hitta ett verktyg för att skapa den nya tekniska plattformen med. Den andra intervjun med Formgivarna belyser den andra processen: anpassa 3D Issue efter Natur & Kulturs behov. Enkätstudien och den deltagande observationen finns endast med i resultatavsnittet eftersom den har genomförts av förlaget.
8.1. Semi-strukturerad intervju
Deltagarantal: 1Arbetsroll: Projektledare på Digitala Medier Intervjutid: 15 min.
Böcker är förlagets styrka och varje digital utgåva är en genomtänkt produkt som stämmer överens med läroplanen säger projektledaren, som också var delaktig under den första utvecklingsperioden (val av verktyg) av den nya tekniska plattformen. Digitalboken som var en av de tidigare plattformarna var baserad på Flash. Eftersom det senare blev ett större behov av att kunna använda de digitala läromedlen på en iPad i skolor, valde bokförlaget att skapa produkten Interaktiv bok. Den här produkten användes i form av en Applikation som fungerade både på PC, Mac och iPad. Den Interaktiva boken byggdes genom att generera information med olika skript, samt HTML och CSS. Anledningen till att Natur & Kultur ville byta teknisk plattform ytterligare en gång efter den Interaktiva boken, var för att produktionsprocessen behövde optimeras för att produktionen skulle kunna ske i ett användargränssnitt. Innan bokförlaget beslöt sig för att börja producera titlar i 3D Issue togs en kravlista fram där de jämförde produktionsverktyg. Två av kraven som fanns var att det skulle vara en webbaserad plattform och att det skulle vara enkelt att producera och publicera digitala läromedel. Efter att titlarna hade producerats utvärderades resultatet och beslut fattades om att 3D Issue skulle bli Natur & Kulturs nya tekniska plattform.
18 juni 2015 Södertörns högskola
Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik
8.2. Gruppintervju
Deltagarantal: 2Arbetsroll: Formgivare Intervjutid: 40 min.
Formgivarna som intervjuades var delaktig under den andra utvecklingsperioden (anpassa verktyget efter Natur & Kultur) av den nya tekniska plattformen.
De två formgivarna intervjuades samtidigt på grund av att de arbetat tillsammans under tiden då 3D
Issue skulle formanpassas till Natur & Kultur. Det kan på så vis ge en bredare och mer omfattande
bild av deras arbete med 3D Issue. En av formgivarna börjar med att säga att det är spännande att lära sig nya saker och den andra formgivaren håller med, och fyller i att de arbetade intensivt i två veckor med att formge 3D Issue efter Natur & Kulturs behov. Först tog formgivarna fram många förslag på hur ikonerna i boken kunde se ut, och utifrån dem bestämde sig utvecklingsgruppen tillsammans för vilka förslag de skulle gå vidare med.
Det har lagts ner många timmar på att arbeta fram ikonerna och textkvaliteten. Formgivarna har bland annat arbetat mer med textkvalitet på iPad där upplösningen i början av processen var sämre. Detta har åtgärdats och läsbarheten är bättre nu i jämförelse uppger formgivarna.
De intervjuade formgivarna uppger även att bildtexterna till materialet för bildspelet tog tid i början för att hitta funktionen och för att alla inblandade skulle bli nöjda med resultatet av den. En projektledare som närvarade i samma utvecklingsgrupp som formgivarna kom fram till vilken funktion som skulle användas för bildtexterna, samt att projektledaren också kom fram till det tillvägagångssätt som idag optimerar textens läsbarhet i iPad.
I början av den producerade och publicerade 3D Issue-boken finns det en Startsida som ger användaren information om hur denne ska navigera i boken. Startsidan består av ikoner med förklarande text. Den är formgiven av de intervjuade och när Startsidans första skissförslag togs fram var det viktigt att pedagogiskt berätta i bild och text hur 3D Issue boken används och hur navigationen fungerar. Efter att konstruktiv kritik framförts i utvecklingsgruppen beslutades det att göra ändringar. Ur den konstruktiva kritiken kom önskemål om att i största möjliga mån använda ikoner som användes i boken för igenkänning. Färg och form som användes i materialet i boken skulle återspeglas på Startsidan. Exempelvis finns det en ljudsymbol i 3D Issue som används för ljuduppspelning. Denna ikon användes igen för att förklara hur ljud ska spelas upp, istället för att formge en ny ljudsymbol. De flesta beslut påverkas av mångas kunskap vilket gör att det är nödvändigt att kompromissa. Resultatet av Startsidan blev enligt formgivarna kanske inte fullt så visuellt enhetlig som deras vision,
För att skapa en optimal produkt ur flera perspektiv är det nödvändigt att kompromissa, resonerar de slutligen. Designprocessen är en ständig avvägning för att utarbeta något som uppfyller de allra flesta kraven. Vidare har startrutorna utvecklats och det har skapats en för varje typ av 3D Issue-bok.
Thomas Dalström1 föreläste på Natur & Kultur för en tid sedan och han pratade om läsbarhet och formgivarna tar upp att läsbarheten är viktig. Ännu viktigare är läsbarheten när koncentrationen är 20 % sämre när man läser på en skärm, delger formgivarna och refererar till Dalströms föreläsning. Detta grundar sig i att hjärnan blir trött för den tar in många fler intryck. Detta menar formgivarna att det ger ytterligare anledning till god läsbarhet i Natur & Kulturs digitala läromedel.
Ur andra perspektiv associerat med kompromisser, är läsbarheten på skärm en fördel i många sammanhang. Målgruppen kan ha behov av unika lässtrategier, exempelvis möjligheten att kunna zooma in ett stycke och koncentrera sig på en sak i taget och undvika distraktion. Dyslektiker kan ha fördel av ett digitalt läromedel på grund av möjligheten att få bokens innehåll uppläst. Skillnaden är tydlig mellan målgrupperna när det gäller att hitta det effektivaste sättet att navigera sig igenom flertalet sidor.
Navigationen gav två alternativ att välja emellan, utöver den vanliga, vänster och höger pil, under utvecklingsprocessen. Det första alternativet byggde på att navigera sig med hjälp av att skriva in en siffra i ett textfält och direkt bläddras fram till önskad sida. Alternativ två var baserat på att miniatyrbilder på uppslagen visades när man höll pekaren över. De kommer fram till att textfältet för navigering passar målgruppen Mellanstadiet och uppåt bäst och då materialet för den yngre målgruppen innehåller mindre text och mer bilder ansågs miniatyrbilderna för navigering passat målgruppen Mellanstadiet och neråt bäst. Det beslutades att använda det första alternativet eftersom det var det effektivast för den samlade målgruppen.
Formgivarna blir tillfrågade om deras arbetsprocess skiljer sig åt när de arbetar med tryckta läromedel och digitala läromedel. De menar att arbetet är snarlikt, men inställningarna för tryck och digital ser olika ut. Det kan både vara format och material som är olika beroende av tryck och digital. Färg-inställningar är ytterligare en faktor då man använder CMYK i tryck och RGB för digital produktion. När de jobbar med digitala läromedel är det viktigt att stämma av färgerna på olika skärmar för att se hur färgen ser ut, det är även viktigt att titta i en iPad som är en vanligt använd plattform inom målgruppen. Oavsett digitalt eller tryckt slutprodukt använder de sig av Adobe Illustrator och Adobe
InDesign för att skissa och producera material. De uppger också att det går att göra många olika saker
i programmen. Produktionen har skett på liknande sätt, det som skiljer produkterna åt är målgruppen och innehållet. De största skillnaderna är: mängden text per uppslag, val av bilder, antal sidor i boktiteln.
1 Thomas Dalström är en författare som har specialiserat sig på hjärnan och kommunikation. Han föreläser om hur inlärning, läs-och skrivprocessen påverkas av multitaskning och störande miljöer (Talarforum, 2015).
18 juni 2015 Södertörns högskola
Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik
21 (38)
9. FAS 2: GENOMFOÖRANDE
Detta avsnitt redogör för den praktiska arbetsprocessen av de digitala läromedlen som har skapats i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue. Arbetsprocessen för att producera och publicera ett digitalt läromedel i 3D Issue ser likadan ut oavsett vilken målgrupp som det skapas för. Avsnittet har delats in i: förbered, produktion och publicering samt avslutning av produktion.
Som tidigare nämns har den praktiska processen konkretiserats med hjälp av Löwgren & Stoltermans (2004) definition av vad en designsituation är. Detta avsnitt redogör således för hur konstruktionsprocessen har sett ut med den framtagna specifikationen som togs fram i utvecklingsprocessen som grund för det praktiska arbetet.
9.1. Förbered
Produktionen av det digitala läromedlet börjar med att förbereda de delar som ska monteras ihop i programmet 3D Issue. Det första som görs är att hämta den senaste tryckningen av det läromedel som ska produceras ifrån det digitala arkivet. Efter detta återstår en process av att anpassa PDF-filen och omslaget till ett digitalt format, och detta utförs i programmet Adobe Acrobat Pro. Funktionerna som krävs för att förbereda ett digitalt läromedel är bland annat att kunna: beskära inlagan, ändra
färgsystem till RGB, infoga sidor och extrahera text. När PDF-filen är förberedd börjar nästa steg som
handlar om förberedelser av ljudet som gör att man kan lyssna på texten i läromedlet.
Ljudet som spelas upp när man trycker på brödtexten i 3D Issue-boken är inläst av ett ljudproduktionsbolag. I de fall där den tryckta utgåvan har funnits på en av de tidigare digitala plattformarna behövs det endast spelas in ljud för de ändringar som skett eftersom ljudet redan är inläst.
De två största komponenterna för att skapa en 3D
Issue-bok är nu förberedda (Digital). I de fall när
det digitala läromedlet ska innehålla material så förbereds det också i den här delen av produktionsprocessen (Interaktiv). Materialet samlas ihop av en redaktör som också skriver ett manus för var i boken det ska placeras ut ikoner. Nästa steg är att öppna 3D Issue och välja Flipbooks och efter det importera den förberedda PDF-filen (Se Bild 2). Utifrån den specifikation som tagits fram av Natur & Kultur är de framtagna
standard-9.2. Produktion
Det finns tre flikar i 3D Issue som produktionsprocessen omfattar att arbeta med.
Innehåll (eng. Content), Design (eng. design) och Exportera (eng. Output).
Innehåll
I innehållsdelen anges det bland annat på vilken server som det digitala läromedlet ska publiceras på samt att det går att ändra ordning på sidorna.
Design
Det första som görs i den nya arbetsfilen är att ställa in de korrekta standard inställningarna i Design-delen (Se Bild 3). Standard-inställningarna omfattas av bland annat: navigation, tema,
startsida, språk och marginalinställningar för iPad.
Vidare kan man arbeta i Design-delen under
Interaktiv (eng. Interactive) för att
implementera extramaterialet. I programmet 3D Issue finns det ikoner som är standard (Se Bild 4). Natur & Kultur har skapat egna ikoner som ersätter dem som är standard (Se Tabell 3).
Bild 3: Content – Fyll i standard inställningar.
Bild 4: 3D Issue – standard ikoner.
18 juni 2015 Södertörns högskola
Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik
3D Issue ikoner skapade
av Natur & Kultur Namn Funktion
Webblänk Direktlänk till externt material: webbövning, PDF, etc.
Information Samlar flertalet länkar i en lista.
Ljud Spelar upp ljud och musik.
Bildspel Visar ett flertal bilder i följd.
Video Spelar upp video.
Nedladdning Direktlänk till material för 3D Issue-böcker för IST.
Tabell 3: Natur & Kulturs formanpassade ikoner.
9.3. Avsluta produktion
Exportera
Den avslutande produktionen utgörs av att bygga boken (Se Bild 5) och med det menas att det producerade digitala läromedlet nu publiceras till den server som valts i exportdelen (eng. content). Resultatet av publiceringen genererar en webblänk där det digitala läromedlet visas.