Litosseliti (2003) menar att det vid valet av intervjupersoner kan uppstå problem i form av att det är svårt att veta om intervjupersonerna kommer att vilja delta, kommer att ge sin bild av verkligenheten eller om personerna har förmåga att uttrycka sig. Dock hade jag kanske fått ett annorlunda resultat ifall jag valt ut andra elever. I alla tre intervjuer hoppade jag mellan frågorna vilket jag inte hade tänkt från början men i och med våra dialoger föll det sig bättre att hoppa mellan frågorna. Enligt Bryman går det inte alltid att följa ordningen i intervjuer till punkt och pricka. Istället kan respondenterna behöva tala fritt vilket också kan leda till att låta samtalet tar form efter hand (Bryman, 2008).
I kvalitativ forskning ges endast intervjupersonernas bild, det vill säga elevernas tolkning av de frågor som diskuteras. Resultatet av forskningen ger vidare min bild och tolkning av intervjupersonerna, i det här fallet elevernas svar, kopplat till frågeställningarna. Bry-man menar att det kan vara ett problem för kvalitativ forskning eftersom det handlar om att kunna se verkligheten genom andra människors ögon och därefter tolka svaren. Jag genomförde undersökningen på samma skola vilket endast speglar just dessa elevers bild av begreppet hälsa och hälsoundervisningen. För att genomföra en liknande undersökning
är det av betydelse att kontext och omgivningen eleverna befinner sig är liknande tidigare undersökning (Bryman, 1997).
10 Slutsats
Undersökningen visar att elever ser hälsa ur det patogena eller det salutogena perspekti-vet. Enligt Quennerstedt (2006) bör begreppen inte ses som motsatser utan istället som komplement till varandra. För att kunna förstå hälsa behöver man se hälsa som en helhet utifrån tre delar. Det är den fysiska, psykiska och sociala delen. För att kunna förmedla kunskaper till elever om hälsa behöver ämnet idrott och hälsa ta hänsyn till både det pa-togena och det salupa-togena perspektivet samt deras påverkan på hälsa. Det går inte att välja perspektiv utan kopplingen mellan fysisk aktivitet och livskvalité ska finnas i undervis-ningen samtidigt som det ska bedrivas i ett socialt samspel som i sig definitivt är kopplat till hälsa och välbefinnande. Utifrån den teoretiska utgångspunkten i ett salutogent per-spektiv på hälsan hos ett barn som being (varande), kan man sluta sig till att arbetet med att skapa hälsomedvetenhet börjar med att fråga vad barnet mår bra av här och nu. Barn i skolan ska ses som det centrala och för att kunna närma sig barns perspektiv bör pedago-ger se barn som en social grupp i sin egen rätt. Utifrån modellen nedanför handlar det om att se och lyssna på barn för att förmedla hur vi kan forma barn som välmående individer i framtiden. Pedagoger i skolan borde vara uppmärksamma på det som sker här och nu i den miljö som eleven befinner sig i. Samtidigt är det erfarenheter som barnet har med sig som formar barnet. Elever i skolan bör ses som kompetenta och få delaktighet och infly-tande i undervisningen. På det här sättet kan vi kanske få svar på hur vi får hälsosamma barn då elever blir medkonstruktörer av sina egna liv och de kan själva skapa mening.
Teorimodell och frågorna som den möjliggör
Patogenes Salutogenes
Becoming 1. Vad saknas för hälsa ur biologisk och me-dicinsk synvinkel?
3.Hur får vi hälsosamma vuxna?
Being 2.Vad saknas för hälsa ur social och psykolo-gisk synvinkel?
4.Hur får vi hälsosamma barn
Som blivande lärare anser jag att det är av betydelse att lyssna och kunna ta in barns tankar och synpunkter. Samtidigt är det också viktigt att väga in barns ålder och mog-nad. Att kunna se barn ur deras perspektiv är av betydelse för att kunna möta varje barns största behov.
11 Litteraturförteckning
Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare
Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Stu-dentlitteratur
Fjellström, Roger (2004). Skolområdets etik: en studie i skolans fostran. Lund: Student-litteratur
Folkhälsoinstitutet (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Stockholm.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf Hämtad: 2016-01-06
Folkhälsoinstitutet (2011) Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport. Öster-sund
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12696/R2011-27-Svenska-skolbarns-halsovanor-2009-2010-grundrapport.pdf Hämtad: 2016-01-29
Folkhälsomyndigheten (2011) Nu är goda råd … enkla! – Ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden. Östersund
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12604/Nu-ar-goda-rad-enkla-Inspirat-ionsmaterial-for-skolan.pdf Hämtad: 2016-01-17
medin
Folkhälsoinstitutet (2011) Kartläggning av psykisk hälsa hos barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12645/R2011-9-Kartlaggning-av-psy-kisk-halsa-bland-barn-och-unga-2.pdf Hämtad: 2016-01-19
Jacobsen, D.I. (2007). Vad, hur och varför. Lund: Studentlitteratur AB
Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Några pedagogiska utmaningar i relation till ämnet idrott och hälsa. Mellan nytta och nöje : bilder av ämnet idrott och hälsa. S. 227-239
Mary Jane Kehily, Heather Montgomery, Lindsay O'Dell and Rachel Thomson (1997):
Children and society. Volume 11, Issue 4 Pages 209–274
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006
Skolinspektionen. (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Stockholm.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/fly-gande-inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf
Hämtad: 2016-01-03
Skolinspektionen (2012) Idrott och hälsa i grundskolan, Med lärandet i rörelse. Stock-holm.
http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrap-porter/kvalitetsgranskningar/2012/idrott/kvalgr-idr-slutrapport.pdf
Hämtad: 2016-01-07
Skolinspektionen (2012) Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Stockholm http://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/regeringsuppdrag/rege-ringsrapport-2013-skolans-kvalitetsarbete.pdf
Hämtad: 2016-01-07
Skolinspektionen (2015) Elevers behov och skolans insatser. Stockholm
http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva-litetsgranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf
Hämtad: 2016-01-06
Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i Idrott och hälsa. http://www.skol-
verket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikat- ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol-bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2589.pdf%3Fk%3D2589 Hämtad: 2016-01-03
Skolverket (2011) Bedömningsstöd för idrott och hälsa. Årskurs 4 - 6
Socialstyrelsen (2009). Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Hämtad:
2016-01-06 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Atta-chments/18702/2012-5-15.pdf
Socialstyrelsen (2009) Nationell informationsstruktur för vård och omsorg.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17823/2009-11-21.pdf Hämtad: 2016-01-03
Socialstyrelsen (2013), Psykisk ohälsa bland unga.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf Hämtad: 2016-01-06
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B.
& Svensson, P-G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Thedin Jakobsson, Birgitta (2004). ”Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa?”.
Svensk idrottsforskning. 2004.(4)
http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:562/FULLTEXT01.pdf Hämtad: (2016-01-08)
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsveten-skapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersök-ningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur