Metodkritik  och  förslag  på  vidare  forskning

Denna uppsats praktiska resultat är att kvinnor i bolagsstyrelser ej samvarierar med bolagens lönsamhet hos de svenska aktiebolagen som är noterade på Large Cap-listan. Detta visar på att bolagen ej kan höja sin lönsamhet enbart genom att anställa kvinnor i bolagsstyrelsen. Om bolagen kan höja sin lönsamhet enbart genom att tillsätta kvinnor i bolagsstyrelsen, skulle givetvis alla bolag göra detta.

6.1.2  Teoretiskt  resultat      

Det teoretiska resultatet denna uppsats bidrar med är att redovisa hur kvinnor i bolagsstyrelserna inverkar på de stora svenska aktiebolagens lönsamhet. Denna uppsats skiljer sig ifrån tidigare forskning, då den enbart fokuserar på de stora svenska aktiebolagen som är noterade på Large Cap-listan. Daunfeldt och Rudholm (2012) som även de undersöker detta forskningsområde på den svenska marknaden fokuserar på bolag i alla olika storlekar. Det teoretiska resultatet denna uppsats bidrar med är att visa hur förhållandet mellan dessa variabler ser ut hos de svenska Large Cap-bolagen.

6.2  Metodkritik  och  förslag  på  vidare  forskning  

Efter avslutat arbete har uppsatsens tänkbara brister framkommit. En eventuell brist i uppsatsen är att enbart ett lönsamhetsmått brukas. Om fler nyckeltal används skulle det innebära att en tydligare och mer heltäckande bild av företagens lönsamhet presenteras. Ifall fler lönsamhetsmått används ger det mer tyngd till undersökningens resultat.

Ett större urval av bolag vore att föredra för att minska slumpens inverkan på resultatet. Eftersom denna undersökning inriktar sig mot de största och mest etablerade aktiebolagen i Sverige har de andra aktiebolagen medvetet valts bort. Denna undersökning använder sig av en korrelationsanalys för att undersöka studiens syfte om kvinnor i bolagsstyrelser har något samband med bolagens lönsamhet. På grund av detta har inte kausalitet mellan variablerna tagits till hänsyn vilket innebär att det ej går att se om ett orsakssamband föreligger.

Ett förslag till vidare forskning kan därför vara att undersöka om könssammansättningen skiljer sig åt mellan Small Cap, Mid Cap och Large Cap-bolagen. Ett annat förslag är att

involvera flera nyckeltal, för att stärka resultaten. Vidare forskning bör även använda sig av en metod som mäter orsakssamband. Ytterligare ett förslag till vidare forskning kan vara att involvera flera variabler utöver kön, som till exempel etnicitet, ålder och utbildning i undersökningen.

Referenslista    

Adams, R.B. och Ferreira, D. (2009). Women in the boardroom and their impact on governance and performance. Journal of Financial Economics, 94 (2). 291-309. doi:10.1016/j.jfineco.2008.10.007

Ahren, K.R., och Dittmar, A. (2012). The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board Representation. The Quarterly Journal of Economics, 127 (1). 137-197. doi:10.2139/ssrn.1364470

Aktiebolagslagen. (2005:551). Bolagets ledning. Stockholm: Justitdepartementet.

Baker, K.H. och Anderson, R. (2010). Corporate Governance: A Synthesis of Theory, Research, and Practice. New Jersey: John Wiley Sons

Berger, A.N., Kick, T. och Schaeck, K. (2013). Executive board composition and bank risk taking. Journal of Corporate Finance, 28. 48-65. doi:10.1016/j.jcorpfin.2013.11.006

Bonazzi, L. och Islam, S.M.N, (2007). ”Agency theory and corporate governance”. Journal of Modelling in Management, 2 (1), 7-23. doi: 10.1108/174465660710733022

Bozec, R. och Dia, M. (2012). Convergence of corporate governance practices in the post-Enron period: behavioral transformation or box-checking exercise?. Corporate Governance: The international journal of business in society, 12 (2), 243-256.

doi:10.1108/14720701211214115

Bryman, A., och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB

Bøhren, Ø. och Strøm, R.Ø. (2007). Aligned, Informed, and Decisive: Characteristics of Value-creating Boards. Working paper, Norwegian School of Management BI, Oslo.

Bøhren, Ø. och Strøm, R.Ø. (2007). Governance and Politics: Regulating Independence and Diversity in the Board Room. Journal of Business Finance & Accounting, 37 (9) och (10). 1281-1308. doi:10.1111/j.1468-5957.2010.02222.x

Carter, D.A., Simkins, B.J. och Simpson, W.G. (2003). Corporate governance, board diversity, and firm value. Financial review, 38. 33-53.

Crespí-Cladera, R. och Pascual-Fuster, B. (2013). Does the independence of independent directors matter?. Journal of Corporate Finance, 28. 116-134.

doi:10.1016/j.jcorpfin.2013.11.009

Daunfeldt, S-O. och Rudholm, N. (2012). Does Gender Diversity in the Boardroom Improve Firm Performance?. Working paper

Eisenhardt, K.M, (1989). Agency theory: An assessment and review. Academy of Management Review, 14 (1), 57-74. doi: 10.5465/AMR.1989.4279003

Fama, E.F. och Jensen, M.C, (1983). Separation of ownership and control. Journal of Law and Economics, 26 (2), 301-325

Fitzsimmons, S.R. (2012). Women on boards of directors: Why skirts in seats arent’t enough. Business Horizons, 55 (6). doi: 10.1016/j.bushor.2012.07.003

Gallego-Álvarez, I., Garcia-Sánchez, I.M. och Rodriguez-Dominguez, L. (2010). The influence of gender diversity on corporate performance. Revista de Contabilidad, 13 (1). 53-88. doi:10.1016/S1138-4891(10)70012-1

Haynes, K.T. och Hillman, A. (2010). The Effect of Board Capital and CEO Power

on Strategic Change. Strategic Management Journal, 31, 1145-1163. doi: 10.1002/smj.859  

Hendry, K. och Kiel, G.C, (2004). The Role of the Board in Firm Strategy: integrating agency and organisational control perspectives. Corporate Governance: An Internal Review, 12 (4), 500-520. doi: 10.1111/j.1467-8683.2004.00390.x

Hillier, D., Ross, S., Westerfield, R., Jaffe, J., och Jordan, B. (2013). Corporate Finance. Berkshire: McGraw-Hill Education

Ingley, G.S. och Van der Walt, N.T. (2003). Board configuration: building better boards. Corporate Governance: The international journal of business in society, 3 (4), 5-17. doi: 10.1108/14720700310497078

Jensen, M.C. och Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3 (4), 305-360. doi:

10.1016/0304-405X(76)90026-X

Joecks, J., Pull, K., och Vetter, K. (2013). Gender diversity in the boardroom and firm

performance: What exactly constitutes a “critical mass?”. Journal of Business Ethics. 118 (1), 61-72. doi:10.1007/s10551-012-1553-6

Kassim, H. och Menon, A. (2003). The principal-agent approach and the study of the European Union: promise unfulfilled?. Journal of European Public Policy, 10 (1), 121-139. doi: 10.1080/1350176032000046976

Letza, S., Kirkbride, J., Sun, X. och Smallman, C. (2008). Corporate governance theorising: limits, critics and alternatives. International Journal of Law and Management, 50 (1). 17 – 32. doi:10.1108/03090550810852086

Levi, M., Li, K. och Zhang, F. (2014). Director gender and mergers and acquisitions. Journal of Corporate Finance, 28. 185-200. doi:10.1016/j.jcorpfin.2013.11.005

Lückerath-Rovers, M. (2011). Woman on boards and firm performance. Journal of Management & Governance, 17 (2). 491-509. doi:10.1007/s10997-011-9186-1

L’hullier, B.M., (2014). Whats does ” corporate governance” actually mean?. Corporate Governance: The intrenational journal of business in society, 14 (3), 300-319. doi: 10.1108/CG-10-2012-0073

Marinova, J., Plantenga, J., och Remery, C. (2010). Gender Diversity and Firm Performance: Evidence from Dutch and Danish Boardrooms. Working paper.

Miller, T., och del Carmen Triana, M. (2009). Demographic diversity in the boardroom: Mediators of the Board Diversity – Firm performance relationship. Journal of Management Studies. 46 (5). 755-786. doi:10.1111/j.1467-6486.2009.00839.x

Milliken, F.J. och Martins, L.L. (1996). Searching for Common Threads: Understanding the Multiple Effects of Diversity in Organizational Groups. Academy of Management Review, 21 (2), 402-433. doi: 10.5465/AMR.1996.9605060217

Montalvo, J.G. och Reynal-Querol, M. (2004). Ethnic diversity and economic development. Journal of Development Economics, 76 (2). 293-323. doi:10.1016/j.jdeveco.2004.01.002

Olsson, E., och Martin, I. (2012). Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur AB Shapiro, S.M., (2005). Agency Theory. Annual Review of Sociology, 31, 263-285.

Palmberg, J., Eklund, J. och Wiberg, D. (2009). Ownership Structure, Board Composition and Investment Performance. Corporate Ownership and Control, 7 (1). 117-127.

Randøy, T., Thomsen, S. och Oxelheim, L. (2006). A Nordic Perspective on Corporate Board Diversity (05030). Oslo:Nordic Innovation Centre.

Romano, G. och Guerrini, A. (2014). The effects of ownership, board size and board composition on the performance of Italian water utilities. Utilities Policy, 31. 18-28. doi:10.1016/j.jup.2014.06.002

Rose, C. (2007). Does Female Board Representation Influence Firm Performance? The Danish Evidence. Corporate Governance: An Internal Review, 15 (2). 404-413.

doi:10.1111/j.1467-8683.2007.00570.x

Ryan, B., Scapens, R.W. och Theobald, M. (2002). Research method and methodology in finance and accounting. London: Thomson.

Sjöstrand, S. E., och Petrelius, P. (2002). Rekrytering av koncernstyrelser:

Nomineringsförfarande och styrelsesammansättning med fokus på kvinnors ställning och möjligheter. Stockholm: SNS

Smith, N., Smith, V., och Verner, M. (2006). Do Women in Top Management Affect Firm Performance? A Panel Study of 2500 Danish Firms. International Journal of Productivity and Performance Management, 55 (7). 569-593. doi:  10.1108/17410400610702160

SOU 2004:130. svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm: Elanders Gotab AB.

Spitzeck, H. (2009). The development of governance structures for corporate responsibility. The international journal of business in society, 9 (4), 495-505.

doi:10.1108/14720700910985034

Torchia, M., Calabró, A., och Huse, M. (2011). Women directors on corporate boards: From tokenism to critical mass. Journal of Business Ethics, 102 (2). 299-317. doi:10.1007/s10551-011-0815-z

Upadhyay, A. och Zeng, H. (2014). Gender and ethnic diversity on boards and corporate information environment. Journal of Business Research, 67 (11),2456–2463.

doi:10.1016/j.jbusres.2014.03.005

Van den Borghe, L. och Levrau, A. (2004). Evaluating boards of directors: what constitutes a good corporate board?. Corporate Governance: An International Review, 12 (4). 461-478. doi:10.1111/j.1467-8683.2004.00387.x

Van der Walt, N., Ingley, C., Shergill, G.S. och Townsend, A. (2006). Board configuration: are diverse boards better? Corporate Governance: The international journal of business in society, 6 (2), 129-147. doi:10.1108/14720700610655141

Zalewska, A. (2014). Challenges of corporate governance: Twenty years after Cadbury, ten years after Sarbanes-Oxley. Journal of Empirical Finance, 27, 1-9.

doi:10.1016/j.jempfin.2013.12.004  

Internetkällor  

Aktieskolan. (2009). Aktielista. Hämtad 2015-02-16, från

http://www.aktieskolan.se/pages/aktielista.php?select=aktieskola

Aktieskolan. (2009). Nyckeltal. Hämtad 2015-02-23, från

http://www.aktieskolan.se/pages/nyckeltal.php?select=aktieskola

Aktiespararna. (2010). Regler. Hämtad 2015-02-24, från http://www.aktiespararna.se/sajt/om-oss/Agarstyrningspolicy/Regler/

AllBright. (2015). Färdigbantat: dags för kompetens. Hämtad 2015-03-09, från http://allbright.se/wp-content/uploads/2015/03/AllBrightrapporten-mars2015.pdf

Arbeidsliv I Norden. (2012). Nu är tålamodet slut i EU – krav om fler kvinnor i styrelsen. Hämtad 2015-02-03, från http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2012/nordens-kvinner-bryter-nye-barrierer/article.2012-02-29.8802704262

Bolagsverket. (2012). Arbetstagarrepresentanter – Aktiebolag. Hämtad 2015-02-23, från http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/styrelse/representanter-1.3171

E-conomic. (2015). Räntabilitet – Vad är räntabilitet?. Hämtad 2015-02-23, från https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/rantabilitet

Ekonomi-info. (2011). Avkastning på totalt kapital. Hämtad 2015-02-25, från http://www.ekonomi-info.nu/avkastning_pa_totalt_kapital_3322.asp

Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2010). Svensk kod för bolagsstyrning. Hämtad 2015-03-04, från

http://www.bolagsstyrning.se/media/45273/svenskkodbolagsstyrn_2010_korrigerad20110321 .pdf

Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2014). Anvisning NR 1-2014. Hämtad 2015-03-07, från http://www.bolagsstyrning.se/media/65995/anvisning%201-2014.pdf

Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2015). Bolagsstyrning. Hämtad 2015-03-05, från http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning

Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2015). Historik. Hämtad 2015-03-05, från http://www.bolagsstyrning.se/koden/historik

Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2015). Syftet med koden. Hämtad 2015-01-26, från http://www.bolagsstyrning.se/koden/syfte

Tullverket. (2015). EES medlemsländer. Hämtad 2015-03-04, från

http://www.tullverket.se/innehallao/e/eesmedlemslander/eesmedlemslander.4.3cc1940611667 e5db7f80005784.html