Denna studie är en fallstudie och bygger på ett begränsat material. Man kan alltså inte dra några generella slutsatser av resultatet, och det var heller inte min avsikt. För att undersöka elevernas språknivå användes processbarhetsteorin, som bygger på muntlig produktion och min analys gjordes på spontant tal. Jag undersökte alltså hur informanternas grammatiska förmåga kom till uttryck i intervjuer, men också i deras skriftliga uppgift på det nationella provet. Att göra pt-analys på skriven text är inte så utforskat och därför skulle det kunna ge ett annat resultat.
Studien saknar informanternas reflektion, funderingar och iakttagelser efter provet. För att få en ännu tydligare bild av informanternas självbedömning skulle en andra intervju efter att de hade fått veta sina provresultat vara fruktbart.
6 Slutsatser
Studien visar att informanternas uppfattningar om sina egna kunskaper till stor del stämmer bra överens med resultatet på det nationella provet, alltså lärarnas bedömningar. De visar en medvetenhet över hur deras prestationer ligger till i förhållande till kursmålen. Samtliga menade att de når alla mål, men ibland markerade de mål som de har svårt för. Resultatet på
det nationella provet och analyserna av deras språk utifrån processbarhetsteorin visade sedan samma resultat som de själva förutsåg. Att informanterna har god självinsikt kan ha att göra med att de arbetar med matriser där målen är nedbrutna till konkreta beskrivningar över vad de ska kunna för att klara kursen. Jag menar att arbetet med matriser kan främja elevernas inlärning eftersom de hela tiden kan följa sin egen utveckling och se vad de behöver göra för att fortsätta utveckla sitt språk. Antalet deltagare i min undersökning var inte så många, och man hade därför kunnat göra en liknande studie som denna med större antal informanter för att kunna dra mer generella slutsatser av resultatet. Man kan även forska vidare inom detta område genom att jämföra en elevgrupp som arbetar med matriser med en grupp elever som inte arbetar på samma sätt. På så vis kan man se om det faktiskt är matriserna som ligger till grund för elevernas goda självkännedom, eller om det ligger andra faktorer bakom.
I studien har det även framkommit att informanternas pt-nivå inte kunde förutsäga resultatet på det nationella provet. Av Eklund Heinonens undersökning kan man dra slutsatsen att gränsfall mellan nivå tre och fyra blir godkända på Tisus-testet, men något sådant samband går inte att finna när det gäller de nationella proven inom kurs C och D på sfi. Detta anser jag pekar på att processbarhetsanalys endast ska användas som ett redskap för att bedöma var en elev befinner sig och hur denne kan jobba vidare med grammatiken, och således inte som ett redskap för betygsbedömning. Det är ändå av vikt att lägga märke till att gränsfallen mellan pt-nivå tre och fyra blev godkända på Tisus-testet medan det i den här studien blev tvärtom.
Sfi-kurserna bör vara enklare att bli godkända på än Tisus, och därför skulle man kunna undersöka vidare för att se vad det egentligen är man mäter och kräver på de olika testen och var gränserna dem emellan går.
Referenser
Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cox, Susanne & Jullia, Eva, 2007: Hur elevers attityd och förmåga till självbedömning påverkas av arbetet med Europeisk språkportfolio. (Hämtat 120621). hdl.handle.net/207 7/3786
Duvhammar, Christina; Nordmark, Åsa & Sandwall, Karin, 2001: Hur lär du dig svenska? En studie av några sfi-elevers syn på sin inlärning. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma Förlag. S. 293–303.
Eklund Heinonen, Maria, 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. Uppsala: Uppsala universitet.
Jönsson, Anders, 2012: Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Jörgel-Löfström, Carin, 2005: Elevens röst i lärande och fördjupning. Lund: Studentlitteratur.
Oscarson, Mats, 1998: Om självbedömning av språkfärdighet – empiri och reflektioner. I:
Ljung, Berit & Pettersson, Astrid (red.): Perspektiv på bedömning av kunskap.
Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. S.133–156.
Oscarson, Mats, 2006: Intern och extern bedömning av elevers kunskaper i engelska. I:
Einarson, Jan; Larsson Ringqvist, Eva & Lindgren, Maria: Språkforskning på didaktisk grund. Rapport från ASLA:s höstsymposium Växjö, 10-11 november 2005. Uppsala:
ASLA.
Patel, Runa & Davidson, Bo, 2003: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pienemann, Manfred, 1998: Language Processing and Second Language Development.
Processability Theory. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamin’s publishing company.
Pirinen, Inger, 1998: En strategi för pedagogiskt utvecklings-, uppföljnings- och
utvärderingsarbete. I: Ljung, Berit & Pettersson, Astrid (red.): Perspektiv på bedömning av kunskap. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. S.157–171.
Skolverket, 2004: Nationell utvärdering av grundskolan 2003. Huvudrapport –
svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5.
(Hämtat 120621) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1387
Skolverket, 2005a: Lärare och elever om gymnasieskolans nationella prov – en enkätstudie.
(Hämtat 110217). http://www.skolverket.se/publikationer?id=1499 Skolverket, 2005b: Nationella prov. Frågor och svar.
(Hämtat 110217). http://www.skolverket.se/content/1/c4/06/14/pdf1534.pdf Skolverket, 2006: Det nationella provets funktion och status inom sfi. En intervjustudie.
Skolverkets rapport 289, 2006.
Skolverket, 2007: Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Strasbourg: Enheten för moderna språk.
SKOLFS, 2009a: Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (SKOLFS 2009:2). (Hämtat 120611). http://www.skolverket.se/skolfs?id=1491
– 2009b: Kommentar till kursplan för svenskundervisning för invandrare, sfi (SKOLFS 2009:2). (Hämtat 120611). http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.71254!Menu/article/
attachment/kommentarer_sfi_2009.pdf
– 2009c: Bilaga till Kommentar till kursplan för svenskundervisning för invandrare, sfi.
(Hämtat 120611). http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.71252!Menu/article/attachme nt/Mal_betygskriterier.pdf
Svensk författningssamling (SFS), 1994: Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare. (Hämtat 110217). http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911
&bet=1994:895
Svensson, Gudrun, 2009: Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö.
Lund: Språk- och litteraturcentrum.
Svensson, Teresia & Wibeck, Victoria, 2008: Att bedöma sig själv och andra: Erfarenheter från Miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet. I: Ljungqvist, Urban; Stigmar, Martin & Thorin, Eva: Om examination och lärande. (Hämtat 120621) http://gupea.ub.g u.se/dspace/bitstream/2077/17992/1/gupea_2077_17992_1.pdf S.101–111.
Söderberg, Helena, 2010: Några elevers förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå i skriftlig produktion i spanska efter avslutad grundskola. (Hämtat 120621) http://gupea.u b.gu.se/handle/2077/24238
Trost, Jan, 2010: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, 2013: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Hämtat 130617). http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf