Vi anser att observationer inom organisationen skulle kunna tillföra ytterligare en dimension och öka djupet av den insamlade datan. Observationer på plats skulle komplettera intervjuerna som genomförts med ledningspersonal och anställda då vi i detta fall endast har utgått ifrån deras bild och version av verkligheten. Vi är medvetna om att detta kan kritiseras då synen på verkligheten inte behöver stämma överens med den faktiska verkligheten. Å andra sidan kan det finnas flera hållbara beskrivningar av den sociala verkligheten och därför är det intressant att få ta del av dessa olika beskrivningar då varje individs berättelse av verkligheten har lika stort värde. Dessa beskrivningar av verkligheten har sedan tolkats av intervjuarna och dessa tolkningar kan ha påverkats av intervjuarnas egna erfarenheter. I efterhand anser vi att metodvalet, i form av att inte spela in intervjuerna, har begränsat möjligheterna för bredden och djupet i empirin och därför har även analysen och diskussion påverkats som en konsekvens av detta metodval. En inspelning och transkription av intervjuerna hade givit oss möjlighet att utöka empiri och gå djupare in i analysen. Dock skulle medvetenheten hos respondenten om inspelning under intervjun kunna påverka öppenhet och ärlighet i svaren vilket även det skulle kunna påverka djupet i empirin.
En annan faktor som kan ha påverkat studies resultat är att organisationen befinner sig i en uppstartsfas och utvecklas ständigt. Konsekvensen av denna ständiga utveckling kan bli att styrningen inom organisationen inte är likadan imorgon som den var igår. Att organisationen är i en uppstartsfas kan även förklara de postbyråkratiska dragen som kommer upp till ytan i denna studie. Med det menar vi att om och när organisationen är mer etablerat kanske rutinerna och styrningen blir mer fastställd och då blir organisationen även mer byråkratiskt.
34
Referenser
Tryckta källor
Alvesson, M. (2004). Knowledge Work and Knowledge-Intensive Firms. Oxford: University Press.
Alvesson, M. Kärreman, D. (2004). Interfaces of Control: Technocratic and Socio-Ideological
Control in a Global Managment Consultancy Firm. i Acconting, Organizations and Society.
volym 29. s, 423-444
Alvesson, M. Svenningsson, S. (2012). (Red.) Organisationer, Ledning och Processer. Studentlitteratur, Lund.
Alvesson, M. & Thompson, P. (2005). Bureaucracy at work: Misunderstandings and mixed
Blessings. i Du Gay, P. (Red) The values of bureaucracy. Oxford, UK &
New York: Oxford University Press. s, 89-113
Alvesson, M. Thompson, P. (2005). Post-bureaucracy? The Oxford Handbook of Work and
Organization. Oxford University Press
Anthony, R. Govindarajan, V. (1998). Management control systems. International edition, 9th edition, North America: McGraw – Hill.
Ax, C. Johansson, C. Kullvén, H. (2009). Den nya ekonomistyrningen. Uppl 4:2 Kroatien: Liber AB.
Bolin, M, Härenstam, A. (2008). Economic and Industrial Democracy, An empirical study of
bureaucratic and post-bureaucratic characteristics in 90 workplaces. i Department of economics
35 Brorström,B. Solli,R. (1990). Kommunekonomi Principer, Praxis och Problem. Uppl 2.
Studentlitteratur: Lund
Brunsson, N. Jacobsson, B. (2000). A World of Standards. Oxford: University Press
Bryman, A. Bell, E. (2010). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Crozier, M (1964). The bureaucratic phenomena. Chicago: The University of Chicago Press.
Czarniawska, B. (2014). Ute på fältet, inne vid skrivbordet. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, M .(2009). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Du Gay, P. (2000). Introduction: Bureaucratic Morality, i In Praise of Bureaucracy: Weber -
Organization - Ethics. London: Sage
Eisenhardt, K M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review, The Academy of Management Review, Vol. 14, No. 1, s, 57-74.
Eriksson-Zetterquist, U. Kalling, T. Styhre, A. (2012). Organisation och organisering. Malmö:Liber
Farrell, C. & Morris, J. (2003). The neo-bureaucratic state: Professionals, managers and
professional managers in schools, general practices and social work, i Organization, 10, s, 129-
156.
Foucault, M. (1975). Discipline and Punishment: The Birth of the Prison, i Vintage Books, s, 195-228
36 Grey, C. Garsten, C. (2001). Trus,Control and Post-Bureaucracy. SAGE Social Science
Collections, s, 230-231
Gustavsson E, (2002). Kvalitetsstyrning i industriell service. i Eva Bejerot och Hans
Hasselbladh, (2002) Kvalitet utan gränser - en kritisk belysning av kvalitetsstyrning. Academia Adacta.
Heckscher, C. (1994). Defining the Post-Bureaucratic Type. i C. Heckscher and A. Donnellon (Red) The Post-Bureaucratic Organization: New Perspectives on Organizational Change. London: Sage.
Hopwood, A. (1973). An Accounting System and Managerial Behaviour. Farnborough: Saxon house.
Iedema, R. (2003). Discourses of post-bureaucratic organization. Amsterdam and Philadelphia: John Benjamins.
Jaffee, D. (2001). Organization theory: tension and change. 1st edition New York: Mcgraw Hill
Kaplan, S. Atkinson, A. (1998). Advanced management accounting. 3rd edition, New Jersey: Prentice Hall
Kärreman, D. Rennstam, J. (2012). Styrning - beteenden, resultat och normer. i Alvesson & Sveningsson (Red), Organisationer, Ledning och Processer, Lund: Studentlitteratur AB s, 175- 196
Kohn, Alfie (1993). Why incentive plans cannot work. Harvard business review, vol 71, uppl 5.
Kunda, G, (1992). Engineering Culture: control and commitment in a high-tech Corporation. Philadelphia: Temple University Press.
37 Lindblom, H. (1996). Lön och Belöning. Uppsala, konsultförlaget i uppsala AB
Lindvall, J. (2011). Verksamhetsstyrning - Från traditionell ekonomistyrning till modern
verksamhetsstyrning. Lund: Studentlitteratur AB
Lyons, B. Mehta, J. (1997). Contracts, opportunism and trust:
self-interest and social orientation. i Cambridge Journal of Economics (1997), Vol. 21, s, 239-
257
McKenna, S. Garcia-Lorenzo, L. Bridgman, T. (2010). Managing, managerial control and
managerial identity in the post-bureaucratic world. i Journal of Management Development, Vol.
29 uppl 2 s, 128 - 136.
McSweeney, B. (2006). Are we living in a post-bureaucratic epoch?. i Journal of Organizational
Change Management, Vol: 19 Uppl 1 s, 22 - 37.
Ouchi, W G, (1980). Markets, Bureaucracies, and Clans. Administrative Science Quarterly, Vol. 25:1. s, 129-141
Paul, A-S. & Alm, A. (1991). Belöningar och belöningssystem. Stockholm: Mats Aronsons Annonsbyrå AB
Pfeffer, J. (1994). Competitive Advantage Through People. Boston: Harvard Business Press
Reed, M. (1992). The sociology of organization: Themes, perspectives, and prospects. New York: Harvester Wheatsheaf.
Reed, M. (2011). The Post-Bureaucratic Organization and the Control Revolution, i Clegg, S R., Harris, M and Höpfl, H (Red) Managing Modernity: Beyond Bureaucracy? Oxford: Oxford University Press, s, 230-256.
38 Samuelson, L. (2008). Controllerhandboken. Malmö: Liber
Styhre, A. (2008). Management Control in Bureaucratic and Postbureaucratic Organizations, i - A Lacanian Perspective Organizations Sage Publications. Volume 33. uppl 6. Group and Organization Management, 33 (6), s, 635-656.
Svensson, A. Wilhelmson, L. (1988). Belöningssystem. Solna: SIPU
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Studentlitteratur AB, Lund
Vie, O E, (2009), Have post-bureaucratic changes occurred in managerial work?, i European
Management Journal (2010) 28, s, 182– 194
Von Mises, L. (1969). Bureaucracy, (2nd ed). New Rochelle, NY: Arlington House.
Weber, M. (1947). The theory of social and economic organizations. New York: Free press.
Williamson, O E. (1993). Opportunism and Its Critics, i Managerial and Decision Economics Vol. 14, No. 2, Special Issue: Transactions Costs Economics (1993) Wileys. s, 97-107
Muntliga källor
COO (2015-04-20) Community Manager (2015-04-20) Urber:1 (2015-03-27). Urber:2 (2015-03-27). Urber:3 (2015-04-01). Urber:4 (2015-04-02). Urber:5 (2015-04-26). Urber:6 (2015-04-26).39
Elektroniska källor
Google (2015), http://www.google.com/intl/sv_SE/about/company/ (2015-05-15)Short, J E (2013) USC Marshall School of Business
http://www.marshall.usc.edu/faculty/centers/ctm/research/how-‐much-‐media (2015-‐05-‐01)
Selfleaders (2015), http://selfleaders.se/om/holakrati/ (2015-05-15)
40
Bilagor
Bilaga 1
Intervjumall CM Inledande
Vad är din arbetsuppgift?
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Vilken är din viktigaste arbetsuppgift?
Vilka är Urb-its värderingar? Vad skiljer Urb-it från andra budföretag?
Syn på styrning
Varför tror du att man vill jobba på Urb-it? Vilka egenskaper värderar Urb-it hos en urber? Vad lägger Urb-it vikt vid utbildningen(workshops)?
Vad är viktigt när en urber utför ett uppdrag? Vad är viktigast? Gäller det oavsett handlingssätt? Vad skulle hända om kund insisterar på att ge dricks exempelvis? Kund ber urbern gå in i lägenheten?
Styrning och styrmedel
Hur försöker Urb-it få urbers att ta uppdrag?
Hur viktigt är uppföljning för Urb-it? Varför är det så viktigt? Hur följer ni upp att arbetet utförs korrekt? Vad händer om en urber får dålig rating? Återkommande?
Vad händer om en urber inte tar uppdrag?
Hur ser organisationsstrukturen ut? Hur många nivåer finns inom Urb-it?
Styrning och styrmedel
Vad innebär det att vara en del av Urb-its community? träffa varandra? Varför är communityn viktig för Urb-it?
41
Bilaga 2
Intervjumall COO Inledande
Vad är din arbetsuppgift?
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Vilken är din viktigaste arbetsuppgift?
Syn på styrning
Vilken är Urb-its policy? Vilka är Urb-its värderingar? Vad skiljer Urb-it från andra budföretag?
Varför tror du att man vill jobba på Urb-it? Vilka egenskaper värderar du hos en urber?
Utgår Urb-it ifrån dessa egenskaper vid rekryteringen? Vad lägger Urb-it vikt vid rekryteringen?
Vad är viktigt när en urber utför ett uppdrag? Vad är viktigast? Gäller det oavsett handlingssätt? Vad skulle hända om kund insisterar på att ge dricks exempelvis? Kund ber urbern gå in i lägenheten?
Styrning och styrmedel
Hur försöker Urb-it få urbers att ta uppdrag?
Hur viktigt är uppföljning för Urb-it? Varför är det så viktigt? Hur följer ni upp att arbetet utförs korrekt? utifrån företagets policy och riktlinjer? belöning missnöje?
Hur ser organisationsstrukturen ut? Hur många nivåer finns inom Urb-it?
Styrning och styrmedel
Vad innebär det att vara en del av Urb-its community? träffa varandra? Varför är communityn viktig för Urb-it.
42
Bilaga 3
intervjumall anställd
Inledning och syn på styrning
Vad är din arbetsuppgift? Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? Vilken är din viktigaste arbetsuppgift? Hur länge har du varit anställd?
Hur många uppdrag har du tagit? Vad är det som är så bra med ditt jobb? Varför tror du att man vill jobba på Urb-it? Vilka egenskaper tycker du att en urber ska ha? Vad tycker Urb-it är viktigt när du utför ett uppdrag? Vad tycker du är viktigt när du utför ett uppdrag?
Styrning och styrmedel
Känner du att företaget försöker motivera dig att ta uppdrag? Isåfall på vilket sätt?
Vad motiverar dig att ta uppdrag?
Är detta din huvudsakliga sysselsättning?
Hur känns det när det kommer uppdrag och du väljer att inte ta dessa? Känner du av en press att ta uppdrag?
Styrning och styrmedel
Vilka är Urb-its värderingar? Vad skiljer Urb-it från andra budföretag?
Finns det något speciellt som Urb-it är extra noga med att du gör/säger när du arbetar? Om företaget vill sprida viktig information till dig hur går det då till?
Träffar du andra kollegor? När träffar du andra kollegor?
Uppmuntrar företaget urbers att ta egna beslut vid eventuella problem?
Styrning och styrmedel
Känner du att du kan påverka dina arbetsuppgifter och arbetssituation? ge exempel Tror du/Har din företaget koll på hur du utför dina uppdrag? Feedback?
43 Är det tydligt vem som är din chef?
Hur ofta träffar/har du kontakt du din chef? När sker denna kontakt? Var?
Hur kommunicerar du med din chef? Har du fått en mall med rutiner att följa? Använder du dig av den i sådana fall?