Metodologisk påverkan på resultatet

För att besvara studiens frågeställningar bedömdes en kvantitativ metod vara mest användbar, då resultaten från en kvantitativ studie ger möjlighet till resultat som kan generaliseras till den population som avses undersökas, vilket i denna uppsats varit sverigedemokratiska sympatisörer. En kvalitativ studie hade inte kunnat tillhandahålla ett representativt resultat för gruppen, och således inte kunnat testa Ingleharts hypotesers förklaringskraft avseende

värderingsförändringar och hur dessa motiverar individer till att sympatisera med

populistiska partier. SOM-institutets data ansågs mest lämplig, då det utgjorde ett större urval av partisympatisörer, jämfört med World Values Surveys, som bestod av ett alltför begränsat antal sverigedemokratiska partisympatisörer.

En nackdel med 2014 års nationella SOM-undersökning är att den omfattar betydligt fler variabler som kan definieras som postmateriella värderingar än materiella värderingar. Antalet variabler som kan definieras som materiella värderingar har varit betydligt färre; enbart två värden ur datamängden ansågs kunna kategoriseras som explicita materiella värderingar (”Landets säkerhet” samt ”En värld i fred). Då det postmateriella indexet består av sju variabler medan det materiella indexet enbart består av två variabler kan spridningen för dessa index anses ojämn. För att kompensera för detta, fattades beslut om att mäta individers ekonomiska och fysiska trygghetsbehov i enlighet med Ingleharts syn på

individens behov att säkerställa ekonomiska och fysiska behov. Dessutom fanns stöd för ett orosindex med anledning av Bertelsmanns Stiftungs studies resultat, som menar att individers rädslor snarare än värderingar avgör huruvida man sympatiserar med ett populistiskt parti eller inte. Därmed, i enlighet med Ingleharts värderingsskalor, som kritiserats av bland annat Lakatos (2015) och Flanagan (1982), baserades uppsatsens fysiska och ekonomiska

otrygghetsindex inte på explicita värderingar utan på känslor, vilket kan anses problematiskt. Därmed gäller den kritik som riktats avseende Ingleharts värderingsskalor även för

operationaliseringen av värderingar i denna uppsats. Avsikten med uppsatsens studie har genomgående varit att efterlikna Ingleharts operationaliseringar av materiella respektive postmateriella värderingar, varför beslut fattades om att inkludera variabler som berör individers känsloupplevelser.

8.3 Avslutning

Av denna uppsats har tydligt framgått att studiet av människors värderingar är ett komplext studium. Synen på värderingars uppkomst och karaktär tycks skilja sig åt beroende på forskare och disciplin. Ingleharts perspektiv på värderingar är som nämnt inte oantastliga, utan har anmärkts på av flertalet kritiker. Utifrån uppsatsens syfte kan Flanagans (1982), Lakatos (2015) respektive Hallers (2002) invändningar avseende Ingleharts syn på värderingar ses som relevanta. Dessa kritikers invändningar gällande vad som är

karaktäriserande för människors värderingar skiljer sig märkbart från Inglehart, där Lakatos förespråkar att studiet av individers värderingar skall göras på individnivå. Flanagan

respektive Haller menar båda att ett samhälles värderingar är betydligt mer komplexa än vad Inglehart ger sken av. Frågan som kvarstår är om det överhuvudtaget är människors

värderingar som underbygger det ökade stödet för populistiska partier, däribland

Sverigedemokraterna, i dag? Grundar sig det ökade stödet för populistiska partiet i vad, till exempel Flanagan, benämner ”ett kollektivt medvetande”? Eller är det snarare människors känslor som utgör motiv för att sympatisera med populistiska partier, vilket Bertelsmann Stiftungs studie framhåller? Resultaten från denna uppsats tyder på att det senare alternativet har starkast förklaringskraft, där individers känslor av oro över fysisk och ekonomisk

otrygghet tycks förklara sverigedemokratiska sympatier mer än värderingar.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om hypotesen om en cultural backlash utgör en relevant förklaringsmodell för individers motiv till att sympatisera med Sverigedemokraterna.   Studiens resultat indikerar att Ingleharts hypotes har relativt svag förklaringskraft i

sammanhanget. Därmed antyder resultaten att Ingleharts hypoteser om det ökade stödet för populistiska partier inte stämmer för Sverigedemokraterna, vilket antyder att forskningen framöver behöver inrikta sig på andra förklaringsmodeller.

Det forskningsfält som avser undersöka det ökande stödet för populistiska partier i

västvärlden kommer med stor sannolikhet att fortsätta utvecklas de kommande åren. Detta då dagens politiska polariseringar blivit allt påtagligare, vilket kan noteras i individers starkt åtskilda reaktioner gällande exempelvis Storbritanniens utträde ur EU och USA:s val av president under 2016. Utöver Ingleharts hypotes om en cultural backlash bidrar de förklaringsmodeller som redogjorts för i uppsatsens kartläggning av forskningsfältet med alternativa förklaringar avseende det växande stödet för populistiska partier. Emellertid

kvarstår det faktum att det saknas konsensus kring de avgörande orsakerna för populismens framgångar i Sverige och övriga västvärlden. Det är i dagsläget svårt att säga vilken

vetenskaplig disciplin som är bäst lämpad att undersöka och förklara orsakerna till

populistiska partisympatier. Kan enbart sociologin och socialpsykologin förklara individers motiv till att sympatisera med populistiska partier, däribland Sverigedemokraterna? Eller är statsvetenskapens teorier och förklaringsmodeller bättre lämpade att förklara detta? Är det snarare den psykologiska vetenskapen, med studiet av emotioner och psykologiska

predispositioner, som bäst kan kartlägga och förklara vad individers sympatier med populistiska partier beror på? Det är möjligt att ytterligare andra discipliner är relevanta i studiet, eller att en kombination av flera är den rätta vägen att gå. Det är dock oavsett

vetenskaplig disciplin angeläget att forskningen fortsätter att försöka klarlägga orsakerna till de polariseringar som i dag råder bland befolkningen i västvärlden. Utvecklingen av detta forskningsfält över de kommande åren kommer därmed att vara både intressant och viktigt att följa.

Referenslista

Allport, F. (1937). Toward a Science of Public Opinion. Public Opinion Quarterly, 1(1), 7– 23. http://doi.org/10.1086/265034

Arnstad, H. (2015). Så ska SD göra svenskarna till rasister. ETC. Hämtad 10 maj 2017 från

http://www.etc.se/inrikes/sa-ska-sd-gora-svenskarna-till-rasister

Betz, H-G. (1994). Radical Rightwing Populism in Western Europe. New York: St Martin’s Press.

Björkqvist, K. (2012). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för beteendevetenskaper. Studentlitteratur, Lund.

Boaz, D. (2009). Libertarianism. Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, inc. Hämtad 30 april 2017 från:  https://global.britannica.com/topic/libertarianism-politics. Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. 3:e upplagan. Malmö: Liber. De Vries, C & Hoffman, I (2016). Fear not Values. Public opinion and the populist vote in

Europe. Bertelsmann Stiftung. Eupinions: nr 3 2016.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur.

Economist (2015). Anti-immigrant populism: The march of Europe’s little Trumps. The Economist. Hämtad 6 maj 2017 från

http://www.economist.com/news/europe/21679855-xenophobic-parties-have-long-been-ostracised-mainstream-politicians-may-no-longer-be

Edvardsson B. (2008). Kritisk utredningsmetodik. 2:a upplagan. Liber, Malmö.

Eriksson, K. (2016). Löfven: Åkesson gick in i SD när de fortfarande hade hakkorsflaggor. Dagens Nyheter. Hämtad 10 maj 2017 från http://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-akesson-gick-in-i-sd-nar-de-fortfarande-hade-hakkorsflaggor/

Feministiskt Initiativ (2015). För en feministisk politik - Feministiskt initiativ 2015. Partiprogram. Hämtad 7 maj 2017 från http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2016/01/for-en-feministisk-politik-rev01_2015.pdf

Flanagan, S. C. (1982). Changing Values in Advanced Industrial Societies Inglehart’s Silent Revolution from the Perspective of Japanese Findings. Comparative Political Studies, 14(4), 403–444. http://doi.org/10.1177/0010414082014004001

Golder M. (2003). Explaining variation in the electoral success of extreme right parties in Western Europe.Comp. Polit. Stud. 36:432–66

Golder, M. (2016). Far Right Parties in Europe. Annual Review of Political Science, 19(1), 477-497.10.1146/annurev-polisci-042814-012441

Greven, T. (2016). The Rise of Right-wing Populism in Europe and the United States: A Comparative Perspective (pp. 1-8). Washington, DC: Friedrich Ebert Stiftung. http://www.fesdc.org/news-list/e/the-rise-of-right-wing-populism-in-europe-and-the- united-states/

Göteborgs universitet, SOM-institutet. (2016). Riks-SOM 2014. Version 1.0.

http://doi.org/10.5878/002814

Haller, M. (2002). Theory and Method in the Comparative Study of Values: Critique and Alternative to Inglehart. European Sociological Review, 18(2) ss. 139-158.

Hedström, P & Müller, T. (2014). ”Det är främlingsfientlighet som utmärker SD:s väljare”. Dagens Nyheter. Hämtad 10 maj 2017 från

http://www.dn.se/debatt/det-ar-framlingsfientlighet-som-utmarker-sds-valjare/

Holmberg, S. (2007). Sverigedemokrater: vilka är dom och vad vill dom?. Göteborg: SOM-institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1297/1297925_159-168.pdf

Hochschild, A.R. (1979). Emotion Work, Feeling Rules and Social Structure. American Journal of Sociology, Vol. 85(3) pp. 551-575. University of Chicago Press.

http://www.jstor.org/stable/2778583

Ignazi, P. (1992). The silent counter-revolution. European Journal of Political Research, 22(1), 3-34. 10.1111/j.1475-6765.1992.tb00303.x

Inglehart, R. (1971). The Silent Revolution in Europe: Intergenerational Change in Post-Industrial Societies. The American Political Science Review, 65(4), 991-1017. 10.2307/1953494

Inglehart, R. (1977). The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles Among Western Publics. Princeton University Press.

Inglehart, R (1981). Post-Materialism in an Environment of Insecurity. The American Political Science Review 75(4) ss. 880-900. American Political Science Association. Inglehart, R. & Baker, W. (2000). Modernization, Cultural Change And The Persistence Of

Traditional Values. American Sociological Review. Vol 56, ss.19-51.

Inglehart, R. (2006). Mapping Global Values. Comparative Sociology, 5(2-3). Koninklijke Brill NV, Leiden.

Inglehart, R. (2008). Changing Values among Western Publics from 1970 to 2006. West European Politics, 31(1-2) ss.130-146. Routledge. 10.1080/01402380701834747 Inglehart, R & Norris, P. (2016). Trump, Brexit, and the Rise of Populism: Economic

Have-Nots and Cultural Backlash. HKS Working Paper No. RWP16-026. Hämtad 6 april 2016, från SSRN: https://ssrn.com/abstract=2818659.

Joas, H. (2000). The Genesis of Values. Cambridge: Polity.

Karlsson, P. (2015). Reinfeldt till attack mot SD i sin nya bok: ”De är missnöjda med sitt eget liv”. Expressen. Hämtad 10 maj 2017 från

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21337659.ab

Lakatos, Z. (2015). Traditional Values and the Inglehart Constructs. Public Opinion Quarterly, 79(S1), 291–324. http://doi.org/10.1093/poq/nfv005

Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Studentlitteratur, Lund.

Lucassen, G., & Lubbers, M. (2012). Who Fears What? Explaining Far-Right-Wing Preference in Europe by Distinguishing Perceived Cultural and Economic Ethnic Threats. Comparative Political Studies, 45(5), 547-574. 10.1177/0010414011427851 Magne Holme, I. & Solvang Krohn, B. (1997). Forsknings-metodik: Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2:a upplagan. Studentlitteratur, Lund. Miljöpartiet (2013). Partiprogram. Hämtad 7 maj 2017 från

https://www.mp.se/sites/default/files/miljopartiets_partiprogram_lagupplost_2013.pdf Mudde, C. (2000). The Ideology of the Extreme Right. Manchester: Manchester University

Press.

Mulinari, D. & Neergaard, A. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others. Exploring racism in the Swedish extreme right. European Journal of Women´s

Studies.21:43-56.

Munro, A. (2015). Populism. Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica, inc. Hämtad 30 april 2017 från: https://global.britannica.com/topic/populism

Oscarsson, H. (2012). Värderingsförändringar i Sverige 1988– 2011. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (red.), I framtidens skugga (sid. 527–538). Göteborg: SOM-institutet.

Ohlsson, J., Oscarsson, H., & Solevid, M. (2016). Ekvilibrium i Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Pallant, J. (2016). SPSS Survival Manual (6:e uppl.). Berkshire: Open University Press. Pettersson, T. (1988). Bakom dubbla lås: en studie av små och långsamma

värderingsförändringar. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, FRN.

Sannerstedt, A. (2016). Sverigedemokraternas sympatisörer: fler än någonsin i Jonas

Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Sannerstedt, A. (2015). Hur extrema är Sverigedemokraterna? i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Sannerstedt, A. (2014). Sverigedemokraternas sympatisörer i Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutet

Sannerstedt, A (2013). Vem älskar Sverigedemokraterna? En undersökning av partiets sympatisörer i Skåne I: Jonas Ohlsson & Annika Bergström: Vanor och attityder i förändring. Samhälle, opinion och medier i Skåne. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Scheepers, P., Gijsberts, M., & Coenders, M. (2002). Ethnic Exclusionism in European Countries: Public Opposition to Civil Rights for Legal Migrants as a Response to Perceived Ethnic Threat. European Sociological Review, 18(1), 17.

Stenner, K. (2005). The authoritarian dynamic. New York: Cambridge University Press. Tajfel, H., & Turner, J. C. (1979). An integrative theory of intergroup conflict. The social

psychology of intergroup relations?. Kapitel 3: “An Integrative Theory of Intergroup

Conflict” s 33 – 46. Chicago: Nelson-Hall.

Thoits, P. (1989). The Sociology of Emotions. Annual Review of Sociology, Vol. 15 (1989), pp. 317-342. Annual Reviews. http://www.jstor.org/stable/2083229

TT (2017). Ny mätning: SD näst största parti. Dagens Nyheter. Hämtad 20 maj 2017 från

http://www.dn.se/nyheter/politik/ny-matning-sd-nast-storsta-parti/

Valmyndigheten (2010). Val till riksdagen – Röster. Hämtad 20 maj 2017 från

http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/

Van Deth, J. W., & Scarbrough, E. (1995). The impact of values. New York: Oxford University Press.

Vernersdotter, F. (2015). Den nationella SOM-undersökningen 2014: i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Hämtad 28 april från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Virtanen, F. (2014). Nej, SD är inte offer – de är mobbarna. Aftonbladets ledarsida. Aftonbladet. Hämtad 10 maj 2017 från

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article19565645.ab World Values Survey Wave 6 2010-2014 Official Aggregate v.20150418. World Values

Survey Association (www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File Producer: Asep/JDS, Madrid, Spain. Hämtad 10 april från

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSDocumentationWV6.jsp

World Values Survey (WVS) (U.å.). ”Findings and Insights” Hämtad 25 april 2017 från

http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp?CMSID=Findings

World Values Survey (WVS), (U.å.). ”History of the World Values Survey Association”. Hämtad 24 april 2017 från: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp Wiken, J. (2016). Är SD ett rasistiskt parti? Fem experter svarar. Metro.

Hämtad 10 maj 2017 från http://www.metro.se/artikel/är-sd-ett-rasistiskt-parti-fem-experter-svarar-xr