Studien baserades på ett sample med bekvämlighetsurval. Urvalet bestod av fem gymnasieklasser utan randomisering av olika typer av gymnasieklasser (till exempel akademiskt eller praktiks lagda).
I studien användes två standardiserade skalor, Rosenbergs Self-esteem scale och INCOM Scale. Rosenbergs Self-esteem scale har kritiserats eftersom den inte tar hänsyn till olika kovariater som kan påverka resultatet i skalan (Lindwall, 2011), det vill säga faktorer som riskerar underminera validitet och reliabilitet i skalan. Risken för svagare validitet till trots, är testet frekvent förekommande inom forskningen. Att använda sig av ett frekvent
förekommande test underlättar en jämförelse med tidigare studier. Rosenberg Self-esteem scale användes även i tidigare arbete av Areskoug och Olofsson (2015) och en jämförelse med författarnas tidigare studie är således möjlig. En översättning av Rosenberg Self-esteem scale där Cronbachs alpha var uträknad till 0,87 användes för att styrka den översatta
Den reviderade versionen av INCOM skalan var designad för att mäta två typer av social jämförelse, jämförelse av egenskaper och åsikter. Schneider & Shupp (2013) har visat att den reviderade versionen är ett utmärkt alternativ till originalversionen samt att den reviderade versionen har visat sig korrelera på ett förväntat sätt när jämförelse mot tidigare studier genomförts. Skalans validitet och reliabilitet har tidigare testats, bland annat på en tysk population (Schneider & Schupp, 2011). Den reviderade versionen testades i samma studie. Det visade sig att även den reviderade skalan ansågs applicerbar på en befolkning (Schneider & Schupp, 2011). Däremot har skalan ej testats på en svensk befolkning vilket gör det svårt att uttala sig om den externa validiteten i studien. Ytterligare en faktor som försvagar styrkan i skalan är att Cronbachs alpha på den översatta versionen inte beräknats. Det medför en risk att de översatta frågorna inte mäter samma sak som i originalversionen och testets reliabilitet riskerar att bli lidande (Wilson & MacLean, 2011). Nackdelarna till trots valdes INCOM skalan eftersom även den är frekvent förekommande i tidigare forskning.
Flertalet studier som undersökt Sociala Medier har endast fokuserat på användandet av Facebook, vilket möjligen har försvårat jämförelsen med vår studie som undersöker ett flertal Sociala Medier. Eftersom Sociala Medier för en allt större plats och framförallt ökat i antal anser författarna i denna studie det ytterst viktigt att undersöka Sociala Medier i hela dess bredd.
I tidigare uppsats upptäcktes svårigheter för respondenterna att uppskatta tiden individerna spenderade på Facebook. Eftersom denna studie fokuserade på Sociala Medier, och att fler medier än Facebook undersöktes, förutspåddes att respondenterna skulle finna det
besvärligare att uppskatta tiden i exakta minuter. För att undvika bortfall och svårigheter för respondenterna att uppskatta tiden de spenderade på Sociala Medier användes en ordinalskala där respondenterna fick möjlighet att kryssa i en tidskategori de ansåg sig tillhöra.
Svarsalternativen utgick från medelanvändningen av Sociala Medier i tidigare studier, som var mellan 1-2 timmar per dag (Findahl, 2014).Därefter komponerades två svarsalternativ med lägre antal minuter per dag (0-30 och 30-60 minuter) samt två alternativ med fler minuter per dag (2-3 och 3-4 timmar). För att fånga eventuella extremvärden lades även ett alternativ för fler än 4 timmar till. Genom att dela upp respondenterna i grupper lyckades antalet bortfall minimeras (N=127). Att inte antalet minuter mättes med en kontinuerlig variabel medför dock vissa svårigheter. Eftersom sex olika tidskategorier användes blev antalet respondenter i varje tidsgrupp lågt (min N=11, 0-30 minuter, max N=27, 1-2 timmar) vilket gör att powern i variansskillnaden mellan grupperna minskar. Att tidsspannet inom
kategorierna inte är lika stort i alla svarsalternativ utgör ytterligare en svaghet med studien. Ett mer fördelaktigt sätt hade varit att dela upp tidskategorierna i kategorier med lika stor tidsdifferens. Att tiden respondenterna var inne på Sociala Medier användes som definition av Sociala Mediers användning kan även det ses som problematiskt. Risken blir att resultatet blir endimensionellt då faktorer som vad gymnasieelever faktiskt gör på Sociala Medier och intensiteten i användandet inte vägs in i sambanden mellan Sociala Medier, Självkänsla och Social Jämförelse. Dock har studien försökt fånga upp själva innehållet med hjälp av viss kartläggning av gymnasieelevernas beteendemönster på Sociala Medier.
I studien (fråga 10) fick respondenterna svara på tio påståenden om deras vanor på sociala medier. Dessa frågor sammanställdes inte till en skala utan korrelerades var för sig med Social Jämförelse, Självkänsla och tid som spenderas på Social Medier. Dessa påståenden skall alltså inte tolkas som någon utvecklad skala utan endast som tio var för sig skilda
påståenden om respondenternas vanor på sociala medier. Resultatet av korrelationerna mellan påståendena och de övriga variablerna måste därför, trots det signifikanta resultatet, tolkas med försiktighet och snarare användas som underlag för en diskussion om hur
gymnasieelevers beteende på Sociala Medier ter sig.
Studien har endast fokuserat på samband mellan tid på Sociala medier, grad av Social Jämförelse och Självkänsla. Detta medför att studien inte kan uttala sig om huruvida andra faktorer samvarierar med variablerna i studien. Ekonomisk situation, depression, romantiska relationer, ångest och situation i hemmet är alla exempel på variabler som påverkar
ungdomars självkänsla och som inte tas med i beräkningen i studien (Moksnes et al., 2010) . Det är även viktigt att inse begränsningarna med hur det som sker på Sociala Medier
verkligen påverkar gymnasieeleverna. Beteenden som mobbning, näthat eller trakasserier på Sociala Medier har inte inkluderats i studien och är med största sannolikhet faktorer som påverkar gymnasieelevers självkänsla. Förhållanden mellan variablerna i studien är reciprokat vilket betyder att det inte med säkerhet går att fastställa huruvida det är en viss variabel, till exempel Social Jämförelse, som påverkar Självkänsla eller tvärtom.
Slutsats
Användningen av Sociala Medier ökar samtidigt som flertalet användare uppger att de inte uppdaterar eller delar med sig av information mer än en gång i veckan Sociala Medier. Vad innebär detta för individen? De gymnasieelever som spenderade mycket tid på Sociala Medier och jämförde sig mer med andra tenderade också att ha sämre Självkänsla. Är detta
samband endast en slump? Områdena som undersöks är oerhört komplexa och omfattande. Därför måste slutsatser kring sambandet dras med försiktighet. Det går dock inte att
undkomma det faktum att en femtedel av gymnasieeleverna visar tendenser till låg
Självkänsla. Sociala Medier har gjort bekräftelse- och den sociala Jämförelsemöjligheterna mer lätttillgängliga, vilket inte behöver innebära negativa konsekvenser ifall de används på rätt sätt. Det finns många människor som finner gemenskap, vänner och inspiration genom Sociala Medier, saker som kanske fattas dem i det verkliga livet. Det är först när den
allvarligt positiva snedvridningen slår över och tar över som de negativa effekterna av Social Jämförelse, som är ett grundläggande behov, hamnar i obalans och resulterar i en lägre självkänsla. Detta kan även förklara de stora könsskillnaderna. Enligt Moksnes et al. (2010) har kvinnor ett större behov av att upprätthålla och bli bekräftade av andra. Kanske bidrar detta till att kvinnor spenderar mer tid på Sociala Medier än män, jämför sig mer med andra och har lägre Självkänsla. Mot bakgrund av vår studies resultat och det faktum att Sociala Medier ökar och troligen inte är något som kommer att försvinna, finner vi det ytterst viktigt att forskning kring hur de negativa effekterna av snedvridningen kan minimeras.
6 Referenslista
Abrahamson, L. Y., & Alloy, L. B. (1981). Depression, nondepression, and cognitive illusions: A reply to Schwartz. Journal of Experimental Psychology: General, 110, 436-447.
Areskoug, H., & Olofsson, L. (2015). Facebook, Social Jämförelse och Självkänsla. B- uppsats. Växjö: Linnésuniversitetet.
Bowlby, J. (2005). A secure base [Elektronisk resurs]: clinical applications of attachment
theory. London: Routledge
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buunk, B.P., & Gibbons, F.X. (red.) (1997). Health, coping, and well-being: perspectives
from social comparison theory. Mahwah, N.J.: Erlbaum.
Buunk, B. P., & Gibbons F. X. (1999). Individual differences in social comparison:
Development of a scale of social comparison orientation. Journal of Personality and
Social Psychology, 76(1), 129-142.
Buunk, B. P., & Gibbons, F. X. (2005). Social comparison: The end of a theory and the emergence of a field. Organizational Behaviour and Human Decision Processes 102, 3-21.
Carlsson, L. (2010). Sociala medier - en lathund: guide till Facebook, LinkedIn, Twitter,
bloggar med mera. Göteborg: Kreafon.
Chou, H.-T. G., & Edge, N. (2012). “They are happier and having better lives than I am”: The impact of using Facebook on perceptions of others’ lives. Cyberpsychology,
Behavior, and Social Networking, 15, 117–121. doi:10.1089/cyber.2011.0324
Ciarrochi, J., & Bilich, L. (2006). Acceptance and Commitment therapy. Measures Package. Process measures of potential relevance to ACT. University of Wollongong. School of Psychology
Denti, L., Barbopoulos, I., Nilsson, I., Holmberg, L., Thulin, M., Wendelblad, M., Andén, L., & Davidsson, E. (2012). Sweden largest Facebook study. Göteborg: Gothenburg research institute.
Erol, Y. R., & Orth, U. (2011). Self-Esteem Development From Age 14 to 30 Years: A Longitudinal Study. Journal of Personality and Social Psychology, 101(3), 607-619. doi:10.1037/a002499
Feinstein, B. A., Hershenberg, R., Bhatia, V., Latack, J.A., Meuwly, N., & Davila, J. (2013). Negative Social Comparison on Facebook and Depressive Symptoms: Rumination as a Mechanism. Psychology of Popular Media Culture, 2(3), 161-170.
http://dx.doi.org/10.1037/a0033111
Festinger, L. (1954) A theory of social comparison processes. Human Relations 1, 117-140
Findahl, O. (2014). Svenskarna och Internet. [Elektronisk resurs] 2014. Stockholm: .SE. ISBN: 978-91-87437-18-2
Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och Internet. (Elektronisk resurs) 2015. Stockholm.
Frisén, A., & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A.C., (2005) Vår tids psykologi. Finland: Natur och Kultur
Johnson, B. K., & Knobloch-Westerwick, S. (2014). Glancing up or down: Mood
management and selective social comparisons on social networking sites. Computers
in human behaviour, 41, 33-39, doi:10.1016/j.chb.2014.09.009
Leary, M.R. (2005). Sociometer theory and the pursuit of relational value: Getting to the root of self-esteem. European Review of Social Psychology & Health, 16, 75-111
Lindwall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundin, C., & Wallin, R. (2002). Effekterna av självkänsla och coping på upplevd stress,
mental ohälsa, upplevda krav, och upplevd kontroll bland sjukvårdspersonal. Lund:
Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
McMullin, J. A., & Cairney, J. (2004). Self-esteem and the intersection of age, class and gender. Journal of aging studies, 18, 75-90. doi:10.1016/j.jaging.2003.09.006
Moksnes, U. K., Molfjord, I. E-O., Espnes, G. A., & Byrne, D., G. (2010) The association between stress and emotional states in adolescents: The role of gender and self- esteem. Personality and Individual Differences. 49, 430-435
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self image. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Schneider, S. M., & Schupp, J. (2011). The social comparison scale. The German Socio-
economic panel study. ISSN: 1864-6689
Schneider, S. M., & Schupp, J. (2013). Individual Differences in Social Comparison and its Consequences för Life Satisfaction: Introducing a Short Scale of the Iowa-
Netherlands Comparison Orientation Measure. Soc Indic Res: (2014) 115:767-789. doi:10.1007/s11205-012-0227-1A.
Shaffer, D.R. (2005). Social and personality development. (5. ed.) Belmont, CA.: Thomson Wadsworth.
Swallow, S. R., & Kuiper, N. (1990). Mild depression, dysfunctional cognitions, and interests in social comparison information. Journal of social and clinical psychology, 11, 167-180
Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media, and self‐esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3(4), 206-222:
Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., Eckles, K., & Franz, B. (2015). Who compares and despairs? The effect of social comparison orientation. Personality and Individual
Warkander, P. (2004). Jag vill att det ska synas att jag bryr mig-unga män om sina livsstilar.
CFK-rapport 2004-02b. Göteborg: handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Webster. D. M., & Kruglanski, A. W. (1994). Individual differences in need for closure.
Journal of Personality and Social Psychology, 67, 1049-1062
Wilson, S. & MacLean., R. (2011). Research Methods and Data Analysis for Psychology. New York: McGraw-Hill Education
Wills, T. A. (1981). Downward Comparison Principles in Social Psychology. Psychological
Bulletin, 90(2), 245-271.