Denna studie är utförd genom att analysera texter från en bok, där redaktören tillsett att materialet haft en geografisk spridning över stora delar av Sverige. Studiens resultat pekar mot att skribenternas beskrivningar av sexualiserat våld verkar vara påverkade av diskurser som förs kring sexualiserat våld i Sverige, men även av andra diskurser som berör sexualitet och makt. Detta tycks ha betydelse för hur kvinnor beskriver sina levda erfarenheter av sexualiserat våld.De texter som analyserats är sammanställda av redaktören Colette van Luik, och det finns möjlighet att texterna kan ha redigerats. Texter kan ha kortats ned, vilket kan ha betydelse för studiens resultat för samtliga frågeställningar. Det skulle exempelvis ha kunnat funnits texter där personen som beskrivs som förövare varit möjlig att identifiera genom texterna, där redaktören valt att avidentifiera dem. En redigering kan på så vis även ses som positiv för studien, då materialet inte riskerar att utsätta skribenterna eller personerna som beskrivs som förövare för obehag eller stigmatisering i lika stor utsträckning.
Förhoppningsvis kan studien bidra till att fler individer väljer att ta avstånd från eller aktivt motverka förekomsten av sexualiserat våld, och på så sätt minska folkhälsoproblemet kring det samt öka kvinnors mänskliga rättigheter. Personer som utövar sexualiserat våld kan dra nytta av studien eftersom den kan leda till större insikt om hur handlingarna kan påverka andra. På exempelvis arbetsplatser kan kunskapen bidra till att kollegor och chefer har större möjlighet att uppfatta det sexualiseade våldet och därmed möjliggöra att åtgärder vidtas. För kvinnor som utsatts för sexualiserat våld skulle kunskapen kunna bidra till minskat lidande genom ökad förståelse för vad de utsatts för och varför de reagerat som de gjort.
Enligt Gouws (2018) kan erfarenhet inte ensamt vara en politik, men genom den kan politiker informeras, särskilt i frågor om sexualiserat våld. Politiskt sett kan kunskapen om det lidande mäns våld mot kvinnor skapar leda till en ekonomisk vinst på längre sikt genom att förebygga och bekämpa våldet, förutsatt att åtgärder vidtas (Socialdepartementet, 2016). Denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur kvinnor som utsatts för sexualiserat våld skildrar sina levda erfarenheter. Enligt Coates och Wade (2007) är detta nödvändigt eftersom den diskurs som ofta används, och därmed ses som objektiv, begränsar vårt språkbruk gällande våld genom att dölja våldet, fördunkla förövarnas ansvar, osynliggöra offrets motstånd samt sjukförklara och skuldbelägga offren. Detta skulle kunna ses som strukturer i en
tystnadskultur.
Genom en förförståelse för hur kultur och samhälle ser ut i Sverige kan studien ses som generaliserbar inom landet, men att den skulle kunna överföras till samhällen i andra delar av världen är mindre troligt. Levda erfarenheter och skribenters sätt att berätta om dem kan vara påverkade av exempelvis ekonomisk utsatthet, korruption och politiskt skilda styren. Med stor sannolikhet skiljer sig de generella uppfattningarna och de diskursiva mönstren om kvinnors sexualitet och mäns våld mot kvinnor i olika delar av världen. Det krävs vidare forskning på de erfarenheter och åsikter som förs i olika samhällen för att kunna dra samband mellan dessa. I studien har ändå 100 texter som beskriver levda erfarenheter av sexualiserat våld undersökts. Trots att resultatet inte är statistiskt generaliserbart skulle det kunna ha en analytisk överförbarhet till likartade områden, såsom diskussioner om mäns våld mot kvinnor eller våld i nära relationer.
Referenser
Adams. D. & Penn. I. (1981). Men in groups: The socialization and resocialization of men who batter. Paper presented at the annual meeting of the American Orthopsychiatric Association. New York.
Asplid, Å. (2017, 15 nov). Hon gör antologi om #metoo-kampanjen. Expressen. Hämtad 2017-03-17, från https://www.expressen.se/nyheter/hon-gor-antologi-om-metoo-kampanjen/ Bavelas, J.B. & Coates, L. (2001). Is it sex or assault? Erotic vs. Vilolent language in sexual assault trial judgements. Journal of Social Distress and the Homeless, 10, 29-40. Från: http://web.uvic.ca/psyc/bavelas/2001isit.pdf
Beauvoir, S. (2002). Det andra könet. (A. Inczèdy-Gombos & Å. Moberg, övers.). Stockholm: Nordsteds. (Orginalarbete publicerat 1949)
Berns, N. 2001. Degendering the problem and gendering the blame: Political discourse on women and violence. Gender and Society, 15(2), 262-281. Från:
http://journals.sagepub.com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1177/089124301015002006 Billig, M. (2011). The dialogic unconscious: Psychoanalysis, discursive psychology and the nature of repression. British Journal of Social Psychology, 36(2), 139-159. Från:
https://doi.org/10.1111/j.2044-8309.1997.tb01124.x
Brottsförebyggande rådet. (2018). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad 2018-03-08, från: https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-
sexualbrott.html
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Burstow, B. (1992). Radical feminist therapy: Working in the context of violence. Newbury Park: Sage Publications.
Carlsson, N. (2008). En »dålig« flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella övergrepp. Socialvetenskaplig tidskrift, 15(3-4). 257-275.
Carstensen, G. (2004). Sexuella trakasserier finns nog i en annan värld: Konstruktioner av ett (o)giltigt problem i akademin. Eslöv: Gondolin.
Coates, L. & Wade, A. (2007). Language and Violence: Analysis of Four Discursive Operations. Journal of Family Violence, 22(7), 511 - 522. doi: 10.1007/s10896-007-9082-2
Coates, L. (2002). Telling it like it isn’t: Representing sexual assault. Atlantic Crime Prevention Conference, Fredericton, NB.
Coleman, K.H. (1980). Conjugal violence: What 33 men report. Journal of Marital and Family Therapy, 6, 207-214.
Cullberg, J. (1992). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Eliasson, M. (2011). Mäns våld mot kvinnor: en kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, K. & Thorén Björling, S. (2017, 3 december). Dagens Nyheter. Hämtad 2018-02- 21 från https://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor-blev-metoo-uppropen-sa-starka-i-sverige/ Esseveld, J. (2004). Kön/genus och sociologi i ett historisk perspektiv. Sociologisk forskning, 41(3), 3-10.
Florin, C. & Niskanen, K. (2010). Livshistorier, feminism och vetenskap. I C. Florin & K. Niskanen (Red.), Föregångarna: Kvinnliga professorer om liv, makt och vetenskap (s. 9-29).. Stockholm: SNS Förlag.
Foucault, M. (1980). Power/knowledge. New York: Pantheon.
Gottzén, L. (2012). Att (inte) bli en kvinnomisshandlare. I L. Gottzén & R. Jonsson (red.), Andra män: Maskulinitet, normskapande och jämställdhet (s. 149-165). Malmö: Gleerups. Gottzén, L. (2013). Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor.
Socialvetenskaplig tidskrift, 20(2). 75-92.
Gouws, A. (2018). # EndRapeCulture Campaign in South Africa: Resisting Sexual Violence Through Protest and the Politics of Experience. Politikon 45(1), 3-15.
Granlid, G. (2010). Gråt inte - kämpa!. I V. Almroth, E. Lindqvist, E. Schmitz & I. Sillén (red.), Tusen systrar ställde krav: Minnen från 70-talets kvinnokamp (s. 21-25). Stockholm: Migra.
Hedenus, A., Björk, S. & Shmulyar Gréen, O. (2015). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur.
Hollway, W. (1984). Gender difference and the production of subjectivity. Discourse theory and practice, 272-283. Från: http://www.brown.uk.com/brownlibrary/WEN2.htm
Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research, 15(9), 1277-1288.
Hydén, M. (1994). Det upprepade våldet mot kvinnor i äktenskapet och frågan om manlig ansvarsbefrielse. Socialvetenskaplig tidskrift, 1(2-3), 193-205.
Isdal, P. (2017). Meningen med våld. Stockholm: Gothia förlag. Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lamb, S. (1991). Acts without agents: An analysis of linguistic avoidance in journal articles on men who batter women. American Journal of Orthopsychiatry, 61(2), 250.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 211- 227). Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.
Nationellt centrum för kvinnofrid. (u.å). Sexuellt våld. Hämtad 2018-05-15, från http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald
Nilgran, C. & Wokander, J. (2013). Employee silence and Organizational silence in Swedish project work – existence and effects (Master’s thesis). Karlstad: Karlstad Business School. Karlstad universitet. Från: http://www.diva-
portal.se/smash/get/diva2:714291/FULLTEXT01.pdf
Pascalidou, A. (2017). me too - Så går vi vidare: Röster, redskap och råd. Stockholm: Lava förlag.
Phillips, L. & Winther Jørgensen, M. (2000). Diskursanalys: Som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Regeringen. (2014). Mål för jämställdhet. Hämtad 2018-04-26, från
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/
Richardson, C. (2006). Metis Identity Creation and Tactical Responses to Oppression and Racism. Variegations, 2, 56-71. Från:
https://www.responsebasedpractice.com/app/uploads/Metis-Creation-and-Tactical- Responses-to-Oppression-and-Racism.pdf.
Rung, N. (2017). Varför skäms vi?. I C. van Luik (red.), #Metoo: 100 berättelser & 10 frågor som behöver besvaras (s. 126-127). Stockholm: Max Ström.
Rutgersson, T. & Östensson, I. (2018). Allt vi inte pratar om: en bok för killar och män. Stockholm: Bonnier bookery och Månpocket.
Schechter. S. (1982). Women and male violence: The visions and struggles of the battered women's movement. Boston: South End Press.
Schlytter, A. & Rexvid, D. (2016). Mäns heder: att vara både offer och förövare. Lund: Studentlitteratur.
Scott, J. C. (1990). Domination and the Arts of Resistance. New Haven: Yale University Press.
Socialdepartementet. (2016). En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hämtad 2018-04-01 från
http://www.regeringen.se/4ace09/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/jam stalldhet/makt-mal-och-myndighet---feministisk-politik-for-ett-jamstallt-samhalle-skr.- 2016_17-10.pdf
Todd, N. (2007). An Eye For and I: A Response-Based Approach to Counselling with Perpetrators of Violence and Abuse. Unpublished manuscript. Calgary, Alberta: Author. TT Nyhetsbyrån. (2017, 26 dec). Så tog #metoo Sverige med storm. Sveriges Television. Hämtad 2018-04-25, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-tog-metoo-sverige- med-storm
Van Luik, C. (Red.). (2017). #metoo: 100 berättelser & 10 frågor som behöver besvaras. Stockholm: Max Ström.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wade, A. (1997). Small Acts of Living: Everyday Resistance to Violence and Other Forms of Oppression. Contemporary Family Therapy: An International Journal, 19(1), 23-39. Från: https://link-springer-
com.proxy.ub.umu.se/content/pdf/10.1023%2FA%3A1026154215299.pdf
World Health Organization. (2017). Violence against women. Hämtad 2018-03-07, från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs239/en/
Åberg, H. (2014). Arbeta med våld: Vägledning till psykologisk våldsbehandling. Lund: Studentlitteratur.