Studien har inspirerats av narrativ metod, vilket innebar att eleverna fick berätta fritt om skoltiden i två olika skolformer. Syftet med studien var att ta reda på två hörselskadade elevers erfarenheter av hörande klass och hörselklass. Vi anser att metoden gav oss det underlag som krävdes för att svara på syftet. Om vi hade använt oss av enkäter eller färdigformulerade intervjufrågor tror vi att det empiriska underlaget hade blivit magert.
Genom en berättelsemetod fick vi ta del av elevernas erfarenheter i en kontext. Detta gav oss således en större förståelse för elevernas berättelser, vilket var betydelsefullt vid analysen. En nackdel med studiens metod kan ha varit att eleverna eventuellt utelämnade mindre framträdande erfarenheter. Då syftar vi på sådant som eleven inte minns lika väl. En stor del av elevernas berättelser handlade om utanförskap. Detta kan bero på att utanförskap är det mest framträdande minnet av hörande klass. Eleverna hade inga positiva erfarenheter av hörande klass. Vi tror att det möjligtvis kan finnas positiva aspekter i hörande klass, men att eleverna har förträngt dessa på grund av att utanförskapet är det mest framträdande minnet. För att få fram eventuella positiva aspekter av hörande klass hade vi kunnat ge eleven mer tid till reflektion.
Vi valde att intervjua elever som idag går i hörselklass. Kravet var att de tidigare skulle ha gått i hörande klass. Detta för att få en elevs erfarenhet av de båda skolformerna. För att se positiva samt negativa konsekvenser av de båda skolformerna vore det inte
rättvisande att intervjua en elev från hörande klass och en annan elev från hörselklass.
Detta eftersom två personer har olika sätt att förhålla sig till omgivningen och uppfattar således sin omvärld på olika sätt. I studien intervjuades två elever som båda hade erfarenheter från hörande klass och hörselklass. I och med detta kunde de ge sin bild av hur de erfar verkligheten i de båda skolformerna.
Vi anser att fortsatt forskning om hörselskadade elevers skolsituation skulle vara mycket intressant. Det är angeläget att ta del av hörselskadade elevers erfarenheter av att idag gå i hörande klass. På så sätt kan vi se hur den hörselskadade eleven erfar den skolform som han/hon är situerad i vid studiens undersökning. Detta grundar sig i att vi har reflekterat över huruvida elever kan vara objektiva till den kontext de befinner sig i.
Vi är medvetna om att resultatet av vår studie endast gäller för de två elever som medverkat. Vi är intresserade av hur situationen är för andra hörselskadade elever i hörande klass. En fundering vi har är om de hörselskadade elever som går kvar i en hörande klass inte har några problem med sociala relationer. Urvalsgruppen i vår studie bestod endast av flickor. Således var våra informanter två flickor. Det skulle vara intressant att se skillnaden mellan pojkar och flickors erfarenheter av två olika skolformer. Detta för att se om de erfar skolsituationen på olika sätt.
Referenser
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Diss. Malmö Högskola.
Berger, P. & Luckmann, T. (1991). The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. London: Penguin Books. (Orginalpublicerat 1966)
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund:
Studentlitteratur.
Brunnberg, E. (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö.
Örebro: Universitetsbiblioteket.
Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtal- En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: LäroMedia.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket, Liber.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Jällhage, L. (2007). Hörselskadade elever har svårt att klara skolan. [Elektronisk].
Dagens Nyheter, 14 mars. Tillgänglig: Presstext [2007-09-06].
Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Uppsala: Uppsala Universitet.
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin & P-G.
Svensson.(Red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s.163-187). Lund:
Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2007). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se. [2007-09-06].
Nordén, K., Tvingstedt, A-L. & Äng, T. (1990). Hörselskadade elever i vanliga skolor.
Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Olsson, B-I & Olsson, K. (2005). Människor i behov av stöd. (Tredje upplagan).
Stockholm: Liber.
Sandén, I. (2000). Skoldaghem. Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Diss.
Malmö Lärarhögskola.
Svenska Unescorådet. (2001). Salamancadeklarationen. Stockholm.
Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (1999). Accepterad men Sär-skild. Den sociala situationen för elever med rörelsehinder i en särskild undervisningsgrupp. En utvärderingsstudie. (Skolverkets rapport 169). Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket. (2001). Elever i behov av särskilt stöd. En temabild utgiven av Skolverket.
Örebro: Liber.
Skolverket. (2002). Kursplaner och betygskriterier för specialskolan. Västerås: Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tornberg, G. (2006). ”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Diss. Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete. Umeå Universitet.
Tvingstedt, A-L. (1998). Hörselskadade och döva elever. I T. Rabe & A. Hill.(Red.).
Boken om integrering. Idé teori praktik. (s.67-85). Malmö: Akademiförlaget Corona AB.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer – inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf (070829)
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Anna-Karin Svensson och Sara Falk och är studenter på lärarutbildningen, Högskolan i Skövde. Vi går nu examensterminen och gör vårt examensarbete. Syftet med studien är att ta reda på hörselskadade elevers erfarenheter av att gå i hörande klass samt hörselklass. Vi är intresserade av att intervjua två elever som har erfarenhet av de båda skolformerna. Vi är medvetna om de etiska regler som gäller för forskning och tar hänsyn till dem.
Intervjuerna beräknas ta en timme per elev och vi vill gärna komma igång från och med vecka 46. Det skulle vara till stor hjälp om vi fick genomföra våra intervjuer hos er. Du är välkommen att kontakta oss angående detta så snart som möjligt, eftersom vi vet att det är lov v. 44. Naturligtvis kommer ni att få ta del av den färdiga studien om vi får ditt godkännande.
MVH Anna-Karin Svensson och Sara Falk E-post: xxxxxx
Telefon (lättast att nå oss under v 44): xxxx-xxxxx, xxx-xxxxxxx
Bilaga 2
Hej!
Vi heter Sara Falk och Anna-Karin Svensson och är studenter på lärarutbildningen på högskolan i Skövde. Vi går nu examensterminen och ska göra vårt examensarbete.
Syftet med studien är att ta reda på hörselskadade elevers erfarenheter av att gå i hörande klass samt hörselklass. Vi är intresserade av att intervjua två elever. Eleverna ska ha erfarenheter från de båda skolformerna och gärna vara öppna och pratglada.
Studien kommer att bygga på livsberättelser, vilket innebär att eleverna får berätta fritt om sina erfarenheter med hjälp av stödfrågor från oss. Vi kommer att spela in samtalen för att sedan analysera vad elevernas berättelser förmedlar till oss. Vi är medvetna om de etiska regler som gäller för forskning och kommer därför inte lämna ut namn på personer, skola och kommun. På så sätt kan ingen spåra var studien har utförts eller vilka som har deltagit. Eleverna måste informeras om att detta är frivilligt och vi vill även ha vårdnadshavarens samtycke till intervjun. Om du som lärare samtycker till att intervjuer kommer att ske får ni ett brev som ska lämnas till alla elever med sina föräldrar. Detta för att öka sannolikheten för att två elever vill och har möjlighet att delta i studien.
Vi räknar med ett samtal per elev men kan eventuellt behöva återkomma om vi anser att vi inte har fått tillräckligt med material till vår studie. Vi planerar att genomföra våra intervjuer vecka 46 eller efter era önskemål.
Vi är tacksamma för svar snarast om du vill avsätta tid för detta. Kontakta Sara Falk tel.
xxxx-xxxxx, e-post: xxxxxxxx eller Anna-Karin Svensson tel. xxxx-xxxxx. Du är även välkommen att ringa eller maila om du har några frågor.
Tack på förhand
Sara Falk och Anna-Karin Svensson
Bilaga 3
Till vårdnadshavaren Hej!
Vi heter Sara Falk och Anna-Karin Svensson och är studenter på lärarutbildningen på högskolan i Skövde. Vi går nu examensterminen och ska göra en undersökning som kommer att resultera i ett examensarbete. Syftet med studien är att ta reda på hörselskadade elevers erfarenheter av att gå i hörande klass samt hörselklass.
Vi är intresserade av att intervjua din son/dotter om hans/hennes erfarenheter av sin skolsituation i de två olika skolformerna. Intervjun beräknas ta cirka en timme och sker under skoldagen. Samtalet kommer att spelas in för att vi senare ska kunna analysera berättelserna. Undersökningen kan bli värdefull för oss som arbetar i skolan då vi får förståelse för elevens situation.
Efter en förfrågan hos läraren har vi fått tillåtelse att intervjua eleverna i denna klass.
Alla elever kommer inte att bli intervjuade, men det ändå vikigt med ert godkännande.
Vi kommer att följa de forskningsetiska direktiv som finns. Detta innebär att det är frivilligt att delta och eleven har rätt att avbryta under intervjuns gång. Namn på elev, skola samt kommun kommer inte att finnas med. I och med detta kan ingen spåra var studien utförts eller vilka som deltagit. Allt insamlat material kommer endast att användas till denna studie och kommer inte visas för obehöriga. Ljudinspelningar samt anteckningar från intervjun kommer att förstöras när studien avslutats.
Med vänliga hälsningar
Sara Falk och Anna-Karin Svensson
Svar om deltagande lämnas till läraren senast torsdagen den 25 oktober
Jag tillåter att min son/dotter får intervjuas:
___________________________________
Vårdnadshavarens namn
Jag vill delta i intervjun:
___________________________________
Elevens namn
Bilaga 4
Intervjuguide
Skolarbetet i klassrummet
Muntliga genomgångar
Kamratrelationer
Raster
Kontakt med lärare
Kommunikation