Metodreflektion

Enligt Weber (1990, s. 13) kritiseras metoden innehållsanalys ofta för att forskarens egna bedömningar påverkar slutsatserna. Vi insåg därför tidigt att subjektivitetsproblematiken var något vi därför var tvungna att beakta och förhålla oss till vid presentationen av empiri, analys och slutsatser. Det är visserligen ett faktum att flera gränsdragningsproblem uppkommit under arbetet med empirin och att vi som utfört tolkningen ibland haft olika uppfattningar om vissa av de klassificeringar som gjorts. Samtidigt är detta en ofrånkomlig del i en kvalitativ studie med målet att undersöka latenta incitament. Men eftersom vi redan vid utformningen av studien var medvetna om att risken med spretande och inkonsekventa tolkningar bestämde vi oss för att hantera detta genom två olika strategier. För det första ville vi hitta en sätt att åstadkomma två i möjligaste mån oberoende tolkningar för att kunna stämma av tillämpningen av våra tolkningskriterier. För det andra ville vi hitta ett strukturerat och utförligt tillvägagångssätt för att guida läsaren hela vägen från den empiriska klassificeringen till våra slutsatser. Vi ville alltså skapa en möjlighet till kritisk granskning av vår analys och slutsatser.

När det gällde den första punkten, det vill säga att säkerställa oberoende tolkningar, bestämde vi oss efter ingående diskussioner för att använda oss av Skype. Detta var som tidigare beskrivits det sätt där vi lättast kunde eliminera vår påverkan på varandra i bedömningsfasen.

- 26 -

När vi väl presenterat våra bedömningar blev vi sedan tvingade att diskutera och konfrontera eventuella olikheter i våra tolkningar. Vi tror att detta medfört att vi kunnat utveckla en mer konsekvent och tydlig hållning i empiriarbetet. Våra rutiner gjorde det nödvändigt för oss att till varje analysenhet presentera en egen tolkning. Vi har även funnit stöd i metodlitteraturen för att två oberoende tolkningar bidrar till att skapa en godtagbar intersubjektivitet för studien och därmed stärker dess vetenskapliga tyngd (Bergström & Boréus 2012, s. 57; Neuendorf 2002, s. 12).

När det gäller den andra punkten, att kunna guida läsaren genom alla steg från empiri till slutsatser, insåg vi att enbart beskrivningar och förklaringar inte skulle vara tillräckligt. Vi bestämde oss därför för att presentera ett större antal exempel (se avsnitt 4.2) för att kunna tydliggöra viktiga poänger rörande våra tolkningar. Empirin har även sammanfattats (se avsnitt 4.3) för att skapa en översikt gällande vilket material som är mest framträdande i respektive kategori. Självklart rymmer såväl vårt urval av exempel på tolkningar som våra sammanfattningar ett visst mått av subjektivitet och kan dessutom inte påstås täcka in alla aspekter av den klassificerade empirin. Samtidigt bedömde vi att denna struktur var att föredra framför en obearbetad bilaga på drygt 200 sidor, vilket motsvarar det klassificerade empiriska materialet. Vi anser även att kopplingen mellan empiri och analys stärks genom att de teman som analysen bygger på utgår direkt från sammanfattningarna. Det är dock värt att poängtera att vi medvetet gör skillnad på vad vi observerar och vad vi presenterar gällande studien. Inspiration till medvetenhet och tydliggörande av denna uppdelning har hämtats från Pashang, Österlund och Johansson (2014). Vi har observerat mycket stora datamängder och för att inte förlora de centrala poängerna har framställningen behövt koncentreras avsevärt.

Studiens analys är schematiskt uppbyggd utifrån tre teman per huvudkategori där vart och ett av dessa totalt 12 teman jämförs med vart och ett av de fyra analysperspektiven, vilket ger en analys i 48 delar. Denna fasta struktur har medvetet valts för att förebygga den godtycklighet som kvalitativ analys inte sällan anklagas för (Weber 1990, s. 13). Vi ville med detta skapa möjligheter att följa hur dessa teman identifierats i empirin och samtidigt inte riskera att låta slumpmässiga faktorer styra inriktningen på analysen. Genom att konsekvent analysera varje tema utifrån samtliga fyra teorier anser vi att vi i stor utsträckning lyckats undvika att av slumpmässiga anledningar lämna vissa frågor obesvarade. Detta tror vi har minskat risken för att icke metodförankrade faktorer skulle ha påverkat den teoretiska inriktningen på vår analys och våra slutsatser.

Eftersom vi använt oss av en kvalitativ metod där vi letat efter textens budskap snarare än dess form har vi valt att vara flexibla i valet av analysenhet (se avsnitt 3.5). Det faktum att vi inte valt analysenheter utifrån textens styckeindelning skulle möjligen kunna anses påverka replikerbarheten för studien negativt. Vår bedömning är dock att klassificeringen hade riskerat att bli motsägelsefull och inkonsekvent om vi valt befintliga stycken då dessa i flera fall innehöll olika satser med information som var och en passade in i skilda kategorier.

När studien inleddes fanns en avsikt att komplettera den med en jämförelse mellan hur ett företag i en positiv aktiekursutveckling respektive en negativ aktiekursutveckling kommunicerar sitt IK. Dessa observationer och jämförelser har utförts men vi har valt att inte presentera dem inom ramen för denna uppsats. Detta beror i första hand på att vi funnit det svårt att hitta tillräckligt metodologiskt och teoretiskt stöd för att ge vetenskaplig tyngd för våra slutsatser. Vidare ansåg vi att en granskning av årsredovisningarna utifrån varje företag istället för efter en omarbetning genom innehållsmässig klassificering avvek från studiens utformning i övrigt, vilket hade kunnat störa fokus i presentationen. Till slut valde vi alltså att

- 27 -

inte presentera våra slutsatser rörande företag i en positiv respektive negativ aktiekursutveckling. Det är värt att poängtera att studiens urval påverkats av vår avsikt att göra dessa jämförelser (se avsnitt 3.7). Vi anser dock att urvalet är balanserat och samtliga årsredovisningar relevanta för undersökningens syfte. Med tanke på att studien utgår från en kvalitativ ansats görs inte heller några anspråk på att kunna generalisera till populationen IT-företag. Fokus ligger istället på bakomliggande incitament utifrån vissa teoretiska perspektiv.

Därför anser vi inte att trovärdigheten för studiens resultat påverkas negativt av de uppsatta urvalskriterierna för det empiriska materialet.

- 28 -