Metodstöd – hantering av en ansökan som är ofullständig

Försäkringskassan ska som framgår ovan enbart i undantagsfall avvisa en ansökan. Exempel på när det kan vara aktuellt att avvisa en ansökan är när den enskilde först har fått en möjlighet att komplettera sin ansökan och dessutom fått information om att ansökan kommer att avvisas om komplett-eringen inte görs. Det kan vara aktuellt att avvisa en ansökan om den exempelvis saknar egenhändig underskrift.

I de allra flesta övriga fall ska Försäkringskassan i stället avslå ofullständiga ansökningar. Det kan exempelvis vara om föräldern eller ungdomen inte har uppgett några inkomstuppgifter. Beroende på omständigheterna i det

enskilda fallet kan motiveringen till avslagsbeslutet vara att det inte går att fastställa någon bidragsgrundande inkomst eller att det är uppenbart att hon eller han saknar behov av bostadsbidrag. Läs mer i avsnitt 6.1 om hur Försäkringskassan ska göra detta och hur vi rimlighetsbedömer inkomster.

Det kan också bli aktuellt att avslå en ansökan om föräldern eller ungdomen inte bifogar till exempel ett hyreskontrakt eller andra handlingar som rör bostaden.

4 Vilka personer räknas med i hushållet?

Bostadsbidrag lämnas till olika slags hushåll. Ett hushåll kan bestå av en ensamstående, makar eller sambor, med eller utan barn.

I detta kapitel beskrivs

• makar och sambor

• barnfamiljer

• vad som menas med hemmavarande och tidvis boende barn

• ungdomshushåll utan barn.

4.1 Makar, registrerade partner och sambor

Makar

En make är en gift person oavsett kön. (Prop. 2008/09:200 s. 381) Med makar inom bostadsbidrag menas makar som lever tillsammans (95 kap. 5 § SFB).

Registrerade partner

Enligt äktenskapsbalken gäller fr.o.m. maj 2009 att samlevnad i äktenskap gäller även homosexuella förhållanden och att två personer som ingår äktenskap med varandra blir makar. Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap upphävdes vid utgången av april 2009, men lagen ska fort-farande tillämpas för tidigare registreringar om inte parterna anmäler till Skatteverket att partnerskapet ska gälla som ett äktenskap. I den lagen är det närmast 3 kap. som kan ha betydelse vid tillämpningen av SFB (jfr även 2 kap. 5 § SFBP). Ett registrerat partnerskap har i princip samma rätts-verkningar som ett äktenskap, och alla bestämmelser i balken som gäller äktenskap och makar ska tillämpas på motsvarande sätt på registrerat partnerskap respektive registrerade partner.

Sambor

Sambor är två personer, oavsett kön, som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § sambolagen [2003:376]

och 2 kap. 13 § SFB).

Ibland uppkommer frågan om huruvida makarna bor tillsammans eller inte vid bedömning av rätten till bostadsbidrag. Om en förälder eller en ungdom ska söka tillsammans med maken eller som ensamstående har betydelse för vilken inkomst som ska ligga till grund för bostadsbidraget.

Det är den som ansöker om förmånen eller den som bostadsbidraget betalas ut till som har bevisbördan för att visa att han eller hon inte bor tillsammans med maken (prop. 2001/02:119 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m., s. 44).

Föräldern eller ungdomen avgör vilka uppgifter som han eller hon anser är bevis för särlevnad. Försäkringskassan bedömer om bostadsbidrag kan beviljas till den som ansöker som ensamstående utifrån de uppgifter som han eller hon lämnar. Ibland behöver Försäkringskassan utreda eller

komplettera ärendet för att få ytterligare uppgifter för att kunna bedöma om makarna ska anses bo tillsammans eller inte.

När en gift person söker bostadsbidrag som ensamstående ska Försäkrings-kassan bedöma rätten till bidraget utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. I förarbetena till BoL finns exempel på vad Försäkringskassan kan utgå från vid sin bedömning. Av förarbetena framgår att syftet med

bestämmelserna för makar är att den bidragsgrundande inkomsten ska beräknas gemensamt för makar. Har makarna flyttat isär är inte avsikten att deras inkomster ska läggas samman. För att makar ska ses som särlevande ska de vara folkbokförda på skilda adresser. Även andra förhållanden kan beaktas vid prövningen. Det kan till exempel vara att makarna har ansökt om äktenskapsskillnad eller att de bor isär under betänketiden. (Prop.

1992/93:174 om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m., s. 60)

Enligt förarbetena till BoL ska makarna vara folkbokförda på olika adresser för att kunna betraktas som särlevande (prop. 1992/93:174, s.60). HFD har i ett rättsfall prövat om makar kan söka bostadsbidrag som ensamstående trots att de är folkbokförda på samma adress. HFD anslöt sig till kammar-rättens bedömning att det inte är något direkt hinder att makarna är folkbokförda på samma adress om de kan visa att de lever isär (RÅ 1997 ref. 22).

Kammarrätten har i några avgöranden tagit ställning till om nyligen gifta makar skulle anses leva tillsammans eller inte. Två av dem redovisas här:

Kammarrätten i Göteborg har avgjort ett ärende där förälderns make bodde utanför EU och inte hade rätt att bosätta sig eller arbeta i Sverige. Han hade inga inkomster. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning att

makarna styrkt att de levde åtskilda eftersom mannen saknade uppehålls-tillstånd i Sverige och därmed inte hade rätt att bosätta sig här (KRNG mål nr 5781-2000).

I ett annat ärende som avgjorts av Kammarrätten i Göteborg bodde förälderns maka i Finland. Mannen hade två minderåriga barn varför han varken kunde eller ville flytta till Finland. Hustrun hade arbete i Finland och en son som studerade där. Hon kunde därför inte flytta till Sverige.

sätt som anges i 3 § BoL (numera 95 kap. 7 § SFB) styrkt att han inte levde tillsammans med sin hustru (KRNG mål nr 617-2000).

Metodstöd – bedömning av makars boende

Utgångspunkten är alltid att makar anses bo tillsammans och ska söka om bostadsbidrag gemensamt. Det är upp till den som ansöker om förmånen att visa att så inte är fallet.

Exempel på situationer när det kan finnas anledning att utreda om en gift person som söker om bostadsbidrag som ensamstående kan anses vara det är

• när personen har haft bostadsbidrag tillsammans med sin make eller sambo omedelbart före den period som ansökan som ensamstående gäller

• när personens make har en c/o-adress eller inte är folkbokförd i en egen bostad

• när personens egen bostad är uthyrd till någon annan.

Om en förälder eller en ungdom hänvisar till skilda folkbokföringsadresser eller till att maken bor utomlands och det inte finns något som tyder på att makarna bor tillsammans, kan det räcka för att betrakta dem som

särlevande. När det däremot finns något som tyder på att de uppgifter som hon eller han har lämnat inte stämmer, finns det anledning att utreda detta vidare. Då kan man till exempel kontakta föräldern eller ungdomen och fråga honom eller henne om de uppgifter som tyder på att han eller hon bor tillsammans med sin make. Observera än en gång att det är makarna som har bevisbördan för att de inte är sammanboende.

4.1.2 Båda ska uppfylla kraven på att vara försäkrade och ha rätt till ersättning

Ett par som är gifta eller sambor och som gemensamt ansöker om bostads-bidrag måste båda uppfylla både villkoren för att vara försäkrad och att ha rätt till ersättning. Båda två ska således anses vara bosatta i Sverige enligt SFB, förordning 883/2004 eller 1408/71, förordning 492/2011 eller genom en socialförsäkringskonvention. Om endast en av två sökande uppfyller villkoren för att vara berättigad till bostadsbidrag, saknas rätt till bostads-bidrag (93 kap. 4 § och 95 kap. 8 § SFB).

Se Domsnytt 2016:08 om KRNSU mål nr 632-15.

4.1.3 Bedömning av sambors ansökan och boende

Sambor är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett par-förhållande och har gemensamt hushåll.

För att ett par ska betraktas som sambor enligt sambolagen ska följande tre förutsättningar vara uppfyllda:

• Personerna ska bo stadigvarande tillsammans. Sammanboendet ska ha en viss varaktighet eller i varje fall vara tänkt att ha det. Mer eller mindre tillfälliga förbindelser kan normalt inte anses vara ett samboförhållande.

• Personerna ska bo tillsammans i ett parförhållande. Med det menas att de ska bo tillsammans i ett förhållande där det normalt ingår sexuellt samliv.

• Personerna ska ha ett gemensamt hushåll. Med det menas att de som bor ihop delar på sysslor och utgifter och har gemensam ekonomi, åtminstone ett sådant ekonomiskt samarbete att man kan tala om hushållsgemenskap.

(Prop. 2002/03:80 Ny sambolag, s. 44)

Försäkringskassan behöver inte ifrågasätta om ett par är sambor enligt sambolagen om de lämnar en gemensam ansökan om bostadsbidrag,

förutsatt att de uppfyller de övriga villkoren för att ha rätt till bostadsbidrag.

Sambor likställs med makar i bostadsbidragssammanhang. Om det är sanno-likt att två personer är sambor, så ska de likställas med sambor och därmed också med makar, om inte den som antingen ansöker om bostadsbidrag eller får bostadsbidrag visar något annat. (95 kap. 6 § SFB) När de som ansöker uppger att de är sambor ska de jämställas med makar både när det gäller ansökan och rätten till bostadsbidrag (jfr 95 kap. 6–8 §§ SFB). Läs mer om hur sambor ska hanteras i sådana situationer i avsnittet ovan om makar.

Ibland kan dock Försäkringskassan ha anledning att anta att en person som ensam ansöker om bostadsbidrag är sambo. Då ska Försäkringskassan bedöma utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet om det är sannolikt att två personer är sambor. Om så är fallet är det upp till den som ansökt att visa att de inte är sambor. Om utredningen visar att hon eller han kan betraktas som sambo enligt sambolagen, ska personen likställas med make enligt 95 kap. 6 § SFB.

Metodstöd – bedömning av om det är sannolikt att två personer är sambor

Omständigheter som kan tala för att en ensam sökande är sambo kan exempelvis vara

• gemensam folkbokföringsadress

• gemensam bostad, gemensamt hyresavtal, gemensamt ägande, namn på ytterdörren eller samma adress kan vara indikationer på gemensam bostad

• gemensamma barn

• ytterligare gemensamma barn efter separation

• uppgifter i andra handlingar som finns hos Försäkringskassan.

Vad som här räknas upp är några exempel på omständigheter som kan vara en anledning att närmare utreda om en person som ansöker om eller som får bidrag verkligen bor ensam. Det finns säkert fler exempel på omständigheter som kan leda till närmare utredning av boendeförhållandena.

Det är den som ansöker om förmånen som ska visa att han eller hon är ensamstående om det kommer fram omständigheter som talar för motsatsen.

Vid en sådan utredning är det viktigt att den personliga integriteten inte kränks. Därför är det viktigt att personen är införstådd med att han eller hon själv råder över vilka uppgifter som han eller hon vill åberopa för att visa de faktiska boendeförhållandena.

Vägledning 2004:01 Kontrollutredning kan också vara till hjälp i hand-läggningen.