Metodval

Valet av metod är anpassat till de tre olika frågeställningarna. Första frågeställningen gällande vad tidigare forskningsresultat säger om praktisk matematik som ett stöd för elever med

35

svenska som andraspråk besvaras genom litteratursökning av tidigare forskning. Om andra hade forskat kring samma fråga och använt sig av denna metod så anser vi att de hade kommit fram till likvärdiga resultat. Denna metod bör vara den enda lämpliga för att besvara frågan. Till den andra frågeställningen gällande hur verksamma lärare arbetar med praktisk

matematik med elever med svenska som andraspråk samt den tredje frågeställningen angående för- och nackdelar med den praktiska matematiken som ett stöd för elever med svenska som andraspråk genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare på fyra olika skolor, alla i olika kommuner. Gällande denna metod är vi väl medvetna om att svaren kan bli olika beroende på intervjudeltagare och att resultatet av studien därmed kan variera. Resultatet av studien är därmed inte generaliserbart då valet av respondenter är högst avgörande. Det hade varit möjligt att genomföra klassrumsobservationer eller

enkätundersökningar för att besvara frågeställningarna men vi anser dock att

semistrukturerade intervjuer är det den mest lämpliga metoden. När det gäller observationer så anser vi att man på förhand måste hitta en lärare som med säkerhet arbetar med praktisk matematik och därmed försvinner möjligheten till att få deltagare som inte arbetar med praktisk matematik vilket också är intressant för studien. Då vi ville få ett resultat som visade på både för- och nackdelar med praktiskt matematik samt vad lärarna använder sig av istället för att stötta sina elever så var metoden observationer inget alternativ. Enkätundersökning valdes bort som en ensam metod då möjligheten att ställa följdfrågor på lärarens svar

försvinner. Däremot hade våra intervjuer kunnat kompletteras med en enkätundersökning för att få en större bredd på deltagarna.

7.5 Slutsats

Genom litteraturstudier och gjorda intervjuer med verksamma lärare har vi kommit fram till att praktisk matematik kan användas som ett stöd för att bryta språkbarriären mellan andraspråkselever och andra närvarande i klassrummet. Det framgår dock att det finns skilda meningar om vilket arbetssätt som är det bästa för att stötta andraspråkselever. Somliga forskare och intervjudeltagare menar på att ett flerspråkigt matematikklassrum är det som hjälper eleverna bäst medan andra förespråkar praktisk matematik som det mest lämpliga stödet. Utifrån att tre av fyra intervjudeltagare förespråkar praktisk matematik så drar vi slutsatsen att det är ett lämpligt stöd för andraspråkseleverna. Ytterligare en slutsats vi drar är

36

att beroende på vilken lärare vi har intervjuat och vilken skola denne kommer ifrån så använder man sig av praktisk matematik i olika stor utsträckning. Somliga har det som en del av all undervisning medan andra endast använder det som stöd och somliga använder inte det alls. Vi har kommit fram till att detta är helt oberoende av hur många andraspråkselever man har i klassen. Av intervjuerna kan vi även dra slutsatsen att praktisk matematik mest förekommer i form av bildstöd, laborativt material eller som en anknytning till vardagen. Utöver att resultatet har visat på en mängd fördelar med praktisk matematik så drar vi ytterligare en slutsats att det även förekommer nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begreppet i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta. Plockas då materialet bort och sammanhanget förändras så kan eleven förvirras. Materialet bör därför varieras och begrepp och ordförståelse bör sättas i olika situationer och sammanhang. Vi vill även dra slutsatsen att verksamma lärare saknar och efterfrågar utbildning i hur man använder och arbetar med praktisk matematik för att det ska bli den stöttan man tänkt sig till sina andraspråkselever men även för att veta hur man gör det till en del av den dagliga undervisningen.

7.6 Fortsatt forskning

Sammanfattningsvis fastställer vi att det finns stora mängder forskning kring andraspråkselever i matematikundervisningen och vilka svårigheter som kan uppstå. Vi har däremot haft svårt att hitta forskning kring praktisk matematik överlag och framförallt hur det kan användas som ett språkstöd i matematiken. Denna forskningsbrist kan bero på att dagens matematikundervisning är ganska nytänkande och mattebokens roll blir allt mindre medan annat material, däribland det praktiska, tar en allt större plats. Vi anser att intresset för annat material eventuellt inte har funnits i samma utsträckning tidigare. Det skulle därför vara intressant att forska vidare kring praktisk matematik, gå djupare på hur det används samt dess betydelse för såväl andraspråkselever som hela klasser.

37

8. Referenser

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Bengtsson, M. (2012) Mathematics and multilingualism- where immigrant pupils succeed. Acta didactica Napocensia 5 (4): 17-25.

Berggren, P. & Lindroth, M. (2004). Positiv matematik: lustfyllt lärande för alla. Solna: Ekelund.

Dewey, J. (2004). Mitt pedagogiska credo.I: S.Hartman, U.P. Lundgren &R.M. Hartman (red.) John Dewey: Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.

Dovermark, M. (2004). Ansvar - flexibilitet - valfrihet: En etnografisk studie om en skola i förändring. Göteborg: Göteborg Studies In Educational Sciences 223, Acta Universitatis Gothoburgensis.

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hartsmar, N. & Sandström, M. (2008) The right of all to inclusion in the learning process: Second language learners working in a technology workshop. Educare. 3(6): 43- 81.

Hyltenstam, K. (2015). Andraspråk. Nationalencyklopedin (Hämtad 2017-02-23) http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andraspråk

Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande [Elektronisk resurs]: effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Diss. Göteborg: Göteborgsuniversitet, 2011

38

Johnsen Höines, M. (2000). Matematik som språk verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber AB

Johansson, B. & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Kronqvist, K. (2003). (Rapport) Matematik på väg – i förskola och skola. Malmö Högskola

Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelund

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Migrationsverket (2015). Inkomna ansökningar om asyl, 2015. Migrationsverket. (hämtad 2017-02-23)

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1446 451028489/Inkomna+ansökningar+om+asyl+2015+-

+Applications+for+asylum+received+2015.pdf

NE.se [Elektronisk resurs]. (2017). Modersmål. Malmö: Nationalencyklopedin

http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modersmål

(hämtad 2017-02-21)

Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i grundskolans

matematikundervisning. Diss. Stockholm: instutitionen för matematikämnets och naturvetenskpsämnenas didaktik, Stockholms Universitet.

Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning - en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. Dnr 01:617.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 2011. Stockholm: Skolverket.

39

Skolverket (2011b) Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och

matematikverkstäder. Stockholm: Skolverket

Säljö, R. (2014) Den lärande människan. I Lundgren, U, P. Säljö, R. Liberg, C (red). Lärande Skola Bildning. Uppl. 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.

Vygotskij, L.S. (2000) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Warren, E. & Miller, J. (2015) Supporting English second-language learners in disadvantaged contexts: learning approaches that promote success in mathematics. International Journal of Early Years Education. 23 (2): 192-208.

40

Bilaga 1 Missivbrev

Hej!

Våra namn är Alexandra Borgström och Malin Hermansson. Vi går sista terminen på grundlärarutbildningen årskurs 4-6 på Malmö högskola. Vi arbetar för tillfället med vårt examensarbete där vi fördjupar oss i matematik. Vårt syfte är att undersöka hur aktiva lärare arbetar med praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk.

Vi har läst tidigare forskning inom området och skulle nu gärna vilja ta del av dina erfarenheter och kunskaper. Detta vill vi göra genom att intervjua dig angående praktisk matematik i kombination med elever som har svenska som andraspråk.

I vårt arbete kommer vi ta hänsyn till de forskningsetiska principerna, vilket innebär att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan avbryta medverkan. Intervjun kommer att spelas in och den kommer endast att användas i forskningssyfte. I vårt arbete kommer du såväl som skolan vara anonym och resultatet kommer att behandlas konfidentiellt.

Om du har frågor eller funderingar så är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Peter Bengtsson för mer information.

Tack för din medverkan i vår intervju! Med vänliga hälsningar

Alexandra Borgström

alexandraborgstrom@hotmail.com

Malin Hermansson

41

Bilaga 2 Intervjuguide

Intervjuguide Alexandra Borgström och Malin Hermansson

Vi kommer genomföra två pilotintervjuer med två aktiva matematiklärare. Dessa två lärare är ett bekvämlighetsurval, vilket vi är väl medvetna om. Vi har valt att göra vår intervju semistrukturerad, då vi får möjlighet att ställa följdfrågor för en mer effektiv och personlig intervju.

Intervjufrågor

Hur många elever har du i din klass?

Hur många av dina elever har svenska som andraspråk?

Är det några av eleverna med svenska som andraspråk som har extra stödundervisning i matematik utanför klassrummet?

Varför sker stödundervisningen utanför klassrummet?

Finns det något särskilt språkstöd under denna undervisning?

Uppstår det någon gång missförstånd i kommunikationen mellan dig och dina andraspråkselever?

Vid vilka tillfällen sker dessa missförstånd?

Hur gör du för att lösa situationen när ett missförstånd har skett? Hur arbetar du för att undvika att missförstånd uppstår?

Hur stöttar du dina elever med svenska som andraspråk i matematikundervisningen för att de ska nå målen?

Har du hört talas om praktiskt matematik? Var och i vilket sammanhang?

Vad innebär praktisk matematik för dig?/ Hur tolkar du praktisk matematik?

42

Har du arbetat med praktisk matematik och i sådana fall hur? Arbetar ni med praktisk matematik dagligen?

Anser du att praktisk matematik kan användas som ett hjälpmedel för elever som har svenska som andraspråk att nå målen?

I sådana fall på vilket sätt blir det ett hjälpmedel?

Varför anser du att praktisk matematik inte är ett stöd i matematikundervisningen?