Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande på kort tid. På fem år har vi tagit emot över 350 000 asylsökande. Under många år har vi varit det land eller tillhört de länder som, i förhållande till befolkningsmängd, tagit emot flest asylsökande i EU. Detta har medfört stora påfrestningar på vårt mottagningssystem, men också på samhället i stort och Sveriges förmåga att klara integrationen. Migration och integration hänger ihop. Utan ett hållbart flyktingmottagande klarar vi inte integrationen och utan en tydlig integrationspolitik kan vi inte ge nyanlända en riktig chans att vara med och bidra till vårt gemensamma bästa.
4.5.1 Politikens inriktning
En långsiktigt hållbar migrationspolitik och en fungerande integration
Moderaterna anser att Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring. Politiken måste vara
anpassad till det stora flyktingmottagande vi haft och de omfattande integrations- problem vi har. För att uppfylla ett sådant åtagande krävs genomgripande reformer som skapar hållbara förutsättningar för migration och integration på både kort och lång sikt.
På kort och medellång sikt måste Sverige säkerställa att flyktingmottagandet
fungerar. I fråga om migrationen måste det vara slut med de tvära politiska kasten. Den tillfälliga lagen om att begränsa möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige bör ersättas av en permanent skärpt lagstiftning baserad på en ny parlamentarisk utredning. Sveriges migrationspolitik måste vara anpassad till det stora flyktingmottagande vi haft och de omfattande integrationsproblem vi har. En återgång till den tidigare migrations- politiken vore djupt olycklig. Tills en ny sådan lag finns på plats behöver en tillfällig lag fortsätta att gälla.
På längre sikt måste den ekonomiska politiken ha beredskap för att på bästa sätt tillvarata de möjligheter som en betydande befolkningsökning innebär, och minimera de kostnader som det stora mottagandet under de senaste åren kan medföra. Sverige har inte i tillräckligt hög utsträckning fått in personer som kommit hit som asylsökande eller anhöriga till asylsökande, i fortsättningen benämnda nyanlända, på arbetsmarknaden. Att för många nyanlända saknar jobb och i stället blir beroende av bidrag är skadligt för varje enskild människa som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Med ett
växande och utbrett utanförskap ökar också samhällets kostnader.
Det främsta skälet för att se till att människor i utanförskap och bidragsberoende får ett arbete är att ge människor frihet över sitt eget liv. Men att fler nyanlända arbetar är också mycket viktigt för svensk ekonomi som helhet. Den ekonomiska politiken ska genom hög sysselsättning, långsiktigt hållbara finanser och stabila makroekonomiska förhållanden skapa välstånd för alla som bor i Sverige. Huruvida invandring som helhet bidrar positivt eller negativt till dessa mål är i mycket stor grad avhängigt om de
människor som kommer till Sverige skaffar arbete och kan försörja sig själva. Om tillräckligt många arbetar skulle invandringen, som innebär en föryngring av Sveriges befolkning, kunna bli en viktig del i att klara finansieringen och bemanningen av vård
och omsorg för allt fler äldre. Om för få tar steget in på arbetsmarknaden blir utveck- lingen den motsatta – då belastas den offentliga ekonomin av ökade bidragsutbetal- ningar. För den enskilde blir konsekvenserna ännu större, med risk för ett djupt utanför- skap och grusade drömmar.
För Sverige är utmaningen betydande. Sverige har under en längre tid sett en utveckling mot ett nytt och djupt utanförskap. Det dröjer länge innan nyanlända, som grupp beaktad, skaffar jobb och kan försörja sig själva. Många i gruppen gör det aldrig. Arbetslösheten är nästan fem gånger högre för en person född utanför Europa som för en person född i Sverige. Detta mönster måste brytas.
En stram migrationspolitik
Att bejaka öppenhet mot omvärlden är inte detsamma som oreglerad invandring. Sverige har tagit och tar ett stort ansvar för människor på flykt. Vi har i många år varit ett av de länder i EU som har haft högst mottagande av asylsökande i relation till folk- mängd. Migrationspolitiken måste utformas med hänsyn till det stora flyktingmot- tagande vi haft och de omfattande integrationsproblem vi har. Därför behöver Sverige ta emot färre asylsökande, och ha en permanent skärpt lagstiftning. Lagar och regler ska vara utformade på ett sätt som ligger i linje med andra länder i vår närhet. Vårt asyl- system ska vara rättssäkert och förutsägbart.
En ny permanent skärpt migrationslagstiftning bör arbetas fram genom en parlamen- tarisk utredning under denna mandatperiod. En sådan utredning bör tillsättas omedelbart av en ny regering. Tills ny lagstiftning finns på plats bör den tillfälliga lagen förlängas.
Snabbare integration
Utrikes födda är arbetslösa i högre utsträckning än inrikes födda. En majoritet av dem som får försörjningsstöd är utrikes födda. Detta utanförskap är ett rejält underbetyg för svensk integrationspolitik. En stram migrationspolitik är en förutsättning för att integra- tionen ska fungera bättre. Men människor som söker asyl i Sverige ska inte hamna i passivitet under tiden de väntar på ett beslut. Därför behövs ett tydligare fokus på svenska språket, jobb och utbildning från dag ett. Integration handlar om mer än arbete och egen försörjning. Det handlar också om värderingar och gemenskap. I Sverige gäller friheten, lagarna och arbetslinjen lika för alla – och ingen ska begränsas av kön, klass eller klan.
Stoppa skuggsamhället
Uppgifter pekar på att upp till 50 000 personer vistas i Sverige illegalt. Antalet asyl- sökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas dessutom öka kraftigt under de kommande åren. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år. Om inte denna utveck- ling stoppas kommer den att leda till ett permanent skuggsamhälle, präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet. Det leder till att människor riskerar att fara mycket illa samt skadar trovärdigheten för svensk migrationspolitik och våra myndigheters förmåga att sköta sitt jobb. Ett förstärkt återvändande är därför en hörnsten i en rättssäker och stram migrationspolitik.
Uppvärdera medborgarskapet
Det svenska medborgarskapet har stor rättslig och symbolisk betydelse. Det står för samhörighet med Sverige och bidrar till sammanhållningen i vårt samhälle. Med medborgarskapet följer särskilda rättigheter. Endast svenska medborgare får till exempel rösta i riksdagsval. Medborgarskapet bör därför värderas högre än i dag och reglerna avseende medborgarskap utformas så att de främjar integration. Människor som har sin framtid i Sverige ska ha goda möjligheter att bli medborgare och fullt ut vara med i och ta ansvar för samhället.
Kvalificering till välfärden
Genom att bo i Sverige får man i stor utsträckning tillgång till välfärdsstatens rättig- heter. Det innebär att nyanlända omedelbart ges tillgång till merparten av dessa, utan att ha arbetat och betalat skatt. Det riskerar att minska drivkrafterna att arbeta, samtidigt som legitimiteten i de svenska bidragssystemen ifrågasätts. Det leder också till onödigt höga kostnader. Personer som kommer till Sverige ska därför i högre grad stegvis få rätt till olika bidrag och sociala ersättningar, i stället för att automatiskt få tillgång till mycket stora delar av det svenska socialförsäkringssystemet.
Moderaternas samlade förslag för en bättre integration utvecklas ytterligare i partimotionen ”Ett ja ska vara ett ja – Sverige måste ta tag i integrationen”.
4.5.2 Prioriterade reformer Skärpt samhällsorientering
Moderaternas förslag: Moderaterna tillför 120 miljoner kronor år 2020 och 130
miljoner kronor år 2021 för införandet av 100 timmar samhällsorientering.
Samhällsorienteringen ska tydligt befästa att integration är plikt i Sverige samt belysa vikten av det svenska språket, eget arbete samt de rättigheter och skyldigheten som gäller här. Det senare innebär till exempel att alltid ta ställning för individuella fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar som kränker dessa. För att uppnå detta bör regler och riktlinjer för samhällsorienteringen skärpas. Det finns också skäl att utöka antalet timmar för att ge större möjlighet till fördjupning samt för att tydligare visa på att kunskap om Sverige är centralt för att integreras här. Samhällsorienteringen bör därför utökas från dagens minst 60 timmar till minst 100 timmar. Alla nyanlända i Sverige ska ha genomgått samhällsorientering inom ett år från att etableringen inleddes. Uppföljningen inom samhällsorienteringen bör samtidigt öka. Det bör därför införas en examination i samhällsorientering, ett samhällstest. Om man inte klarar examinationen bör man helt eller delvis göra om samhällsorienteringen och examinationen. Regeringen bör återkomma med relevant lagstiftning för att denna utökning ska ske från år 2020.
Obligatorisk språkförskola
Moderaternas förslag: Moderaterna tillför 125 miljoner kronor år 2019, 250 miljoner
kronor år 2020 och 250 miljoner kronor år 2021 för inrättande av obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder.
Förskolan har i dag ett uppdrag att stödja barn i deras språkutveckling, både på barnens modersmål och på svenska. Det finns dock forskning som tyder på att förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska inte lyckas med uppdraget.
För de barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet behövs en särskild språkförskola för att de ska kunna svenska när de börjar skolan.
Språkförskolan ska rymmas inom ordinarie förskoleverksamhet med särskild tid avsatt för svenskundervisning av nyanlända barn. Kommunerna ska ha möjligheter att själva välja exakt hur språkförskolan organiseras, men det är viktigt att de nyanlända barnen möter svenskspråkiga barn i verksamheten. Språkförskolan innebär att barnen ska gå 15 timmar i veckan på förskolan och att särskild tid ska läggas på undervisning i svenska. Dessutom föreslår vi att svenska språkets roll stärks i läroplanen och i
kompetensutvecklingen för förskollärare, men även fler utbildningsplatser.
Regeringen ska återkomma med ett lagförslag till riksdagen som gör språkförskola obligatorisk för nyanlända barn från tre års ålder. Innan detta lagförslag genomförs bör medlen finnas som sökbart stimulansmedel för kommuner som vill utöka arbetet med språkförskola.
Fler förvarsplatser
Moderaternas förslag: Moderaterna tillför 100 miljoner kronor till en utökning av
antalet förvarsplatser.
Att den som nekas uppehållstillstånd återvänder till sitt hemland är grunden för en reglerad invandring. Om man inte återvänder frivilligt måste återvändandet ske genom myndigheternas försorg. Ett stort problem i dag är bristen på förvarsplatser. Denna brist försämrar förutsättningarna för ett väl fungerande återvändandearbete.