Miljöövervakning av sjöar och vattendrag

Miljöövervakningen av sjöar och vattendrag ska bidra med underlag för bedömning av flera miljökvalitetsmål. Det gäller framför allt Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergöd-ning och Giftfri miljö. Målens preciseringar inkluderar krav från Art- och habitatdirektivet och vattenförvaltningsförordningen (2004:660).

Uppgifterna från miljöövervakningen används också för att följa upp miljökvalitetsnormer.

Vidare används data från miljöövervakningen för den interna-tionella rapporteringen, främst EU:s ramdirektiv för vatten, Nitrat-direktivet, Helcom och Ospar, men även till den Europeiska miljö-byrån EEA. De data som samlas in används också till officiell statistik om olika ämnen t.ex. fosfor, kväve, fisk, växtplankton, och försurningspåverkan.

Vattenrelaterad övervakning av miljögifter finns i avsnitt 5.6.

I bilaga 9 redovisas nationella och regionala vattenrelaterade miljö-övervakningsprogram som finansieras av anslaget 1:2 Miljööver-vakning m.m.

5.8.1 Verksamhet och ansvarsförhållanden Nationell miljöövervakning

Målet med den nationella miljöövervakningen är att ge en bild av situationen i svenska sötvatten. Programområdet Sötvatten ska ge underlag för att bedöma tillstånd och storskalig påverkan på miljön ur ett nationellt perspektiv. Det finns totalt nio nationella del-program inom del-programområdet varav ett del-program avser utvärdering.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för åtta program och Natur-vårdsverket ansvarar för ett program. Havs- och vattenmyndigheten redovisar de delprogram som myndigheten ansvarar för på sin webb-plats och Naturvårdsverket redovisar sitt delprogram på sin webbwebb-plats.

Delprogrammen är: Trendstationer vattendrag, Trendstationer sjöar, Flodmynningar, Omdrevsstationer sjöar, Stora sjöarna, Stor-musslor, Trend- och omdrevsstationer grundvatten, samt Miljö-gifter – provbankning.

Trendprogrammen för vattendrag och sjöar syftar framför allt till att belysa hur miljön förändras, både i påverkade och opåverkade

områden. Totalt omfattas 108 sjöar där både biologiska och kemiska provtagningar genomförs. Prov tas av växtplankton, djurplankton, bottenfauna och makrofyter (vattenväxter). Även provfiske ingår.

Provtagningen i vattendrag genomförs i 67 stationer och de omfattar kemiska och biologiska provtagningar, som elfiske, bottenfauna och påväxtalger. Delprogrammet för omdrevssjöar ska ge en beskrivning av tillståndet i alla Sveriges sjöar och ge underlag för kartor som beskriver överskridandet av kritisk belastning av försurande och övergödande ämnen. Delprogrammet omfattar provtagning av vatten-kemi i 800 sjöar per år. Under en sexårsperiod tas prover varje år i 800 nya sjöar, varefter omdrevet börjar om och i de sjöar där prov har tagits det första året tas prov igen.

Havs- och vattenmyndigheten uppger att länsstyrelserna erbjuds att förtäta provtagningen med medel för den regionala miljööver-vakningen och det gör att ytterligare cirka 300 sjöar provtas varje år.⁸⁹ Målet med delprogrammet flodmynningar är att ta fram ett data-underlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna samt ämnestransport från Sverige via stora vattendrag ut till havet.

I delprogrammet ingår 47 stycken större vattendrag. De svarar tillsammans för 90–95 procent av den årliga avrinningen till havet från Sverige. Avrinningsområdena varierar i storlek från cirka 100 till 48 000 km².

Inom delprogrammet Stormusslor övervakas de svenska stor-musselbestånden. Syftet är att kartlägga utbredning av hotade musselarter, övervaka förändringar i artsammansättning och popula-tionsstorlek. Delprogrammet är en form av ekosystemövervakning eftersom data också visar om det finns bestånd av laxfisk, som är värd för mussellarver, och eventuell påverkan av försurning eller övergödning. Länsstyrelserna utför provtagningen eller anlitar kon-sulter för detta.

Ett delprogram omfattar övervakning i de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Övervakningen finansieras i stor utsträckning av Havs- och vattenmyndigheten genom anslaget 1:2 Miljöövervak-ning m.m. inom utgiftsområde 20. Tre vattenvårdsförbund genom-för den nationella miljöövervakningen. Enligt Havs- och vatten-myndigheten svarar vattenvårdsförbunden också för att samordna den

89 Havs- och vattenmyndigheten, e-brev 2019-03-01.

nationella miljöövervakningen med den regionala, övervakningen av fiskbestånd och den samordnade recipientkontrollen.⁹⁰

Det är framför allt SLU som utför den nationella miljöövervak-ningen inom Sötvattenprogrammet på uppdrag av Havs- och vatten-myndigheten. (Se vidare bilaga 9.)

Regional miljöövervakning

Det finns sammanlagt 69 regionala program exklusive grundvatten som avser sötvatten. Av dessa är sex gemensamma regionala del-program. Havs- och vattenmyndigheten är kontaktperson för sju av dessa och Naturvårdsverket är kontaktperson för ett program. (Se bilaga 9.)

5.8.2 Förändringsbehov

Vattenmyndigheterna har gjort en analys av behov och brister i miljöövervakning av sjöar och vattendrag 2013.

Genomgången visade att övervakningen var relativt väl uppbyggd för att följa upp miljöproblemen försurning och övergödning, främst i de södra distrikten. Uppföljningen av hydromorfologi och dess påverkan på biologi var dock otillräcklig.⁹¹ Makrofyter, dvs. vatten-växter, avspeglar flera aspekter av vattenmiljön men övervakades inom stora delar av landet i stort sett inte alls. Den biologiska över-vakningen behöver också fördelas på fler typer av vattenföre-komster. Exempelvis i lugnflytande vattendrag var övervakning otill-räcklig av såväl fisk som bottenfauna.⁹²

I handlingsplanen Full koll på våra vatten som tidigare nämnts återkommer dessa synpunkter. Brister i övervakningen av miljö-gifter, biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer kvarstår.

Dessutom fanns stora skillnader i utformningen av övervakningen i

90 Havs- och vattenmyndigheten, e-brev 2019-03-01.

91 Hydromorfologi är kvalitetsfaktor som beskriver fysiska förändringar av kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim som kan leda till ändrade livsbetingelser för såväl vatten-levande som landvatten-levande organismer i eller i närheten av vattenförekomster.

92 Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna, Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskriv-ning av övervakbeskriv-ning – behov och brister, bilaga 3.

distrikten. Övervakningen av betydande vatten är bristfällig, i syn-nerhet i de norra distrikten.⁹³

Den senaste samlade revisionen av den nationella miljööver-vakningen av sötvatten genomfördes 2007 av Naturvårdsverket.⁹⁴ I denna framkom att det fanns ett antal brister med den dåvarande övervakningen i förhållande till såväl miljökvalitetsmålen som behov på grundval av ramdirektivet för vatten. Exempelvis konstaterades att det behövs mer undersökningar av biologiska faktorer i övervak-ningsprogrammen. Mätningar behövde också utökas i sjöar, vatten-drag och grundvattenstationer för att få fram referensvärden.

Det finns flera exempel på utvärderingar som har genomförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. SLU har exempelvis haft olika uppdrag att genomföra utvärderingar av de nationella miljööver-vakningsprogrammen av dels trendstationer sjöar, dels trendvatten-drag. Uppdragen har omfattat den nationella miljöövervakningen.

I utvärderingen miljöövervakning av sjöarna var slutsatsen att övervakningen skulle kunna förbättras genom att lägga till sjötyper som inte var tillräckligt representerade i programmet bl.a. högal-kalina sjöar i södra Sverige. Om långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig påverkan ska följas kan t.ex. antalet jord-brukspåverkade sjöar utökas. Programmet i sin nuvarande form ansågs uppfylla stora delar av vattenförvaltningens krav, men det skulle behövs en tydligare beskrivning av programmets mål.⁹⁵

I utvärderingen av trendvattendrag redovisades flera förslag till förändringar. Övervakningen behövde förbättras av t.ex. biologiska och hydrologiska kvalitetsfaktorer, löpande övervakning av hydro-login, och analyser av bekämpningsmedel från jordbrukspåverkade vattendrag.

Dessutom föreslogs att övervakning inom Integrerad kalkning effekt uppföljning (IKEU-programmet) som är Havs- och vatten-myndighetens program för nationell uppföljning av effekter av kalk-ning i sjöar och vattendrag skulle samordnas med statligt regionalt finansierade miljöövervakningsprogram och program för övervak-ning av skyddade områden och skyddsvärda arter.⁹⁶

93 Full koll på våra vatten, Handlingsplan för arbetet med övervakning enligt vattenförvalt-ningens behov 2017-12-01.

94 Naturvårdsverket Sötvatten – revision av nationell miljöövervakning 2007, rapport 5870 2008.

95 SLU, Utvärdering av de nationella miljöövervakningsprogrammen av sjöar, rapport 2014:3.

96 SLU, Utvärdering av delprogrammet trendvattendrag – en behovs- och bristanalys inför revisionen av delprogrammet 2014, 2014-04-15.

Havs- och vattenmyndigheten har ännu inte gjort några föränd-ringar av programmen. Innan förändföränd-ringar kan genomföras behöver myndigheten gruppera och fastställa typindelningen av vattenföre-komster.

I avsnitt 5.15 redovisas generella iakttagelser om utvärderingar och revisioner.

Revision av den regionala miljöövervakningen kommer att på-börjas under 2019.⁹⁷

5.8.3 Pågående utvecklingsarbete

Havs- och vattenmyndigheten har gett ett antal uppdrag till SLU och olika universitet för att på sikt åtgärda de brister som påpekats av EU-kommissionen. SLU bedriver ett treårigt projekt som avser metodik för design av övervakningsprogram i sjöar och vattendrag och metodik för gruppering av ytvatten. Arbetet utgår från hand-lingsplanen Full koll på våra vatten.

SLU har under flera år fått i uppdrag att utarbeta metodik för artbestämning av mikroalger med DNA-teknik. SLU utvärderar el-fiskedata från nationell och regional miljöövervakning samt kalk-effektuppföljning och övervakning av fiskbestånd. Stockholms och Göteborgs universitet har fått uppdrag som rör den genetiska mång-falden.⁹⁸

5.8.4 Statliga aktörers synpunkter på ansvarsfördelningen SMHI uppmärksammar att det inte finns något utpekat ansvar för miljöövervakningsdata som avser hydrologi. Det borde enligt myndig-heten anges att SMHI ansvarar för sådana data. SMHI:s ansvar enligt instruktionen att beskriva hydrologin i Sverige bygger på att vattenregleringsföretagen på frivillig basis lämnar data till SMHI.⁹⁹

97 Havs- och vattenmyndigheten muntliga uppgifter 2018-09-13.

98 Havs- och vattenmyndigheten, e-brev 2019-03-01.

99 SMHI intervju 2018-08-23.