• No results found

2. Övergripande om transportforskning

2.9. Miljö

Energiforskning

Energiforskningens roll i Sverige 2017 och framåt var temat för ett seminarium arrangerat av

Energimyndigheten i januari 2016. Programmet innehöll bland annat presentationer om forskningens roll i omställningen till ett klimatneutralt samhälle, energisystemet och klimatfrågan, styrmedel för att påskynda innovationer och Energimyndighetens roll som forskningsfinansiär.128

Utsläpp av koldioxid och växthusgaser

Sveriges utsläpp av koldioxid och växthusgaser har minskat med 25 procent sedan 1990. Utsläppen från inrikes transporter utgjorde 33 procent av Sveriges totala utsläpp år 2015. I siffrorna ingår utsläpp från samtliga transportslag men den största andelen utsläpp kommer från vägtrafiken och då från personbilar. Mellan åren 2008 och 2014 var trenden att utsläppen från inrikes transporter minskade men under 2015 verkar denna minskning ha avstannat. Minskningen beror på ökad inblandning av biodrivmedel i diesel, mer bränsleeffektiva bilar och ökad andel miljöbilar av nybilsförsäljningen. Att minskningen har avstannat under 2015 kan bero på att trafikmängden har ökat.129

Bonus-malus-system för bilar

En utredning från april 2016 föreslår att ägare till bilar med höga utsläpp av koldioxid ska betala högre fordonsskatt medan ägare till bilar med lägre utsläpp ska få en bonus vid inköpstillfället. Ett sådant bonus-malus-system skulle enligt utredningen gälla för personbilar, lätta lastbilar och lätta

125 European Commission. Transport Infrastructure, TEN-T, Connecting Europe 2016b 126 Nyambura-Mwaura, Helen 2015

127 United States Department of Transportation 2016 128Energimyndigheten 2015

29 bussar tillverkade 2018 eller senare.130131

Förväntade utsläpp från el- och hybridfordon

National Renewable Energy Laboratory som ingår i U.S. Department of Energy har gett ut en rapport som presenterar förväntade utsläpp förknippade med batteridrivna elektriska fordon och plug-in hybridfordon. Utsläppen är beräknade för resor gjorda med flera olika fordonstyper med en

fordonseffektivitet så som den förväntas se ut år 2025. Emissioner från fyra olika laddningsscenarier och fem olika elnätsscenarier presenteras.132

Fyra framtidsscenarier från Energimyndigheten

Energimyndigheten har arbetat fram fyra olika framtidsscenarier (Forte, Legato, Espressivo och Vivace) som ska visa hur framtidens energisystem kan se ut beroende på hur politiker och andra aktörer väljer att agera:

- Forte har som främsta prioritering att säkra tillgången till energi. Låga energipriser, ekonomisk tillväxt och tillgång till arbete är i fokus.

- Legato ser ekologisk hållbarhet och global rättvisa som viktigt. Målet är att minska energisystemets miljöpåverkan och se energifrågan i ett globalt perspektiv.

- Espressivo satsar på grön energi med decentralisering och småskalig produktion.

- Vivace har klimatfokus. Sverige är ett internationellt föregångsland inom områden som miljöteknik och bioindustri.

Alla fyra scenarierna har tagit hänsyn till globala megatrender som: - den globala uppvärmningen fortsätter

- fattigdomen minskar - utbildningsnivån ökar

- natur, miljö- och hälsofrågor blir alltmer viktiga

- fortsatt digitalisering innebär nya möjligheter och utmaningar - fortsatt snabb teknikutveckling

- global sammanlänkning av människor, kapital, varor och tjänster - befolkningstillväxt fram till 2050

- ökad befolkning och bostadsbrist i Sverige gör att behovet av nya bostäder ökar - ökad konkurrens om naturresurser.133

Satsning på eldrivna transportmedel behövs

Transportsektorn står för 23 procent av de globala koldioxidutsläppen och fram till 2050 förväntas andelen fördubblas, mest beroende på att trafiken ökar i Kina, Indien och länder i Sydostasien. Detta enligt Felix Creutzig vid Mercator Research Institute on Global Commons and Climate Change i Berlin. För att minska koldioxidutsläppen till 2050 behöver man satsa stort på eldrivna transportmedel som t.ex. bilpooler för elbilar, elcyklar och utbyggd spårbunden trafik. Creutzig menar att en tydlig trend är att batteripriserna sjunker vilket är fördelaktigt för elbilen jämfört med en satsning på biobränsle och vätgas.134

130 TT 2016

131 Finansdepartementet 2016 132 McLaren, Joyce et al. 2016 133 Energimyndigheten 2016 134 Abrahamson, Håkan 2015

30

Kvävekontrollområde för sjöfarten

Östersjön och Nordsjön kan komma att bli NECA-områden från och med 2021, om den ansökan som länderna runt haven har lämnat in till International Maritime Organization (IMO) beviljas. NECA (Nitrogen Oxides Emission Control Area) innebär strängare regler för utsläpp av kväve. Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda vilka konsekvenserna ett kvävekontrollområde får för svensk sjöfart och industri.135

Hållbara hamnar

Projektet Swiftly Green har gett ut en handledning i hållbar verksamhet för hamnar, Greening of Port Operations – best practice guide.136

Mikroartiklar av plast i havet

Den största källan för spridning av mikroplast (plastpartiklar mindre än 5 millimeter) är slitage av vägbanor och däck visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Mikroplast är ett problem för havsmiljön dit partiklarna kommer från avloppsreningsverk, dagvatten, snötippning och från atmosfären. I nuläget saknas det dock information om hur stor del av de trafikrelaterade mikropartiklarna som påverkar havsmiljön.137

Risker med ökade regnmängder och vattenflöden

Projektet Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige har studerat riskerna med ökade regnmängder och vattenflöden. Projektet har studerat tre pilotområden, Torneälven, Ätran och Klarälven, där översvämningsrisken är stor redan idag. Utifrån framtida klimatscenarier för de här områdena har projektet kartlagt risker och tagit fram åtgärdsplaner. Projektet har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).138

En fossilfri personbilsflotta – hur når vi dit på lång sikt?

Enligt de transportpolitiska målen bör Sverige år 2030 ha en fossiloberoende fordonsflotta som en del i transportsektorns bidrag till att klimatmålen nås. Trafikanalys har i en rapport utvärderat styrmedel och åtgärder som ska öka de fossiloberoende fordonens andel av fordonsflottan och fokus har varit på de långsiktiga effekterna.139

Subventionerade tjänstebilar är dåliga för klimatet

De regler som finns för förmånsbilar är negativa för klimatet och regeringen behöver ändra systemet skriver tre miljöexperter från IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel. Förmånsbilar är kraftigt subventionerade och ökar mer än bilförsäljningen i övrigt. Det leder till större bilar och högre bilanvändning och ger inte några ekonomiska incitament att att byta till kollektivtrafik och cykel och utvecklingen av nya tjänster som bilpooler stimuleras inte heller.140

135 Tibell, Elin 2016b 136 SWIFTLY Green 2015

137 Magnusson, Kerstin et al. 2016

138 Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige 139 Levin, Mikael & Myhr, Anette 2016

31

NISA Nordic Initiative for Sustainable Aviation

Nordic Initiative for Sustainable Aviation (NISA) är ett samarbetsorgan för flygbolag, flygplatser, myndigheter och flygplanstillverkare som arbetar för att göra flyget mer klimatvänligt genom ökad användning av fossilfria bränslen. NISA är en av grundarna till Fly Green Fund som är en ekonomisk förening som samlar in pengar för att stötta användningen och utvecklingen av biodrivmedel inom flyget.141

Nanopartiklar från båttrafiken i Östersjön

Forskare har med en ny metod kunnat undersöka hur stor del av nanopartiklarna längs Östersjöns kuster som kommer från sjöfarten, och det är nästan hälften. Utsläpp av partiklar bidrar till förtida dödsfall så det är viktigt att fortsätta med det här arbetet enligt forskarna i projektet och också att titta på vilka effekter på partikelhalterna den nya regeln som begränsar sulfatinnehållet i

fartygsbränslet kommer att få.142

Klimatklivet

Klimatklivet är ekonomiskt stöd från staten till kommuner, landsting, företag och organisationer som vill genomföra konkreta klimatåtgärder lokalt. Exempel på åtgärder som kan få stöd inom

transportområdet är laddinfrastruktur för elfordon och cykelbanor och annan infrastruktur för cykel.143

Ekosystemtjänster

Naturvårdsverket ska på uppdrag av Miljödepartementet genomföra en informationskampanj om ekosystemtjänster fram till och med december 2017. Målet är bland annat att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden och deras betydelse i samhället. Enligt Naturvårdsverkets definition är ekosystemtjänster ”… de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. Vi människor får nyttan antingen direkt, som när växter producerar syre. Eller genom en insats, som när vi bedriver jordbruk som ger livsmedel.”.144

Att minska flygets klimatpåverkan går långsammare än beräknat

Flygindustrins sätt att presentera ny miljövänlig teknik kan få politiker att inte driva en politik som påverkar de utsläpp som flyget står för idag. Forskare från Linnéuniversitetet och flera utländska universitet menar att flygindustrin genom media får vissa politiker att tro att ny teknik och

miljövänliga bränslen snart kommer att minska flygets klimatpåverkan så radikalt att man snart har kommit till rätta med flygets klimatpåverkan. Enligt forskarna är det här ofta ”teknikmyter” och det är osannolikt att de på kort sikt kommer att implementeras på bred front inom flyget.145

141 Nordic Initiative for Sustainable Aviation, NISA 2013 142 Lunds universitet 2015a

143 Klimatklivet: lokala klimatinvesteringar 144 Skantze, Karin 2015

32

Lågsvavelbränsle räcker inte för att få ner partikelhalterna

Lägre svavelhalt i fartygsbränsle räcker inte för att få ner partikelhalterna tillräckligt visar en

avhandling från Chalmers utan det beror också vilken sorts bränsle som används. Man har undersökt hur svavelhalter och olika bränslen påverkar partikelhalterna i utsläppen. Flytande naturgas (LNG) och destillat är till exempel ett bränsle som ger låga halter av partiklar i avgaserna.146

Flygforskningscentrum mot buller

Buller från flygplatser i närheten av städer är ett växande problem runt om i världen. Sedan november 2015 finns ett forskningscentrum mot flygbuller vid flygplatser på KTH, Centrum för hållbar luftfart, som drivs i samarbete med Trafikverket.147148

Styrmedel och teknisk utveckling ska bidra till minskade utsläpp

Sex av sju partier i den av regeringen tillsatta Miljömålsberedningen menar i en debattartikel att utsläppen från inrikes transporter måste vara minst 70 procent lägre år 2030 jämfört med nivåerna år 2010. Klimatförändringarna sker hastigare än förväntat och kommer att innebära stora

förändringar i framtidens vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och bosättningsmöjligheter. Den stora minskningen kommer att kunna vara möjlig med hjälp av styrmedel och tack vare den snabba tekniska utvecklingen. Inom samhällsplaneringen behöver åtgärder vidtas för att öka gång, cykling och användning av kollektivtrafik. Inom infrastrukturplaneringen måste kollektivtrafikresor mellan orter underlättas.149

Övriga världen

Skogsråvara blir biodrivmedel

I Finland bedöms utvecklingen av en bioekonomi vara viktig för hållbar tillväxt i framtiden. I arbetet med att utvecklas mot en bioekonomi är bioraffinaderier viktiga och demonstrationsprojekt pågår där produktion av avancerade biodrivmedel ingår. Eftersom skogsindustrin är viktig för den finska ekonomin har de stora skogsbolagen samarbete med drivmedelsindustrin. Företag som UPM, St1, Stora Enso och Neste utvecklar flytande drivmedel från skogsråvara medan Metsä utvecklar gas. Inom sjönäringen strävar man efter att bli globalt ledande i tillverkningen av LNG-drivna fartyg och också att driva fler fartyg med LNG.150

Lagar främjar förnybar energianvändning

Finland har bestämt att andelen förnybar energianvändning i transportsektorn ska vara 20 procent år 2020. För att kunna uppnå det målet finns dels lagen om punktskatt på flytande bränsle, dels lagen om främjande av användning av biodrivmedel för transport. Punktskattelagen innebär en

differentiering av koldioxidskatten på drivmedel utifrån livscykelutsläpp. Drivmedel som klarar minskningar av utsläppen med mer än 60 procent kommer inte att bli koldioxidskattade alls.151

146Lighthouse 2016b

147 Centrum för Hållbar Luftfart 148 Larsson, Peter 2015a 149Wijkman, Anders et al. 2016

150 Persson, Tobias et al. 2016b 151 Persson, Tobias et al. 2016b

33

Koldioxidneutral huvudstad

I Danmark siktar Köpenhamn på att bli världens första koldioxidneutrala huvudstad till år 2025. Som ett led i den utvecklingen byts nu hälften av stadens gatubelysning ut till mer effektiv LED-belysning. Energianvändningen kommer att minska med 57 procent med start under 2016.152

Biojet

I Norge pågår samarbeten mellan olika företag för att producera biojetbränsle baserat på skogsråvara.153

Isländska miljöappar

Av de nio förslag som har nominerats till Nordiska rådets miljöpris är två transportrelaterade. Båda de förslagen kommer från Island och handlar om appar. Appen e1 för samman elbilsägare med ägare av laddningsstationer och från appen Strætó kan man köpa bussbiljetter och i realtid följa var bussen befinner sig och hur lång väntetiden är.154

Nederländerna utvecklar bioport

I Nederländerna har ett samarbetsavtal undertecknats som ska göra Nederländerna till en bioport dvs. en central för distribution av biobränsle för flyget.155

Järnvägsnät ska drivas med vindkraft

Det nederländska järnvägsnätet kommer att drivas helt och hållet med förnybar vindkraft till 2018. Redan i år planeras att järnvägsnätet ska drivas till hälften av vindkraft men ett nytt grönt

energikontrakt mellan elleverantören Eneco och energiupphandlingskonsortiet VIVENS där bland annat det nederländska järnvägsbolaget (Nederlandse Spoorwegen) ingår innebär att vindkraften ska stå för 100 procent av elproduktionen till 2018. Kontraktet möjliggör för alla nederländska invånare att resa klimatneutralt oavsett avstånd enligt Michel Kerkhof, account manager, vid Eneco.156157

Luftföroreningar och fotokatalys

Bundesanstalt für Strassenwesen (BASt) arrangerade 2015 ett seminarium om användning av byggnadsmaterial med fotokatalytiska egenskaper som renar ytan från luftföroreningar, med exempel bland annat från tunnlar och bullerskydd.158

Koldioxidutsläpp från flyget

ICAO och flygindustrin har inlett ett samarbete där målet är att halvera koldioxidutsläppen från flyget med 50 procent till år 2050 jämfört med 2013. Olika sätt att nå målet är energieffektivisering, rakare flygrutter som leder till kortare resväg och glidflygning vid landning. Flygplanen kan göras mer bränsleeffektiva genom att använda kompositmaterial som gör dem lättare, ändra formen på

152 Kirk, Mimi 2015

153 Persson, Tobias et al. 2016a 154 Nordiska rådet 2016 155 Persson, Tobias et al. 2016a 156 Turner, Julian 2015

157 Melin, Jan 2015a

34

vingarna och placera motorerna annorlunda. Dessutom behöver man hitta alternativa drivmedel för att nå upp till de satta målen. Biobaserat flygbränsle är därför aktuellt.159

Klimatrapporter från ITF/OECD

Inför klimatmötet i Paris 2015, COP21, gav ITF/OECD ut sex korta rapporter med följande teman: - Bilpooler och samåkning som lösning på städers trafik-och utsläppsproblem.160

- Hållbara transporter i Indiens och Kinas megastäder.161 - Ökande världshandel och hållbara godstransporter.162 - Minska koldioxidutsläppen från internationellt flyg.163

- Värdering av koldioxidutsläpp i samhällsekonomiska analyser.164

- Klimatförändringarnas inverkan på transportinfrastrukturen – hot, risker och åtgärder.165

Ett grönt och inkluderande transportsystem

Det årliga toppmötet för transportministrar och andra beslutsfattare och aktörer inom

transportområdet som anordnas av International Transport Forum hade 2016 temat Green and Inclusive Transport. Fokus var således på hur utsläppen från transportsektorn kan minska och hur transportsystemet kan bli mer tillgängligt och jämlikt för alla. De 18 sessionerna var:

- The transport we want: Green, efficient and inclusive

- Infrastructure renewal for greener and more inclusive transport

- The power of choice: How is travel demand shaping cities?

- The future of transport

- The future of the car

- ITF Transport Outlook: Scenarios to 2050

- From the gateway to the front door: How to improve hinterland supply chains

- Women in transport: The road to diversity

- Measuring the socio-economic benefits of public transport

- New approaches to urban freight delivery

- Innovation for greening maritime transport

- The digital revolution and the transport labour market

- Transport Innovation Talks

- Accelerating the transition: Innovation for greener and more inclusive transport

- Inclusive transport planning for low density rural areas

- Innovation for greening aviation

- Reducing air and noise pollution in cities

- Inclusive urban transport planning for more equitable growth166

159 Persson, Tobias et al. 2016a

160 International Transport Forum 2015a 161 International Transport Forum 2015b 162 International Transport Forum 2015c 163 International Transport Forum 2015d 164 International Transport Forum 2015e 165 International Transport Forum 2015f 166 International Transport Forum 2016 summit

35

Sverige och Luxemburg ska minska utsläppen mest

EU-kommissionen har lämnat ett förslag på hur mycket medlemsländerna ska minska sina utsläpp av växthusgaser till år 2030. Enligt förslaget ska Sverige och Luxemburg minska sina utsläpp med 40 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivå vilket gör dem till de två länder som ska minska utsläppen mest. De nationella målen är bindande och gäller transporter, byggnader, jordbruk, avfallshantering, markanvändning och skogsbruk.167

Konkurrens om biobränslet

Andelen biobränsle var 0,05 procent av den totala bränslekonsumtionen för kommersiell luftfart år 2009. Målet för European Advanced Biofuels Flightpath är 2 miljoner ton, dvs. 2,06 procent år 2020, vilket rent teoretiskt kan uppfyllas utifrån produktionen på EU-nivå. I praktiken är det dock

osannolikt att målet kan uppnås eftersom konkurrensen från andra transportslag är så hård.168

Ökade utsläpp för luftfarten enligt prognos

Prognoser för luftfarten tyder på att det är osannolikt att framtida tekniska förbättringar kommer att kunna balansera effekten av framtida trafiktillväxt. Koldioxidutsläppen beräknas därför öka med 44 procent, från 144 miljoner ton år 2005 till 207 miljoner ton år 2035. Kväveoxidutsläppen beräknas öka med 42 procent från år 2005 till 2035.169

Europeiska kommissionens nyckelmål till 2030

Inom Europa har 2030 Climate & Energy Framework satt upp tre nyckelmål till år 2030. De är: - minst 40 procent minskade utsläpp av växthusgaser

- minst 27 procent andel förnyad energi

- minst 27 procent förbättrad energieffektivitet.170

Nyckelmålen är i linje med Europeiska kommissionens Roadmap for moving to a competitive low carbon economy in 2050 171, Energy Roadmap 2050172, och Transport White Paper173.

Forskningsfrågor om hur sjötransporter påverkar miljön

Transportation Research Board (TRB) har gett ut en rapport om trender och viktiga

forskningsområden som visar hur sjötransporter påverkar miljön. Rapporten tar upp framtida forskningsfrågor relaterade till:

- alternativa bränslen - luftkvalitet och hälsa

- metoder för utsläppsinventering

- bränslebesparing och utsläppsminskning från fartyg - regelverk för bränsle och utsläpp

- sjötransporter i Arktis

- utbyggnad av Panamakanalen och byggandet av Nicaraguakanalen

167 Haglund, Fredrik 2016

168 European Environment Agency; European Aviation Safety Agency & EUROCONTROL 2016, s. 39 169 European Environment Agency; European Aviation Safety Agency & EUROCONTROL 2016, s. 20-21 170 European Commission, Climate Action

171 European Commission2011a 172 European Commission 2011b 173 European Commission 2011c

36

- föroreningar som invasiva främmande arter, gråvatten, slagvatten och barlastvatten, båtbottenfärg, farligt material, skräp, luftföroreningar och skorstensemissioner

- muddring

- miljöpåverkan av produktion och distribution av havsbaserad energi som t.ex. LNG - undervattensljud från fartyg

- klimatförändringar och klimatvariationer.174

AMA vill minska användningen av lysdioder som vägbelysning

American Medical Association (AMA) varnar för vägbelysning där lysdioder (Light Emitting Diodes, LED) används. Lysdioder skapar ett blått ljus som bländar mer än vanlig vägbelysning vid körning på natten. Det påverkar också sömnrytm och sömnkvalitet samt bidrar till ökad trötthetskänsla. AMA går nu ut med en samling rekommendationer kring användningen av lysdioder vilket också stärker AMAs inställning till ljusföroreningar och de negativa miljö- och hälsoeffekterna av nattlig

belysning.175

Strategier för att min ska föroreningar från transporter

Frontier Group i USA har gett ut en rapport som identifierar trender och föreslår strategier som ska minska föroreningar från transporter. De möjligheter man ser är:

- motorbyte

- urbanisering och smart tillväxt - delad mobilitet

- kollektivtrafik

- ändrad användning av mark i städer - smart prissättning

- gång och cykling

- informationsteknologi.176

Kostnader för lägre halter av svavel

De internationella reglerna för utsläpp av svavel från fartyg har skärpts och sedan 2015 gäller en högsta svavelhalt i bränslet på 0,10 procent i svavelkontrollområdena (SECA) där t.ex. Nordsjön och Östersjön ingår. En rapport från ITF/OECD undersöker vilka effekter det har fått på sjöfarten och även vad en planerad sänkning till maximalt 0,50 procent utanför SECA-områdena skulle få för effekter, framför allt på kostnaderna. För ett containerfartyg som går mellan Asien och Nordeuropa har kostnaderna ökat mellan 1,2 och 3,6 procent. Kostnadsökningen vid en global gräns på 0,5 procent skulle däremot kunna bli mellan 20 och 80 procent.177

2.10. Trafikteknik

Related documents