För att undersöka hur känsliga resultaten angående utsläpp från de olika alternativen är så gjordes även en känslighetsanalys där inputparametrarna i miljökalkylen undersöktes. Den analys som gjordes var att undersöka resultatet vid en antagen ökning på 30% av samtliga alternativs utsläpp (ej nuvarande oljan). Referensscenariots utsläpp visas i Figur 13 och Figur 14. De värden som användes för att beräkna alternativens utsläpp (g CO2-e/kWh) i referensscenariot går att hitta i Bilaga 1 (Tabell B1.4). Genom att öka dessa med 30% erhölls följande resultat, se Tabell 17.
Tabell 17. Miljökalkylens resultat vid en ökning på de alternativa värmesystemens antagna utsläpp med 30%, samt den procentuella ändringen jämfört med referensscenariot.
Alternativ (30% utsläppsökning) Utsläpp per år (ton CO2-e/år) Ändring (%) Utsläppsbesparing 20 år (ton CO2-e/20år) Ändring (%) Bergvärme (200kW) + Bioolja (750kW) 22,0 30,0% 3 744,1 – 2,6% Bergvärme (200kw) + Pellets (550kW) 24,7 30,0% 3 690,1 – 3,0% Pelletspanna (750kW) 18,3 30,0% 3 817,7 – 2,2% Bioolja (750kW) 9,3 30,0% 3 997,7 – 1,1%
Genom att undersöka Tabell 17 inses att denna ändring påverkar varje alternativs årliga utsläpp med 30% men dess miljöbesparing jämfört med det nuvarande värmesystemet minskar med endast 1-3%. Med andra ord så är samtliga alternativ väldigt miljövänliga i jämförelse med nuvarande oljepanna utifrån de värden som använts. Detta beror på att oljans utsläpp är så mycket högre än de övriga alternativen vilket illustreras i Tabell 5.
7. Diskussion
I detta avsnitt diskuteras de resultat som erhållits utifrån ekonomi- och miljökalkylen. Resultaten av känslighetsanalysen tas även upp där diskussionen handlar om hur relevanta och pålitliga resultaten är.
7.1 Ekonomi
För ett företag är det ofta den ekonomiska aspekten som avgör om en investering blir av. Nuförtiden är miljön även en väldigt avgörande faktor på grund av det globala världsproblem som finns. Något som är positivt är att svenska staten arbetar för att det ska vara lönsamt att investera i klimatnyttiga projekt genom deras satsning Klimatklivet.
I avsnitt 6.2.1 Inget bidrag från Klimatklivet syns hur viktigt det är med bidraget för att investeringarna skall kunna ses som lönsamma. Utan bidrag var det alltså endast två av alternativen som fick ett positivt kapitalvärde och en återbetalningstid under 10 år. Projektet är alltså väldigt beroende av att beviljas stöd från Klimatklivet om BAE Systems Hägglunds vill investera i något annat än konvertering till lätt- eller tung bioolja.
De känslighetsanalyser som gjordes angående el-, olje- och biooljeprisets visar att varje prisändring påverkar olika alternativ mer eller mindre men i slutändan är det väldigt svårt att uppskatta hur prisutvecklingen kommer se ut. Något som känns troligt är att både oljepriset och biooljepriset kommer stiga, men till vilken grad är svårt att veta. I avsnitt 6.1.6 Uppskattning av möjligt fall analyserades utfallet av ett troligt framtida scenario där olje- och biooljepriset antogs öka med 30% respektive 15%. Samtidigt antogs att elpriset skulle sänkas med 10 öre/kWh vid ett byte till bergvärme. Resultatet av detta presenterades i Tabell 16 vilket visar att samtliga alternativ då skulle vara lönsamma. Framförallt är det tre alternativ som kan anses vara väldigt intressanta investeringar för Hägglunds och det är bergvärme med lätt bioolja, tung bioolja samt lätt bioolja.
I denna studie är det endast bergvärmen som antagits ha något restvärde efter 15 år vilket visas i Tabell 6, vilket tas hänsyn till i nuvärdesberäkningar. Payback-metoden tar dock inte hänsyn till restvärdet vilket betyder att återbetalningstiden kan bli något missvisande i fall där restvärde finns.
Om det går att se borrhålen i Nordanås som ett restvärde är något som helt beror på hur framtiden ser ut för BAE Systems Hägglunds. Så länge företaget kommer att använda testbanan så är det fördelaktigt att borrhålen finns där, men skulle de avveckla sin verksamhet i Nordanås är troligtvis hålen inte värda något. Anledningen till det är att hålen kommer att borras väldigt avlägset från andra möjliga intressenter, dvs. det finns inte någon fastighetsägare eller dylikt som skulle kunna vara intresserade av att använda borrhålen. I denna studie har det antagits att Hägglunds kommer att använda testanläggningen under minst 30 år och därmed sattes restvärdet till ca 50% av borrhålens kostnad efter 15 år.
Genom att undersöka det ekonomiska referensscenariot, se Tabell 7 fås slutsatsen att de alternativ med störst potential är samma som vid en eventuell framtida prissättning. Detta ger ett underlag för att påstå att de tre mest ekonomiska investeringarna är de tre ovan nämnda. BAE Systems Hägglunds och biooljeleverantören ansåg däremot att alternativet att konvertera till tung bioolja inte kunde konkurrera med en konvertering till lätt bioolja. Anledningen är att de inte har någon speciell driftspersonal i Nordanås och tung bioolja kräver mer arbete samtidigt som riskerna vid ett eventuellt driftfel är större för en mer trögflytande olja. Utöver detta är investeringskostnaden mer än tio gånger så hög vilket även gav en längre återbetalningstid.
7.2 Miljö
I denna studie har fokus lagts på utsläpp av koldioxidekvivalenter och därmed har inte utsläpp som kväveoxider och svaveldioxid undersökts. Anledningen till detta är framförallt att syftet var att en eventuell investering skall bidra positivt till BAE Systems centrala miljömål samt den globala miljöplanen ”Parisöverenskommelsen”. Ska vi klara av att hålla nere temperaturökningen är det ett måste att minska på utsläppen av växthusgaser som ofta mäts i koldioxidekvivalenter.
I Figur 13 och Figur 14 syns det tydligt att ett byte av nuvarande oljepannan är oerhört bra ur ett miljöperspektiv. Procentuellt reduceras över 90% av de utsläpp som Hägglunds har i Nordanås i dagsläget med den nuvarande oljepannan. En sådan investering ligger helt i linje med de miljömål som både finns inom koncernen och globalt.
Hur miljövänligt bergvärme egentligen är diskuteras ofta på grund av att det är helt beroende av produktionsanläggningen för elen. Vissa anser att det går att köpa miljövänlig el medan andra anser att elnätet i Norden fördelas mellan länderna och alla producenter bidrar till en total miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan kan sedan delas med den totala elenergin som använts och därmed fås ett värde på Nordens CO2-utsläpp/kWh el. Jag anser att den enda gången det går att påstå att ens företag i Sverige använder miljövänlig el (miljövänligare än elen i Norden) är när företaget har en intern produktion av el, t ex. genom installerade solceller på anläggningen. Detta skulle kunna göras genom att BAE exempelvis installerade en solcellsanläggning i Nordanås för att driva värmepumpen, men då detta ej kommer ske så anser jag att det är rimligt att använda Nordens snittutsläpp vid beräkningarna.
Något som däremot är positivt för bergvärmens utsläpp är att hela Norden jobbar med att minska sina utsläpp vid produktion av el. Med tanke på alla miljömål som finns inom bland annat EU så känns det rimligt att påstå att en bergvärmepumps utsläpp kommer minska med tiden allt eftersom elproduktionen blir mer och mer miljövänlig. Jämförs detta med en bränsleeldad panna så inses att dess utsläpp i stort sett kommer vara densamma bortsett från eventuell teknikutveckling, som jag ej tror kommer påverka exempelvis en oljepannas utsläpp speciellt mycket. Framförallt anser jag det eftersom utvecklingen jobbar mer med miljövänliga bränslen och därför tror jag att teknikutvecklingen för oljepannor kommer avta framöver. Något som inte alltid tas upp är det faktum att eldning av olja inte bara bidrar till stora mängder utsläpp utan även påverkar miljön utifrån andra aspekter. En aspekt som påverkar den lokala miljön är framförallt själva bygget vid utvinningsplatsen som kräver att stora områden måste bearbetas och rensas på vegetation. Detta kan bidra till erosion och förlust av biologisk mångfald. Utöver detta är själva borrningen en väldigt miljöfarlig process där avfall i olika former, exempelvis oljespill, filter, lösningsmedel och hydrauliska vätskor kan komma ut i naturen [41]. Borrningen lyfter även upp diverse tungmetaller och eventuellt radioaktiva ämnen från berggrunden. Sker borrningen ute till havs är riskerna extra stora på grund av att det är svårare att ta vara på de utsläpp som bildas och sprids i vattnet.
Självklart påverkar all elproduktion miljö och natur mer än bara genom koldioxidutsläpp, exempelvis vattenkraft där uppdämningar av älvar påverkar fiskebeståndet i älven. I jämförelse med utvinning av olja så anser jag att riskerna med miljövänlig elproduktion är lägre, framförallt i jämförelse med havsbaserad oljeutvinning där det visat sig att det kan bli enorma naturkatastrofer vid ett eventuellt haveri av en oljeplattform.
8. Slutsats
Att byta ut nuvarande värmesystemet mot bergvärme med en lätt biooljepanna som spets, alternativt konvertera till tung bioolja eller lätt bioolja anses vara de mest fördelaktiga alternativen. Ett byte till bergvärme kräver dock att BAE Systems Hägglunds får bidrag från Klimatklivet för att det ska kunna konkurrera med en konvertering till lätt bioolja. Att
konvertera till tung bioolja är relativt beroende av bidraget men enligt Tabell 9 kan alternativet fortfarande anses vara lönsamt i jämförelse med nuvarande oljepannan. Jämfört med en konvertering till lätt bioolja kan det dock ej bedömas som lönsamt.
På grund av de större riskerna med tung bioolja anses det ena intressanta alternativet vara att investera i en bergvärmeanläggning på 200kW och samtidigt konvertera nuvarande oljepannan till lätt bioolja och använda den som spetspanna. Det andra alternativet är att konvertera nuvarande pannan till lätt bioolja och ha den som enda värmekälla vintertid och sedan använda den nuvarande elpatronen under sommartid. Vilket alternativ som är optimalt i Nordanås beror på om Hägglunds får bidrag från Klimatklivet, får de inte det är alternativet med lätt bioolja absolut det värmesystem BAE Systems bör investera i.
En potentiell leverantör av bergvärmesystem och framförallt bergvärmepump är NKI-KYL i Örnsköldsvik som är den leverantör som givit en offert vid en bergvärmeinstallation. Offerten visar att investeringen skulle hamna på ca 2 700 000 kr ex moms för bergvärmen och ca 109 000 kr ex moms för konverteringen till lätt bioolja. I referensscenariot uppgick kapitalvärdet till ca 1 Mkr med en återbetalningstid på ca 6,4 år.
För att konvertera oljepannan till lätt bioolja bör BAE Systems Hägglunds kontakta Enertech som är det företag som givit ett offertförslag angående en sådan konvertering. Investeringskostnaden har uppskattats av Enertech till ca 109 000 kr ex moms och den ekonomiska kalkylen visade att dess kapitalvärde hamnar på ca 0,8 Mkr med en återbetalningstid på endast 1,0 år.
Att byta ut nuvarande värmesystemet mot något av ovanstående alternativ skulle göra att BAE Systems Hägglunds på 20 år minskade sina utsläpp av koldioxidekvivalenter med ca 3 850 ton med bergvärmesystemet och ca 4 040 ton med en biooljekonvertering. Detta är en reduktion på ca 92% respektive 97% i jämförelse med dagens värmesystem och tyder på att ett byte skulle bidra till att både Sveriges och BAE Systems miljömål lättare uppfylls.
Det konstaterades att samtliga delmål i studien uppfylldes och att syftet med projektet besvarades utifrån BAE Systems Hägglunds förväntningar.
9. Referenser
[1] Världskommissionen för miljö och utveckling, ”UN Documents - Gathering a Body of Global Agreements,” 1987. [Online]. Available: http://www.un-documents.net/our-common- future.pdf. [Använd 22 Januari 2016].
[2] Miljömål, ”Miljömålen - Begränsad klimatpåverkan,” 04 Maj 2015. [Online]. Available: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/. [Använd 25 Januari 2016 ].
[3] Naturskyddsföreningen, ”Klimatavtalet utmanar alla att skärpa sina klimatmål,” 12 December 2015. [Online]. Available: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/klimatavtalet- utmanar-alla-att-skarpa-sina-klimatmal. [Använd 25 januari 2016].
[4] M. Larsson, ”Handelns Historia - Ändrade handelsmönster,” [Online]. Available:
http://www.handelnshistoria.se/historien/handelns-epoker-och-artal/oljekrisen-pa-1970- talet/. [Använd 22 Januari 2016].
[5] Energi- och klimatrådgivningen, ”Värma villan - välja nytt värmesystem,” [Online]. Available: http://www.energiradgivningen.se/privatperson/varma-villan. [Använd 22 Januari 2016]. [6] Vattenfall Eldistribution AB, ”Effekttariffer för företag i område norr,” 01 Januari 2016.
[Online]. Available:
http://www.vattenfalleldistribution.se/sv/file/Effekttariff_FTG_NORR_2016-01- 01.pdf_109831469.pdf. [Använd 09 Februari 2016].
[7] Svensk Energi, Nord Pool Spot, ”Elmarknaden - Elbörsen Nord Pool Spot,” 12 Februari 2016. [Online]. Available: http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elmarknaden/Elborsen-Nord-Pool- Spot/. [Använd 12 Februari 2016].
[8] Petro, ”Höjd Koldioxidskatt 2016,” 05 November 2014. [Online]. Available:
http://www.petro.se/Om-Petro/Nyheter/Hojd-Koldioxidskatt-2016. [Använd 11 Februari 2016].
[9] Skatteverket, ”Skatteverket - Lägre skatt för industriell verksamhet,” www.skatteverket.se, [Online]. Available:
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/verks amhetermedlagreskatt/industriellverksamhet.4.18e1b10334ebe8bc80002009.html. [Använd 21 Mars 2016].
[10] Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, ”Priser & skatter - Eldningsolja,” 01 Januari 2014. [Online]. Available: http://spbi.se/statistik/priser/eldningsolja/. [Använd 11 Februari 2016].
[11] U.S Energy Information Administration, ”eia - Weekly U.S No.2 Heating Oil Residential Price,” 10 Februari 2016. [Online]. Available:
http://www.eia.gov/dnav/pet/hist/LeafHandler.ashx?n=PET&s=W_EPD2F_PRS_NUS_DP G&f=W. [Använd 11 Februari 2016].
[12] U.S. Energy Information Administration, ”Annual Energy Outlook 2015 - With Projections to 2040,” April 2016. [Online]. Available:
http://www.eia.gov/forecasts/aeo/pdf/0383(2015).pdf. [Använd 11 Februari 2016].
[13] Naturvårdsverket, ”Klimatklivet - Lokala klimatinvesteringar,” www.naturvardsverket.se, 15 Mars 2016. [Online]. Available: http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet. [Använd 04 April 2016].
[14] Energimyndigheten, ”Biobränsle,” 08 Oktober 2015. [Online]. Available:
http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Tillforsel/Biobransle/. [Använd 25 Januari 2016].
[15] Energimyndigheten - Energikunskap, ”Pellets och briketter,” 27 December 2011. [Online]. Available: http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energisystemet/Pellets-och- briketter/. [Använd 25 Januari 2016].
[16] F. Karlsson, P. Kovács, L. Gustavsson, H. Persson och C. Stignor Haglund, ”Nuvarande status och framtidsutsikter för värmepumpar, solvärme och pellets på den svenska
värmemarknaden,” SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, 2013.
[17] Energi- och klimatrådgivningen, ”Värma villan - Pelletspanna,” [Online]. Available: http://www.energiradgivningen.se/varma-villan/pelletspanna. [Använd 26 Januari 2016]. [18] Pelletsförbundet, ”Eko-design-. energimärkning och spetslastpannor,” 21 Januari 2016.
[Online]. Available: http://pelletsforbundet.se/eko-design-energimarkning-och- spetslastpannor/. [Använd 26 Januari 2016].
[19] T. Kvarnström, ”Fasa ut sista oljan - Att tänka på när eldningsoljan ska ersättas av förnyelsebara bränslen,” [Online]. Available:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20Fj% c3%a4rrsyn/Broschyrer/Fasa_ut_sista_oljan.pdf. [Använd 26 Januari 2016].
[20] Econo Heat Omni, ”Econo Heat - Heater features,” [Online]. Available:
http://www.econoheat.com/waste-oil-equipment/waste-oil-heaters/omni-heater-features/. [Använd 26 Januari 2016].
[21] Svensk Fjärrvärme, ”Svensk fjärrvärme - Förnybar ersättning av olja i spetslastproduktion,” 2006. [Online]. Available:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20Fj% C3%A4rrsyn/Ovriga_rapporter/Energitillforsel_och_Produktion/Fornybar_ersattning_av_o lja_i_spetslatsproduktion_2006_5.pdf. [Använd 27 Januari 2016].
[22] B. Strömberg, ”Bränslehandboken,” Värmeforsk Service AB, Stockholm, 2005.
[23] R. Askew och A. Rönnberg-Halvorsen Lund, ”Digitala Vetenskapliga Arkivet - Hållbart värmesystem i form av värmepump för Grinda Wärdshus,” 2013. [Online]. Available: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:685877/FULLTEXT01.pdf. [Använd 27 Januari 2016].
[24] Greenmatch, ”Vad betyder COP-värder på en värmepump,” www.varmepumppriser.se, [Online]. Available: http://www.varmepumppriser.se/blogg/2014/05/vad-betyder-cop- vaerdet-paa-en-vaermepump. [Använd 14 Mars 2016].
[25] J. Barth, O. Andersson, B. Nordell, G. Hellström, M. Berg, S. Cehlin, H. Frank, G. Risberg och J.-E. Nowacki, ”Geoenergin i samhället - En viktig del i en hållbar energiförsörjning,” 2012. [Online]. Available: http://www.fab.w.se/wp-content/uploads/Geoenergin-i-
samh%C3%A4llet.pdf. [Använd 27 Januari 2016].
[26] Energiportalen - Sveriges ledande energimässa, ”Energiportalen - Bergvärme,” [Online]. Available: http://www.energiportalen.se/artiklar/bergvaerme-1037.asp. [Använd 27 Januari 2016].
[27] H. Aly och G. Singh, ”Digitala Vetenskapliga Arkivet - Värmesystem,” 07 Juni 2015. [Online]. Available: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:856526/FULLTEXT01.pdf. [Använd 27 Januari 2016].
[28] K. Wikman och M. Berg, ”Förbränning av flytande animaliska/vegetabiliska restprodukter,” Värmeforsk Service AB, Stockholm, 2002.
[29] Svebio, ”Svebio - Hållbarhetslagen för Konsument,” [Online]. Available:
https://www.svebio.se/hallbarhetslagen-konsument. [Använd 28 Januari 2016]. [30] Energi och klimatrådgivningen, ”Faktablad - Olja i villan,” September 2015. [Online].
Available:
http://www.energiradgivningen.se/sites/default/files/root/Faktablad/olja_i_villan_faktabla d.pdf. [Använd 12 Februari 2016].
[31] M. Paulander, Interviewee, Träpulverpanna- Sweco. [Intervju]. 25 Februari 2016. [32] M. Soleimani-Mohseni, L. Bäckström och R. Eklund, EnBe - Energiberäkningar, Umeå:
Studentlitteratur, 2014.
[33] Vattenfall, ”Livscykelanalys - Vattenfalls elproduktion i Norden,” [Online]. Available: https://www.vattenfall.com/en/file/Livscykelanalys_-
_Vattenfalls_elproduktion_i_Norden_11336961.pdf. [Använd 16 Februari 2016].
[34] The Shift Project Data Portal, ”Breakdown of Electricity Generation by Energy Source,” 2013. [Online]. Available: http://www.tsp-data-portal.org/Breakdown-of-Electricity-Generation- by-Energy-
Source?select=ELPRODP_Unit%2C%22%22TWh%22%22&select=ELPRODP_Country%2C %22%22China%22%22&select=ELPRODP_Year%2C%22%222014%22%22#tspQvChart. [Använd 16 Februari 2016].
[35] D. Henning, ”Naturvårdsverket.se,” 30 Oktober 2015. [Online]. Available:
https://www.naturvardsverket.se/upload/uslapp-vagledning-klimatkllivet-20151105.pdf. [Använd 22 Mars 2016].
[36] P. Holm, ”Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd,” Mars 2013. [Online]. Available:
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/energi/Documents/Milj%C3%B6v%C3%A4rdering% 20av%20energianv%C3%A4ndning.pdf. [Använd 16 Februari 2016].
[37] Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, ”www.sabo.se,” [Online]. Available:
http://www.sabo.se/kunskapsomraden/energi/Documents/Bilaga%201%202013.pdf. [Använd 22 Mars 2016].
[38] SMHI, ”Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990,” www.smhi.se, 23 April 2014. [Online]. Available: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/dataserier- med-normalvarden-1.7354. [Använd 30 Mars 2016].
[39] S. Grundström, Interviewee, Bergvärmepump - NKI. [Intervju]. 17 Mars 2016.
[40] G. Johannesson, Interviewee, Pelletspanna - Osby Parca. [Intervju]. 29 Februari 2016. [41] The Tribal Energy and Environmental Information Clearinghouse (TEEIC), ”Oil and Gas
Drilling/Development Impacts,” www.teeic.indianaffairs.gov, [Online]. Available:
Bilaga 1
Indata till kalkyler
I denna bilaga finns fyra tabeller med indata till de kalkyler som gjorts i studien. Det gäller investeringskostnader, bränslekostnader, energiförbrukning, verkningsgrad/COP samt olika alternativs utsläpp. Dessa värden är tagna från olika leverantörer, från BAE Systems Hägglunds
Tabell B1.1. Pris och volym för eldningsolja i Nordanås från 2012 till 2016 där priserna ej tar hänsyn till den varierande skatterabatten som BAE Systems Hägglunds haft på grund av att de är en tillverkningsindustri. Mängden köpt olja år 2016 gäller endast den mängd som köpts in i januari. År 2014 sattes en nederbördsgivare in vilket förklarar minskningen av oljeförbrukning mellan år 2012/2013 till 2014. År 2015 har en väldigt låg oljeförbrukning på grund av den milda vintern som var med höga temperaturer och lite nederbörd. Utifrån dessa
värden har det antagits att det genomsnittliga oljebehovet är ca 71 m3 med en
installerad nederbördsgivare.
År Volym (Liter) Kostnad (kr) Literpris (kr/liter)
2012 95873 1038928 10,83
2013 83920 881822 10,5
2014 73776 748844 10,15
2015 53541 470789 8,79
2016 29317 224308 7,65
Tabell B1.2. De olika alternativens COP/Verkningsgrad, bränslepris (kr/kWh) samt deras olika värmekostnad (kr/kWh, värme). För bergvärme finns två värden där det första är priset under vinterhalvåret och det andra är priset under sommarhalvåret.
Alternativ (referensscenariot) COP/Verkningsgrad Bränslepris (kr/kWh) Värmekostnad (kr/kWh, värme) Bergvärme 4 0,52/0,31 0,13/0,08 Pelletspanna 91% 0,44 0,49 Biooljepanna - Tung 94% 0,31 0,33 Biooljepanna - Lätt 94% 0,45 0,47 Eo1 oljepanna 94% 0,61 0,64
Tabell B1.3. Årliga energiförbrukningen i Nordanås, uppdelad i baslast, spetslast och elpatron. Totala Energibehovet beräknades utifrån Ekv.(1) och utifrån antagandet att baslasten ska stå för 70% av värmeproduktionen och spetslasten 30% beräknades respektive mängd värme som vardera skall producera.
Årlig energiförbrukning Energi (kWh) Baslast 473 105
Spetslast 202 759
Elpatron 14 000
Totalt (ej elpatron) 675 864 Tabell B1.4. Referensscenariot för miljöberäkningarna med parametrarna COP/Verkningsgrad samt varje värmesystems utsläpp per kWh värme.
Alternativ (referensscenariot) COP/Verkningsgrad Utsläpp per kWh värme (g CO2-e/kWh) Bergvärme 4 31,3 Pelletspanna 91% 20,9 Biooljepanna 94% 10,6 Nuvarande oljepanna 94% 309,6
Bilaga 2
Bilaga 3
Prisuppgifter på bioolja från Wibax
Prisuppgifter för två typer av biooljor från Wibax visas i denna bilaga. Den första gäller det som nämns i rapporten som lätt bioolja och den andra är för tung bioolja.
Figur B3.1. Prisuppgifter för Wibax lätta bioolja WiFUEL LF.
Bilaga 4
Bilaga 5
Offert och teknisk specifikation på bergvärmepump från NKI-KYL