4 Metod och teori för investeringsbedömning
4.5 Miljöanalys av investering
Genom att göra en miljöanalys av investeringen jämfört med ett nollalternativ (ingen investering) som motsvarar nuläget kan investeringsbedömningen förbättras. Enligt Edström och Nordberg (2004) så är ett steg när en lantbrukare vill undersöka förutsättningarna för att producera biogas att titta på vilka miljökonsekvenser ett biogassystem kan ge. Berglund & Börjesson (2003b) skriver att eftersom biogassystem är komplexa och utseendet varierar mycket beroende på lokala förhållanden så bör långtgående generaliseringar undvikas. Miljöanalysen delas därför upp i en kvantitativ och kvalitativ del för att tillsammans både ge en överblick av investeringens miljökonsekvenser samt visa på resultat som är specifika för just denna investering.
4.5.1 Kvantitativ miljöanalys
Den kvantitativa delen ska behandla de förändrade utsläppen av växthusgaser där den funktionella enheten är kg CO2 ekvivalenter per år. Det svenska jordbruket utsläpp av växthusgaser var 2004 ca 10% av sveriges totala utsläpp (SCB et al, 2007). En stor del av dessa växthusgaser kommer från lustgas och metan (SCB et al, 2007). Utsläpp av växthusgaser har valts att analyseras kvantitativt därför att det sedan tidigare generellt är väl utrett och det finns god tillgång på relevant data både för småskalig biogas och biodieselproduktion. De olika miljökonsekvenser som har valts ut för att studeras presenteras nedan.
Minskade metanemissioner från flytgödselhantering
Utsläpp i samband med förbränning av biogas i mindre kraftvärmeverk Elektricitet som ersätts av intern producerad elektricitet
Värme som ersätts av intern producerad värme Utsläpp i samband med odling av rapsfrö
Fossil diesel som ersätts av intern producerad biodiesel Utsläpp vid förbränning av biodiesel
4.5.2 Kvalitativ miljöanalys
Genom att i en tabell lista de miljökonsekvenser en investering ger jämfört med nollalternativet (i detta fall ingen investering) och sedan avgöra om de är positiva, negativa eller neutrala kan en naiv bild av investeringens totala miljöpåverkan ges. Den kvalitativa delen ska peka på tydliga miljökonsekvenser som en investering medför för att på ett enkelt sätt överblicka investeringens totala miljöpåverkan. För att kunna analysera de miljökonsekvenser en investering skulle ge så har fem olika faktorer som påverkar miljön undersökts.
Investeringens påverkan vad gäller utsläpp av växthusgaser kommer att behandlas kvantitativt varför en kvalitativ analys enkelt kan göras utifrån dessa resultat. Försurningen i Sverige har minskat men fortfarande bedöms mer än en femtedel av vår natur vara försurad. De främsta orsakerna till försurning är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk (Miljomål(a), Internet). Enligt SCB et al. (2007) är kväve tillsamans med fosfor det ämne som bidrar mest till problemet med övergödning. Rapporten visar även att jordbruket står för ungefär hälften av det kväveläckage till vatten som är kopplat till mänsklig verksamhet. Kväveoxid är också ett ämne som bidrar både till övergödning och försurning (Miljomål(a), Internet) och utsläpp av dessa sker vid speciellt vid användning av dieselmotorer (SCB et al, 2007). Vid en kvalitativ miljöanalys av investeringens miljökonsekvenser så är det därför relevant attt även undersöka utsläppet av ämnen som bidrar till försurning och övergödning. Någonting som även undersökts är om en investering kommer att ge konsekvenser vad gäller lukt eller buller i närområdet. Denna miljöpåverkan undersöks därför att de påverkar miljökvalitetsmålen Frisk luft och God bebyggelse som har satts upp av riskdagen. Målet med Frisk luft är att ”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas”(Miljömål(c), Internet). God bebyggelse har som bland annat som mål att ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö…” (Miljömål(d), Internet)
4.5.3 Växthusgaser
I detta avsnitt presenteras de förändrade utsläpp av växthusgasser en investering medför. För utförliga beräkningar se bilaga D.
En indirekt miljövinst kommer att göras då rötning av flytgödsel sker. Den förlust av metangas som sker vid traditionell flytgödselhantering kan kraftigt reduceras vid installation av en biogasreaktor för rötning av flytgödsel. Det är beräknat att en minskning med 85,05 kg CO2 per ton rötad nötflytgödsel kan ske vid en övergång från traditionell flytgödselhantering till ett modernt system för rötning (Berglund, 2003b). Ett viktigt antagande är dock att all efterlagring av rötrester sker i täckta behållare där eventuell efterproducerad metangas kan samlas in. Vid förbränning av biogas sker det emissioner av växthusgaser. Hur stora mängder beror på vilken typ av kraftvärmeverk som avses. En gasturbin < 100 kW el ger ett utsläpp på 0,00126 kg CO2 per producerad kWh el + värme (Berglund, 2003b). Utsläpp av växthusgaser skiljer mycket åt beroende på vilken typ av elproduktion som avses därför presenteras utsläppen för både tysk och svensk elproduktion i tabell 4:1.
Tabell 4:1 Utsläpp av växthusgaser för olika typer av elproduktion (Bernesson, 2004)
Typ av elproduktion CO2–ekv
[kg/kWh]
Svensk elektricitet exkl. överföringsförluster 0,0331
Svensk elektricitet inkl. överföringsförluster (7,5%) 0,036
Tysk elektricitet inkl. överföringsförluster 0,7672
1Svensk produktion av el. Vattenkraft + Kärnkraft står för 92,4% av produktionen
Vid förbränning av drivmedel i en motor så sker det utsläpp av växthusgaser. Data för MK1 diesel och RME presenteras i tabell 4:2 där siffran för utsläpp av växthusgaser motsvarar både produktion, distribution och förbränning av bränslet i en motor.
Tabell 4:2 Energiinehåll och utsläpp av växthusgaser vid förbränning i motor för olika typer av drivmedel.
Typ av drivmedel Energiinnehåll
[kWh/liter] CO2–ekv [kg/liter] RME 101 0,1442 Diesel MK1 9,81 2,702 1(Naturvårdsverket(b), Internet ) 2(Bernesson, 2004)
Vid produktion av biodiesel krävs processkemikalier i form av metanol och katalysatorer och det är vid produktion av dessa kemikalier som det sker det ett utsläpp av växthusgaser. Dessa utsläpp beräknas vara 0,165 kg CO2-ekv per producerad liter biodiesel i Ageratecs PE2000 (Bernesson, 2004). Även vid odling av rapsfrö sker det utsläpp av växthusgaser. Det är främst användningen av kostgödsel som står för utsläppen men även användning av traktorer och maskiner för sådd, skörd, torkning samt transport ger utsläpp av växthusgaser. Utsläppen som sker vid odling av höstraps beräknas vara 0,767 kg CO2- ekv per odlad kg rapsfrö där beräkningarna tar hänsyn till alla utsläpp som sker (Bernesson, 2004). 4.5.4 Försurning
All data är uttryckt i SO2 ekvivalenter. För utförliga beräkningar se bilaga D. Utsläpp av försurande ämnen minskar så gott som alltid när biogassystem införs. Storleken av minskade ammoniakemissioner och nitratläckage kan dock variera betydligt utifrån lokala förutsättningar. Det är beräknat att vid införandet av biogassystem med kraftvärmeverk (microgasturbin) sker en minskning med ca 1 g SO2- ekv per producerad MJ el + värme (Berglund, 2003b). Vad gäller RME produktion så kommer en ökning av utsläpp av ämnen som bidrar till försurning att ske. Vid en jämförelse mellan småskalig producerad RME och MK1 diesel så sker det en ökning med 78% vad gäller utsläpp av SO2-ekv. (Bernesson, 2004).
4.5.5 Övergödning
All data är uttryckt i PO4 ekvivalenter. För utförliga beräkningar se bilaga D. Ämnen som bidrar till övergödning är beräknat att minska vid införandet av ett biogassystem med kraftvärmeverk (microgasturbin) med 0,19 g PO4-ekv per producerad MJ el + värme (Berglund, 2003b). Vid en jämförelse mellan småskalig producerad RME och miljöklass 1 diesel så sker det en ökning med 81% vad gäller utsläpp av PO4-ekv (Bernesson, 2004).
4.5.6 Lukt
Rötrester luktar i allmänhet mindre än konventionell gödsel på grund av att svavel och kväveföreningar ombildas under rötningsprocessen. Det medför att de eventuella bekymmer med lukt som uppkommer vid spridning av rötrester kommer att minska vilket kan upplevas som positiv för grannar i närområdet (Jönsson et al, 2005).
4.5.7 Buller
Det buller som uppkommer vid en installation av ett kraftvärmeverk varierar beroende på lokal och typ av kraftvärmeverk. Eftersom kraftvärmeverket måste vara i drift dygnet runt så kan en dålig placering påverka närmiljön negativt. Oljud från luftintag, avgaskanaler samt de rörliga komponenterna i anläggningen fortplantar sig via motorupphängning och fästen och ett lågfrekvent buller uppkommer. Dessa problem kan minskas genom att använda sig utav vibrationsdämpande fästen och ljuddämpare. Kraftvärmeverk kan även placeras i en avskärmad ljudisolerad lokal. Normalt avger en vibrationsdämpad och ljuddämpad anläggning 65-70 dB där bullret minskar till 30 dB på 60 meters
avstånd om den är placerad i en avskärmad lokal (Nilsson, 2000b). Biodieselprocessorn bidrar också till att höja ljudnivån på gården. Ljudnivån för Ageratecs minsta biodieselprocessor PE2000 är uppmätt till 71 dB direkt vid processorn (Ageratec AB, 2008a).