Den miljöbelastning som uppstår som följd av elproduktionen är komplicerad att bestämma. Andra liknande studier (Liu et al., 2014) har använt sig av olika scenarier för att bedöma dess belastning då exempelvis vattenkraft har stor variation i världen (Naturskyddsföreningen, u.å) men detta påverkas starkt av vattenkraft i varmare klimat där metanproduktionen som följd av anaerob bakterietillväxt är hög. Det för studien valda värdet betraktas som rimligt då Sverige till stor del snarare exporterar än importerar el, även om exempelvis Thygesen et al. (2015) använder sig av betydligt högre värden. Hur framtida värden förhåller sig är svår predikterat. Med valda värden är miljöbelastningen från fjärrvärmeproduktion avsevärt högre än för elproduktion vilket även visas i resultaten. Dessa visar att valet av fjärrvärme med FTX samt fjärrvärme med FTX och solcellssystem till och med bidrar till en ökad miljöbelastning jämfört med den befintliga systemlösningen. Utöver dessa finns dock
sänkta energiförbrukningen, en kraftig förbättring (66 – 78 %) jämfört med nuvarande. Även övriga fjärrvärmealternativ är gynnsamma för miljön, dock med en mindre effekt.
FTX systemet tar bevisligen vara på en stor andel av den ut ventilerade energin från
frånluftskanalerna, men samtidigt som luften värms sänks den relativa fuktigheten i luften. De lägsta registrerade nivåerna från simuleringsresultaten visa på RF nivåer så lågt som 3 %. Utomhustemperaturstyrningen bör verka positivt på nivåerna, främst runt vår/höst då temperaturen på den uppvärmda luften sänks med ökad utomhustemperatur, men ska de av Warfvinge och Dahlblom (2011) föreslagna optimala nivåerna kunna hållas bör någon form av återfuktning av tilluften tillämpas. Ett argument för fönsterbyte kan vara risken för hög bullernivå. Byggnaden är relativt avskärmad från omgivningen men vägen utanför kan orsaka buller där eventuella ljudkrav kan innebära att fönsterna behöver bytas. Då denna studie fokuserat på minskning av fastighetsenergin har byte av lysrörsarmaturer försummats. Detta är dock ett givet förslag för en energideklaration då byggnaden idag har ett stort antal
lysrörsarmaturer, vilka även är på väg att fasas ut (EU 244/249), och LED armaturer har stor potential för att minska belysningens elanvändning med runt 50 % (Munckers, 2017). Dock bör valet av armatur väljas med omsorg för att skapa en god arbetsmiljö
(Arbetsmiljöverket, 2020).
7
SLUTSATSER
Syftet med examensarbetet är att energiinventera och föreslå energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Metreven i Västerås. Detta utförs med hjälp av Boverkets byggregler (BFS 2011:6), Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens
energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2017:6) samt genom
simuleringar med programvaran IDA ICE. Den ekonomiska analysen utförs med hjälp av en livscykelkostnadsanalys (LCC).
Byggnaden har idag en hög energiförbrukning, vilket med stor sannolikhet beror på ett ineffektivt, omodernt samt svår reglerat system.
Energiåtgången visas kunna sänkas avsevärt vid implementering av
energieffektiviseringsåtgärder och den största sänkningen uppstår vid installation av bergvärmepump i kombination med andra byggnads- och systemtekniska lösningar.
krav. Fjärrvärmelösningarna uppfyller ej kraven, förutom då samtliga
energieffektiviseringsåtgärder implementeras. För de föreslagna skärpta kraven uppfyller inget av fjärrvärmealternativen kravnivån.
Rekommendationen är att välja bergvärme och FTX paketet då det ger bäst ekonomiskt resultat. Alternativt väljs det utökade paketet med bergvärme, FTX, tilläggsisolering av tak och ett 9,2 𝑘𝑊𝑝 solcellssytem då indikationer på ökat elpris och förlängd livslängd för
solceller finns samt att då planerna på sadeltak är långtgående bör marginalkostnaden sannolikt sänka investeringskostnaderna för detta alternativ, som följd av att den nya takkonstruktionen kan anpassas och förberedas för detta direkt.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
För fortsatt arbete är ett antal punkter relevanta.
Möjligheter för utökad solavskärmning med automation bör utforskas. Byte av belysning till LED armaturer, i kombination med dagsljusstyrning, ger sannolikt en hög energibesparing med låg återbetalningstid. Detta, i kombination med solavskärmning, minskar även
byggnadens kylbehov. Befintlig systemlösning bör konstrueras i IDA ICE modellen för möjlighet till validering av modellen. För utökad komfort bör kylsystem utforskas, i synnerhet vid val av bergvärmepump då frikyla från borrhålet kan nyttjas, vilket även möjliggör laddning av borrhålet inför uppvärmningssäsongen. Analys av byte från elektrisk eftervärmare av tilluft till vätskeburen eftervärmare, ansluten till bergvärmepumpen bör utföras. Potentiellt skulle luftflödet stängas av helt utanför verksamhetstid, vilket genererar en energibesparing, men då bör det säkerställas att detta exempelvis inte ger upphov till skador på byggnaden.
I övrigt rekommenderas en korrekt projektering av valt energieffektiviseringsåtgärdspaket, där exempelvis optimerat val av bergvärmepump kan utföras och ventilationssystemet kan anpassas för erforderlig funktion. En anbudsfas bör inledas för att få tillgång till korrekta offerter, varpå LCC beräkningarna kan korrigeras för korrekt lönsamhetsanalys.
REFERENSER
Arbetsmiljöverket. (2020). Infällda LED-plattor. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/infallda-led-plattor/ Arbetsmiljöverket. (u.å). Arbetsplatsens utformning. Hämtad 2020-04-26 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens- utformning-foreskrifter-afs2009-2.pdf
Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2015) Den nya ekonomistyrningen (Upplaga 5). Stockholm: Liber AB
Bauhaus. (u.å). Ytterdörr Safco doors Lund 10x21 vit höger. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.bauhaus.se/yd-lund-m10x21-hoger
Belok. (2017). Totalmetodiken: Handbok för genomförande och kvalitetssäkring. Hämtad från: http://belok.se/wp-content/uploads/2020/01/handbok.png
Bergqvist, B. (2018). Jämförelse av FX- och FTX-system för ventilation av flerbostadshus. Hämtad från: http://www.svenskventilation.se/wp-
content/uploads/2018/03/Jamforelse-av-FX-och-FTX-system-for-ventilation-av- flerbostadshus-20180316.pdf
Björk, E., Acuna, J., Granryd, E., Mogensen, P., Nowacki, J., Palm, B., Weber, K. (2013). Bergvärme på djupet. Stockholm: US-AB. Hämtad från: http://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:619184/FULLTEXT01.pdf
Boverket. (u.å). BBR – förslag till nya regler 2020 ändringar i föreskriften. Hämtad 2020-04-17 från:
htps://www.boverket.se/contentassets/84c6bf92657048429e57529010f495dc/prese ntation-bbr--forslag-till-nya-regler-2020_seminarium-8-mars.pdf
Boverket. (2017). Öppna data – Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981 – 2010) för 310 orter i Sverige. Hämtad 2020-04-26 från:
https://www.boverket.se/contentassets/b6c74238383c4b4e82b6d0c7311a1534/smhi _dvut_1981-2010_.xlsx
Boverket. (2019b). Beräkning av byggnadens energiprestanda. Hämtad 2020-04-17 från: https://www.boverket.se/sv/energideklaration/for-energiexperter/berakning-av- byggnadens-energianvandning/
Boverkets byggregler, konsoliderad version till och med BFS 2019:2 (BFS 2011:6). Hämtad från: https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d /konsoliderad_bbr_2011-6.pdf
Boverkets författningssamling (BFS:2017:6 BEN 2). Hämtad från: https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2017-6-BEN-2.pdf
Bygggrossen. (u.å). Fast fönster Elitfönster original 3-glas vitmålat trä. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.bygggrossen.se/product.html/elitfonster-fast-fonster-tra-
original?category_id=97
Che, W, W., Tso, C, Y., Sun, L., Danny, Y, K., Lee, H., Chao, C., Lau, A. (2019). Energy consumption, indoor thermal comfort and air quality in a commercial office with retrofitted heat, ventilation and air conditioning (HVAC) system. Energy and Buildings, 201, 202-215. https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2019.06.029
CIT Energy management. (2011). Normalårskorrigering av energistatistik. Hämtad från: http://www.enerma.se/wp-content/uploads/2018/01/normalarskorrigering.pdf Clean energy for all Europeans (COM/2016/0860 final). Hämtad från: https://eur-
lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52016DC0860
Commission Regulation (EC) No 244/2009 of 18 March 2009 implementing Directive 2005/32/EC of the European Parliament and of the Council with regard to ecodesign requirements for non-directional household lamps (EU 244/249). Hämtad från: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/244/oj
Dalla Mora, T., Righi, A., Peron, F., Romagnoni, P. (2017). Cost-Optimal measures for renovation of existing school buildings towards nZEB. Energy Procedia, 140, 288- 302. https://doi.org/10.1016/j.egypro.2017.11.143
Deutsche, G. F. S. (2013). Planning and installing photovoltaic systems: A guide for installers, architects and engineers. Hämtad från: https://ebookcentral-proquest- com.ep.bib.mdh.se
Directive 2010/31/EU of the European Parliament and of the Council of 19 May 2010 on the energy performance of buildings (EU 2010/31). Hämtad från: https://eur-
lex.europa.eu/eli/dir/2010/31/oj
Directive (EU) 2018/844 of the European Parliament and of the Council of 30 May 2018 amending Directive 2010/31/EU on the energy performance of buildings and Directive 2012/27/EU on energy efficiency (EU 2018/844). Hämtad från: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/844/oj
Ekström, T., Bernardo, R., Blomsterberg, Å., (2018). Cost-effective passive house renovation packages for Swedish single-family houses from the 1960s and 1070s. Energy and Buildings, 161, 89-102. https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2017.12.018
Electicitymap. (u.å) Hämtad 2020-04-19 från
https://www.electricitymap.org/?countryCode=SE&page=country Electrolux. (u.å). Torkskåp TS4121, TS4121LE. Hämtad 2020-04-26 från:
http://tools.professional.electrolux.com/Mirror/Doc/ELS/PDS/PS_471151390_TS41 21_TS4121LE_SE.pdf
Elitfönster. (u.å). Elitfönster original trä. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.elitfonster.se/fonster--altandorrar/elitfonster-original-tra/ Enberg, H. (2015). Minimikrav på luftväxling (Upplaga 10). Lilla Edet
Energi & klimatrådgivningen. (2018). Miljöpåverkan från el. Hämtad 2020-04-19 från: https://energiradgivningen.se/klimat/miljopaverkan-fran-el
Energiföretagen. (2020). Fjärrvärme – resurseffektiv uppvärmning. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/
Energimarknadsinspektionen. (2018). Ursprungsmärkning av el. Hämtad 2020-04-19 från: https://ei.se/sv/for-energiforetag/el/ursprungsmarkning-av-el/#hanchor5
Energimyndigheten. (2008). Fönsterrenovering med energiglas. [Broschyr]. Hämtad från: https://energiradgivningen.se/system/tdf/fonsterrenovering_med_energiglas.pdf?fil e=1&type=node&id=3707&force=1
Energimyndigheten (2017). Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad. Hämtad 2020-04-17 från:
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/42de3f292c3640a6965fc2d8843fc bc7/manual-till-verktyg-for-berakning-av-livscykelkostnad.pdfEnergimyndigheten. (2018a). Varför försvann glödlampan? Hämtad 2020-04-18 från:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera- hemma/inkop-av-produkter/belysning/varfor-forsvann-glodlampan/
Energimyndigheten. (2018b). Scenarier över Sveriges energisystem 2018. Hämtad från: https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5783
Energimyndigheten. (2019c). Så ansöker du om investeringsstöd till solceller. Hämtad 2020- 04-18 från: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/vilka-stod- och-intakter-kan-jag-fa/sa-har-ansoker-du-om-investeringsstod/
Ericson, C. & Ceder, H. (2010). Värdering av kommersiella fastigheter med
kassaflödesmetoden: Tillfogas metoden för hög pålitlighet?. (Examensarbete, KTH, Stockholm). Hämtad från:
https://www.kth.se/polopoly_fs/1.144242.1550157593!/Menu/general/column- content/attachment/30.pdf
Equa. (u.å). IDA Indoor Climate and Energy. Hämtad 2020-05-14 från: https://www.equa.se/se/ida-ice
Equa. (2010). Validation of IDA Indoor Climate and Energy 4.0 with respect to CEN Standards EN 15255-2007 and EN 15265-2007. Hämtad från:
http://www.equaonline.com/iceuser/validation/CEN_VALIDATION_EN_15255_AN D_15265.pdf
Fönsterbyte. (u.å). Pris fönsterbyte – Vad kan det kosta? Hämtad 2020-04-18 från: https://xn--fnster-byte-rfb.se/pris-for-fonsterbyte/
Granryd, E., Ekroth, I., Lundqvist, P., Melinder, Å., Palm, B., & Rohlin, P. (2011).
Refrigerating engineering. Stockholm: Department of energy technology division of applied thermodynamics and refrigeration Royal institute of technology, KTH. Hedström, J. & Palmblad, L. (2006). Performance of old PV modules: Measurement of 25
years old crystalline silicone modules. Hämtad från:
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/19320/performance-of-old- pv-modules-measurement-of-25-years-old-crystalline-silicone-modules-
elforskrapport-2006-71.pdf
International Renewable Energy Agency. (2019). Global energy transformation: A roadmap to 2050 (2019 edition). Hämtad från: https://www.irena.org/-
/media/Files/IRENA/Agency/Publication/2019/Apr/IRENA_Global_Energy_Transf ormation_2019.pdf
Intressegrupp passivhus. (u.å). Fördelar med passivhus. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.igpassivhus.se/passivhuset/fordelar/
Isover. (u.å). Isover fasadskiva. Hämtad 2020-04-18 från: https://www.isover.se/products/isover-fasadskiva-30
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. (2012). Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus. Hämtad från: https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett- energieffektivt-samhalle/201206-iva-energieffektivisering-rapport1-f1.pdf
La Fleur, L., Rohdin, P., Moshfegh, B. (2019). Investigating cost-optimal energy renovation of a multifamily building in Sweden. Energy and Buildings, 203.
Liu, L., Moshfegh, B., Akander, J., Cehlin, M. (2014). Comprehensive investigation on energy retrofits in eleven multi-family buildings in Sweden. Energy and Buildings, 84, 704- 715. https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2014.08.044
Metro therm. (2019). Dimensioneringsförutsättningar. Hämtad 2020-04-18 från: http://www.metrotherm.se/nyheter/dimensionering
Muncker, E. (2017). Mot en ljusare framtid: Ett examensarbete rörande närvaromätningar i skollokaler och energieffektivisering genom belysningsstyrning och utbyte av
belysningssystem. (Examensarbete, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143794
Mälarenergi. (u.å). Fjärrvärmepriser. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.malarenergi.se/foretag/fjarrvarme-foretag/prislistor-och- prismodeller/priser-fjarrvarme/
Mälarenergi. (2019a). Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Hämtad från: https://www.malarenergi.se/globalassets/dokument/varme/me-
prisandringsmodell.pdf
Mälarenergi. (2019b). Mälarenergi AB:s avtalsvillkor Produktionsavtal över 10 kW. Hämtad från:
https://www.malarenergi.se/globalassets/dokument/elhandel/solel/2019-09- 01_avtalsvillkor-produktionsanlaggning-sol-over-10-kw_foretagsku....pdf Mälarenergi. (2020). Mälarenergis hållbarhetsredovisning 2019. Hämtad från:
https://www.malarenergi.se/globalassets/dokument/hallbarhetsredovisning/me_hal lbarhetsredovisning_2019.pdf
Naturskyddsföreningen. (u.å). Lägg om växeln, Bilaga 1 – Utsläppsnivåer från olika energislag. Hämtad 2020-04-19 från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-
media/bilaga_1_lagg_om_vaxeln_utslappsnivaer_fran_olika_energislag.pdf Nibe Energy Systems. (u.å). Bergvärmepump Nibe 1355. Hämtad 2020-05-04 från:
https://www.nibe.eu/sv-se/produkter/varmepumpar/bergvarmepumpar/NIBE- F1355-_-33
Nibe Energy Systems. (2018). Bergvärmepump Nibe F1345. [Broschyr]. Hämtad från: https://www.nibe.eu/assets/documents/26676/639495-13.pdf
torFolder/Storage/ProductPrint.aspx/paroc-blt-1.pdf?id={30BE00C7-E368-4378- ABA3-8DD28A5808C2}&t=pdf
Persson, T., Heier, J., (2010). Småhusens framtida utformning – Hur påverkar Boverkets nya byggregler. (Examensarbete, Högskolan Dalarna, Borlänge). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:523194/FULLTEXT01.pdf Polarpumpen. (u.å). Kunskapsbank för värmepump. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.polarpumpen.se/varmepumpar/kunskapsbank
PVGIS. (u.å). Hämtad 2020-04-18 från: https://photovoltaic-software.com/pv-softwares- calculators/online-free-photovoltaic-software/pvgis
SBUF. (2010). Värmeinstallationer: Om vattenvärmesystem i befintliga byggnader. Hämtad 2020-04-18 från:
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/39de7aa8-6cbb-41db- 999a-
6a66b1759631/FinalReport/SBUF%2011781%20Slutrapport%20Installationsarbete% 20i%20v%C3%A4rmesystem.pdf
SCB. (2019). Tillförsel och användning av el 2001 – 2018 (GWh). Hämtad 2020-04-19 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-
anvandning-av-energi/arlig-energistatistik-el-gas-och-fjarrvarme/pong/tabell-och- diagram/tillforsel-och-anvandning-av-el-gwh/
SCB. (2020). Inflationen i Sverige. Hämtad 2020-05-12 från: https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/inflation/
Skatteverket. (u.å). Microproduktion av förnybar el – näringsfastighet. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/fastighet/mikroprodu ktionavfornybarelnaringsfastighet.4.309a41aa1672ad0c837b4e8.html
SMHI. (2019a). SMHI Energi-index – Normalårskorrigering. Hämtad 2020-04-17 från: https://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/fastighet/smhi- energi-index-normalarskorrigering-1.3494
SMHI. (2019b). Luftfuktighet. Hämtad 2020-04-23 från:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
Statkraft. (2018). Global Energy trends: Statkraft’s Low Emissions Scenario 2018. Hämtad från: https://explained.statkraft.com/globalassets/explained/statkrafts-low-
emissions-scenario-report-2018.pdf
Svensk fjärrvärmeföreningens service. (1998). Tekniska nyckeltal för fjärrvärmecentraler. Stockholm: Svensk fjärrvärmeföreningens service
Svensk ventilation. (u.å). FTX – Ventilation med värmeåtervinning. Hämtad 2020-04-18 från: http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx- varmeatervinning/
Svensk ventilation. (2019). Bra inomhusluft – dygnet runt. Hämtad från:
http://www.svenskventilation.se/wp-content/uploads/2019/05/Bra-inomhusluft- dygnet-runt-20190429.pdf
Tovenco. (u.å). Hämtad 2020-04-26 från: http://www.tovenco.se/wp- content/uploads/2013/04/Projekteringsanvisningar.pdf
Thygesen, R., Eriksson, O., Gustafsson, M., & Karlsson, B. (2017). Nära noll-energi- byggnaders energianvändning: Analys av solel, energieffektivisering och val av uppvärmningsform genom simuleringar av byggnader och energisystem. Stockholm: Energiforsk AB. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva- 28273
Thygesen, R. & Karlsson, B. (2014). Simulation and analysis of a solar assisted heat pump system with two different storage types for high levels of PV electricity self-
consumption. Solar Energy, 103, 19–27. https://doi.org/10.1016/j.solener.2014.02.013
Vattenfall. (u.å). Dags att byta bergvärmepump. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.vattenfall.se/varmepumpar/bergvarme/byt-bergvarmepump/ Warfvinge, C., & Dahlblom, M. (2011). Projektering av VVS-installationer. Lund:
Studentlitteratur AB
Wikells. (2019). Sektionsfakta - VVS: teknisk-ekonomisk sammanställning av vvs- installationer. Växjö: Wikells Byggberäkningar.
Woodisol. (2019). Prislista cellulosa/träfiber lösull. Hämtad 2020-05-04 från: http://www.woodisol.se/prislista-cellulosa.php
Åström, M., Landelius, E. (2019). District heat price model analysis: A risk assessment of Mälarenergi’s new district heat price model. (Examensarbete. Mälardalens högskola. Västerås). Hämtad från: http://mdh.diva-