Miljöindikatorer - Föryngring av stormusslor i olika vattensystem i Västra Götalands län 2007

4. Diskussion

4.2 Miljöindikatorer

Stormusslor har flera positiva egenskaper för att fungera bra som miljöindikatorer. De har en lång livslängd, de filtrerar och ackumulerar stora kvantiteter ämnen, de har en stor geografisk spridning, de är stationära och de har en komplex reproduktion (von Proschwitz et al 2006;

Bergengren et al 2002; Robillard et al 2003).

Negativa egenskaper kan vara att de till viss del tål höga halter av många ämnen (Naimo 1995). Man behöver få klarhet i hur populationerna av stormusslor förändras, om de minskar eller inte och om mekanismerna som förklararev. tillbakagång , innan man använder dem som miljöindikatorer.

Om så musslorna överlever höga halter gifter kan de vara användbara till analys av olika halter ämnen vilket man redan har använt sig av (Ekström et al 1998). På så vis kan de fungera som indikatorer. Skal av stormusslor har använts som historiska arkiv och för information om miljöförändringar (Dunca et al 2005).

De gränsvärden som har tagits fram i litteraturstudien (tabell 1) kan användas för jämförelser av verkliga värden i våra vattendrag för att se om det finns några samband mellan någon av faktorerna och musslornas förekomst och föryngring.

Litteraturstudien presenterar ett urval av undersökningar som har gjorts på stormusslor och ger en inblick för hur känsliga musslor kan vara för olika typer av påverkan. Litteraturstudien skall inte ses som en fullständig sammanställning av alla de undersökningar som har gjorts.

Det finns goda förutsättningar för att stormusslor ska fungera bra som miljöindikatorer men man behöver göra fler undersökningar.

Tack

Tack till er alla som har bidragit med hjälp på olika vis till mitt arbete. Jag vill tacka min handledare Mats Rydgård för all den hjälp och handledning som jag har fått under arbetets gång. Jag vill också tacka Ted von Proschwitz på Naturhistoriska museet i Göteborg som har hjälp till med artbestämningen. Tack till Stellan Elmér, Alexander Karlberg, Anders Wiklund och Benny Lönn på Länsstyrelsen som har följt med mig till vissa av lokalerna för hjälp med undersökningen. Tack till Mikael Reinert, Uddevalla kommun, och Thomas Tranefors, Tranemo kommun, som har tagit sig tid att besöka lokaler i kommunerna. Jag vill även tacka de markägare och fiskevårdsföreningar som har bemött mig mycket vänligt, välkomnande och givit mig flera bra tips.

Referenser

Aldridge, D. C. (1998) The morphology, growth and reproduction of Unionidae (Bivalvia) in fenland waterway. The Malacological Society of London 1999, 65, 47-60.

Aldridge, D. C. (2000) The impacts of dredging and weed cutting on a population of freshwater mussels (Bivalvia: Unionidae). Biological Conservation, 95, 247-257.

Bauer, G. (1988) Threats to the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera marigaritifera L. in Central Europe. Biol. Conserv. 45: 239-253.

Bauer, G., Hochwald, S. & Silkenat, W. (1991) Spatial distribution of freshwater mussels:

thee role of host fish and metabolic rate. Freshwater Biology 26:377-386.

Bauer, G. & Wächtler, K. (2001) Ecology and Evolution of the freshwater Mussels Unionoida. Berlin: Springer-Verlag Berlin Heidelberg.

Bergengren, J. (2001) Mussellarver på öring och nedgrävda småmusslor. Avrapportering av metodstudie på flodpärlmussla 1999-2000. Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. (2002) Stormusselprojektet del 1 2001.

Utveckling av metodik och undersökningstyp. Beskrivning av habitatval. Förekomst i fem län i södra Sverige. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping; Naturhistoriska museet, Göteborg;

Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. (2004) Handbok för miljöövervakning.

Undersökningstyp: Övervakning av stormusslor. Version 1:1. Naturvårdsverket. Tillgängligt på Internet:

http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_

typ/sotvatten/stormusslor.pdf [Hämtad 2007-04-11].

Berglund, J. (2006) Stormusslor i Västmanlands län. Upplandsstiftelsen, Uppsala;

Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Berglund, J., Gylje, S., Lundberg, S. & von Proschwitz, T. (2006) Stormusselinventering i Uppsala län 2004-2005. Upplandstiftelsen, Uppsala; Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå;

Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm; Naturhistoriska museet, Göteborg.

Brainwood, M., Burgin, S. & Byrne, M. (2006) Is the decline of freshwater mussel population in a regulated coastal river in south-eastern Australia linked with human modification of habitat? Aquatic conservation: Marine and freshwater ecosystems, 16, 501-516.

Buddensiek, V. (1995) The culture of juvenile freshwater pearl mussels Margaritifera margaritifera L. in cages: A contribution to conservation programmes and the knowledge of habitat requirements. Biological Conservation, 74, 33-40.

Dolmen, D., Arnekleiv, J.V. & Haukebö, T. (1995) Rotenone tolerance in the freshwater pearl mussel Margaretifera margaretifera. – Nordic Journ. Freshw. Res. 70:21-30.

Dunca, E., Schöne, B. R. & Mutvei, H. (2005) Freshwater bivalves tell of past climates: But how clearly do shells from polluted rivers speak? Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 228, 43-57.

Ekström, C., Litzén, K., Järnberg, U. & Alsberg, T. (1998). PCB I Järnsjön-

Bottenfaunaundersökning samt kemisk analys av dammussla m.m. Solna: Institutet för tillämpad miljöforskning.

Engel, H. & Wächtler, K. (1989). Some peculiarities in developmental biology of two forms of the freshwater bivalve Unio crassus in northern Germany. Arch. Hydrobiol., 115(3), 441-450.

Englund, D. (2006). Syrgasrika hyporheiska flödens påverkan på förekomst av juvenila flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera). Uppsala universitet, Uppsal of the Freschwater Mussel Lampsilis cardium. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, 51, 549-558.

Gagné, F., Blaise, B. & Hellou, J. (2004). Endocrine disruption and health effects of caged mussels, Elliptio complanata, placed downstream from a primary-treated municipal effluent plume for 1 year. Comparative Biochemistry and Physiology, Part C, 138, 33-44.

Gooding, M. P., Newton, T. J., Bartsch, M. R. & Hornbuckle, K. C. (2006). Toxicity of Syntetic Musks to Early Life Stages of the Freshwater Mussel Lampsilis cardium. Archives of environmental contamination and toxicology, 51, 549-558.

Gustavsson, A. (2007) Föryngring av stormusslor (Unionoida) I tre vattensystem i Västra Götalands län. Skövde: Skövde Högskola.

Hanstén, C., Heino, M. & Pynnönen, K. (1996). Viability of glochidia of Anodonta anatine (Unionidae) exposed to selected metals and chelating agents. Aquatic Toxicology, 34, 1-12.

Hastie, L. C., Boon, P. J. &Young, M. R. (2000) Physical microhabitat requirements of freshwater pearl mussels, Margaritifera margaritifera (L.) Hydrobiologia 429:59-71.

Hendelberg, J. (1960) The fresh-water pearl mussel, Margaritifera margaritifera (L.).

Uppsala: Institute of Zoology.

Henrikson, L & von Proschwitz, T. (2006). Bisam- en växtätare med smak för musslor.

Fauna och Flora, 101(3), 2-7.

Hochwald, S. & Bauer, G. (1990) Untersuchungen zur Populationsökologie und Fortpflanzungsbiologie der Bachmuschel Unio crassus (Phil.)1788. Schriftenreihe Bayer.

Landesamt fur Umweltschutz. Heft 97. Munchen. pp. 31-49

Holst, I. & Tapper, J. (2005) Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Örebro län 2004.

Resultat från översiktlig kartering efter nya vatten med förekomst av flodpärlmussla.

Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro.

Hylander, S. (2004) Flodpärlmusslans känslighet för predation från kräftor – effekt i

jämförelse med andra hotfaktorer i ett skånskt vattendrag. Länsstyrelsen i Skåne län; Lunds universitet, Lund.

Kádár, E., Salánki, J., Jugdaohsingh, R., Powell, J. & McCrohan, CR., White, KN. (2001) Avoidance responses to aluminium in the freshwater bivalve Anodonta cygnea. Aquatic Toxicology, 55, 137-148.

Kemikalieinspektionen (2007). Bekämpningsmedelsregistret. Tillgängligt på Internet:

http://www.kemikalieinspektionen.se [Hämtad 07-12-07].

Kyrkander, T. (2006) Kransalger i Valle. Falköping: Terra- Limno gruppen AB.

Körner, S. & Wahlgren, L. (2000) Tredje upplagan. Statistisk dataanalys (3:e upplagan).

Lund: Studentlitteratur.

Larsen, F. G & Wiberg-Larsen, P. (2006) Udbredelse og hyppighed af Tykskallet

Malermusling (Unio crassus Philipson, 1788) i Odense Å- systemet. Flora og Fauna 112, 4, 89-98.

Lewin, I. & Smoli´nski, A. (2006). Rare and vulnerable species in the mollusc communities in the mining subsidence reservoirs of an industrial area (The Katowicka Upland, Upper Silesia, Southern Poland). Limnologica, 36, 181-191.

Lindström, T. (2007) Habitatpreferenser och storleksstruktur för tjockskalig målamussla (Unio crassus) – och andra stora sötvattensmusslor I Kappellån, Östergötland. Linköping:

Linköpings universitet.

Loayza-Muro, R. & Elías-Letts, R. (2007). Responses of the mussel Anodontites trapesialis (Unionidae) to environmental stressors: Effect of pH, temperature and metals on filtration rate. Environmental Pollution,149, 209-215.

Lundberg, S., Bergengren, J. & von Proschwitz, T. (2007) Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målarmussla (Unio crassus, Philipsson 1788) Naturvårdsverket Rapport 5658. 43 pp.

McNaughton, S. J. & Wolf, L. L. (1979) General Ecology (2:a upplagan). New York: Holt, Rinehart and Winston.

Milam, C. D., Farris, J. L., Dwyer, F. J. & Hardesty, D. K. (2005). Acute Toxicity of Six Freshwater Mussel Species (Glochidia) to Six Chemicals: Implications for Daphnids and Utterbackia imbecillis as Surrogates for Protection of Freshwater Mussels (Unionidae).

Archives of Environmental Contamination and Toxicology, 48, 166-173.

Moorkens, E. A. (1999) Conservation Management of the Freshwater Pearl Mussel

Margaritifera margaritifera. Part 1. Biology of the species and its present situation in Ireland.

Irish Wildlife Manuals, 8, 1-35.

Moorkens E.A (2000) Conservation Management of the Freshwater Pearl Mussel

Margaritifera margaritifera. Part 2: Water Quality Requirements. Irish Wildlife Manuals, 9, 1-44.

Nagel, K. O. (2002) Muschel, Mensch und Landschaft. Susammenhänge zwischen Landnutzung und Bestandsentwicklung bei Flussmuscheln. Naturschutz und Landschaftsplanung. Zeitschrift fur angewandte Ökologie 34 (9): 261-269.

Naimo, T. J. (1995) A rewiew of the effect of heavy metals on freshwater mussels.

Ecotoxicology, 4, 341-362.

Naturcentrum AB. (2006) Flodpärlmussla i Västra Götalands län. Känd förekomst 2005.

Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Naturvårdsverket. (2006) Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp:

Lokalbeskrivning. Version 1:6. Tillgängligt på Internet:

http://192.36.189.41/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/undersokn_typ/sotvatt en/lokbesk.pdf [Hämtad 2007-04-11].

Nekoro, M. & Sundström, H. (2005) Stormusslor i Kilaån 2004 och 2005. Utbredning av tjockskalig målarmussla och flat dammussla –hotstatus samt åtgärdsförslag till bevarande i Kilaådalen, Södermanlands län. Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping.

Outeiro, A., Ondina, P., Fernández, C., Amaro, R & San Miguel, E. (2007) Population density and age structure of the freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, in two Iberian rivers. Freshwater Biology 1-12

von Proschwitz, T. (2006) Karteringen av limniska stormusslor i Sverige och Norden samt arbetet med en svensk stormusselbibliografi. –[pp. 9-18]. In: Arvidsson, B. & Söderberg, H.

(eds.): Flodpärlmussla – vad behöver vi göra för att rädda arten? En workshop på Karlstads universitet. –Karlstad University Studies 2006:15.

von Proschwitz, T., Lundberg, S. & Bergengren, J. (2006) Guide till Sveriges stormusslor.

Naturhistoriska museet, Göteborg; Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm; Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping.

Pynnönen, K. (1995) Effect of pH, hardness and maternal pre-exposure on the toxicity of Cd, Cu and Zn to the glochidial larvae of a freshwater clam Anodonta cygnea. Wat. Res, 29, 247-254.

Rashleigh, B & DeAngelis, D. L. (2007). Conditions for coexistence of freshwater mussel species via partitioning of fish hos resources. Ecological modelling, 201,171-178.

Robillard, S., Beauchamp, G. & Lauier, M. (2003). The role of abiotic factors and pesticide levels on enzymatic activity in the freshwater mussel Anodonta cygnea at three different exposure sites. Comparative Biochemistry and Physiology Part C, 135, 49-59.

San Miguel, E., Monserrat, S., Fernández, C., Amaro, R., Hermida, M., Ondina, P. & Altaba, C.R. (2004) Growth models and longevity of freshwater pearl mussels (Margaritifera

margaritifera) in Spain. Can. J. Zool, 82, 1370-1379.

Svensson, M & Ekström, L. (2005) Musselinventering i några skånska vattendrag 2005- med särskild fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Osby: MS Naturfakta.

Tapper, J & Lundberg, S. (2006). Inventering av stormusslor i Edsån, 2005. Basinventering inom Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet.

Ulvholt, M. (2005) Bottensedimentets betydelse för flodpärlmusslans föryngring –en metodutveckling. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.

Österling, M. (2006) Ecology of freschwater mussels in disturbed environments. Karlstad:

Karlstads universitet.

Bilagor

1. Antal/täthet musslor funna på bottens yta för varje lokal och art 2. Redovisning av varje vattensystem

3. Minsta funna individ på lokalerna

4. Populationernas storleks- och åldersstruktur 5. Beräknad maximal längd för juvenila musslor 6. En samlad bedömning av föryngringen på lokalerna 7. Musslor funna i sedimentproverna

8. Data från lokalbeskrivningen

9. En kortare beskrivning av de lokaler som hade ett fåtal eller inga levande musslor

Bilaga 1 35 VattensystemTidan Tidan Lidan LidanLidanLidanLidanLidanMariedalsånMariedalsånSlottsånÄtran Motala- strömSäveån Lokal/Art Ymsens utloppGäre- bäckenStakasjöns utloppVingasjöns utloppSkärvalångens utloppKusens utloppVagnsjöns utloppTjurbergs- sjöns utlopp MariedalsånÄmtens utloppSlottsånGryttereds- sjöns utlopp

Botten- sjönSäveånMedel- antal/m2

Totalt antal Allmän dammussla (Antal/m2)

35,2 0,1 1,6 15,2 3,4 6,5 0,2 12,9 2,0 2,4 2,0 0,2 2,2 3,0 6,2 1351 Större dammussla (Antal/m2)

0 0 0,4 0 0 0,3 0,1 0,2 0 0 0 0 0 0 0,1 (0,3) 31 Flat dammussla (Antal/m2)

1,8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,1 0,1 0,1 (0,7) 14 Spetsig målarmussla (Antal/m2)

12,4 0 5,3 7,2 1,2 0,7 0,1 2,1 0 0 0 0 0 0 2,1 (4,1) 378 Flodpärl- mussla (Antal/m2)

0 8,7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,6 (8,7) 262 Medel- antal/m249,4 8,8 7,2 22,4 4,6 7,5 0,4 15,2 2,0 2,4 2,0 0,2 2,3 3,1 9,1 Totalt antal 247 265 216 112 138 226 12 457 60 72 60 7 70 94 2036 Undersökt provyta (m2)

5 30 30 5 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 Antal funna levande musslor per kvadratmeter för varje art och lokal och antal musslor totalt. Medelantal per kvadratmeter beräknas från samtliga lokaler och anges även inom parentes för enbart de lokaler där arten hittats.

Bilaga 2

36 Vattensystem Antal lokaler Antal

inventerade provytor

Antal arter

Antal arter med

juvenila musslor

Antal

populationer med god föryngring

Tidan 2 2 5 4 1

Lidan 15 6 3 3 1

Mariedalsån 2 2 1 1 0

Viskan 2 1 1 1 1

Ätran 1 1 1 0 0

Motalaström 1 1 2 1 1

Säveån 1 1 2 2 1

Bäveån 1 0 0 0 0

Örekilsälven 2 0 0 0 0

Antal funna arter med levande musslor, antal arter med föryngring och antal populationer med en god föryngring i de nio olika vattensystemen i Västra Götalands län som besöktes. För att en god

föryngring ska finnas krävs att andelen juvenila musslor i populationen överskrider 10 procent.

Bilaga 3

Vattensystem Lokal/Art Allmän dammussla

Den minsta funna individen för varje inventerad lokal sammantaget på botten och i sedimentproverna.

Den minsta individen presenteras med längd i millimeter samt inom parentes åldern beräknad utifrån antal vinterringar. Musslor som bedöms vara juvenila är markerade med fetstil.

Bilaga 4 Storleksstruktur av levande och tomma döda skal och åldersstruktur hos varje population där fler än 20 individer hittades. 38

Anodonta anatina, lokal TYU N= 15 0246810 123456789101112 Ålder

Anta l

Storlek levandeStorlek döda/levande Ålder levande Anodonta anatina, lokal LST 0%

10%

Anodonta anatina, lokal TYU 0%

10%

Döda Levande Anodonta anatina, lokal LST N= 45 0%10%

20%

Anodonta anatina, lokal TYU N= 50 0%10%20%30%40%50% 102030405060708090100110120 Längd (mm)

Ande l (

Anodonta anatina, lokal LVI N= 27 0%10%

20%

Bilaga 4 Storleksstruktur av levande och tomma döda skal och åldersstruktur hos varje population där fler än 20 individer hittades. Storlek levandeStorlek döda/levande Ålder levande Anodonta anatina, lokal LSK 0%

Anodonta anatina, lokal LSK N= 54 0%10%

20%

Anodonta anatina, lokal LSK N= 10 0246810 123456789101112 Ålder

Anta l

Anodonta anatina, lokal LKUAnodonta anatina, lokal LKU N= 15 0246810 123456789101112 Ålder

Anta

9 Anodonta anatina, lokal LTU N= 50 0%10%20%30%40%50% 1020304050607080 Längd (mm)

And el (

90100110120

)

Anodonta anatina, lokal LT 0%

10%

Anodonta anat N= 1 0246810 123456

Anta l

ina, lokal LTU 5 789101112 Ålder 39

l (%

)

odonta anatina, lokal MM N= 50Anodonta anatina, lokal MM N= 15 0246810 123456789101112 Ålder

Anta l

Anodonta anatina, lokal MÄU N= 71 50% 0%10%

20%

Anodonta anatina, lokal MÄU 0%

10%

Döda Levande Anodonta anatina, lokal VSÖ N= 60 50% Längd (mm)

0%10%

Anodonta anatina, lokal VSÖ N= 15 10 Ålder

Anodonta anatina, lokal SJ N= 48 50% 0%10%

20%

Margaritifera margaritifera, lokal TGT N= 56 100% 0%10%20%30%40%50%60%70%80%90% 102030405060708090100110 Längd (mm)

Ande l (

Anodonta anatina, lokal MB 50% 0%

10%

Döda Levande Andodonta anatina, lokal SJ 50% 0%

10%

Anodonta anatina, lokal MB 012345678910 123456789101112 Ålder

Anta l

N= 15 Anodonta anatina, lokal SJ N= 15 10 02468 123456789101112 Ålder

Anta l

el (

Unio tumidus, lokal LVI N= 36 90%

100% 0%10%

Unio tumidus, lokal LST N= 52 0%10%20%30%40%50% 102030405060708090100 Längd (mm)

Ande l (

Unio tumidus, lokal TYU 50% 0%

10%

Unio tumidus, lokal TYU N= 14 0246810 123456789101112131415161718 Ålder

Anta l

Unio tumidus, lokal LST 50%

And

10%

15%

20%

25%

30%

35% 102030405060708090100110120130 Längd (mm)

And el (

%) Döda Levande

Unio tumidus, lokal LSK N= 33 0%10%20%30%40%50% 102030405060708090100 Längd (mm)

And el (

Unio tumidus, lokal LSK N= 15 0246810 123456789101112131415161718 Ålder

Anta l

Unio tumidus, lokal LKU N= 22 0%10%20%30%40%50% 10203040506070 Längd (mm)

Ande l (

Unio tumidus, lokal LKU N= 15 0246810 12345678910111213141516171819 Ålder

Anta l

8090100 Unio tumidus, lokal LTU N= 56 0%10%

20%

30%

40%

50% 10203040506070 Längd (mm)

And el (

Unio tumidus, lokal LTU N= 14 0246810 123456789101112131415161718 Ålder

Anta l

8090100 43

Bilaga 5

Kusens utlopp Större dammussla

De juvenila musslornas maximala längd och ålder på lokalen utifrån ekvationer som tas fram ur regressionsdiagram (figur 11) där y= längd (mm) och x= ålder.

Bilaga 6 45

VattensystemLokal Funna arter Arter med juvenila musslor Andel juvenila musslor

Bedömd föryngring Tidan Ymsens utloppAllmän dammussla Större dammussla Flat dammussla Spetsig målarmussla

Allmän dammussla Större dammussla Flat dammussla Spetsig målarmussla 12 % Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd

God Ej bedömd Ej bedömd Svag Tidan Gärebäcken Allmän dammussla Flodpärlmussla Allmän dammussla Ej bedömd 0 % Svag Ingen Lidan Stakasjöns utlopp Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla

Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla

2 % Ej bedömd 0 %

Svag Svag Svag Lidan Vingasjöns utloppAllmän dammussla Spetsig målarmussla 0 % 0 % Ingen Ingen Lidan Skärvalångens utloppAllmän dammussla Spetsig målarmussla Allmän dammussla Spetsig målarmussla 17 % 3 % God Svag Lidan Kusens utlopp Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla

0 % 0 % 0 %

Ingen Ingen Ingen Lidan Vagnsjöns utlopp Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla

Allmän dammussla Ej bedömd 0 % 0 %

Svag Ingen Ingen Lidan Tjurbergssjöns utlopp Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla

Allmän dammussla Större dammussla Spetsig målarmussla 0 % (2 %) Ej bedömd 7 %

Svag Svag Svag Mariedalsån Mariedalsån Allmän dammussla A.anatina 4 % Svag Mariedalsån Ämtens utlopp Allmän dammussla A.anatina 3 % Svag ViskanSlottsånAllmän dammussla A.anatina 28 % God Ätran Grytteredssjöns utloppAllmän dammussla 0 % Ingen MotalaströmBottensjönAllmän dammussla Flat dammussla Allmän dammussla 11 % Ej bedömd God Svag SäveånSäveånAllmän dammussla Flat dammussla Allmän dammussla Flat dammussla 42 % Ej bedömd God Ej bedömd En samlad bedömning av föryngringen hos de olika arterna som hittats på de inventerade lokalerna. I Tjurbergsjöns utlopp hittades några juvenila musslor efter de 50 första funna musslorna vilket står i parentes (2 %). Andel juvenila musslor bedöms inte för populationer med färre än 20 individer. En god föryngring bedöms finnas i populationer med mer än 10 procent juvenila musslor.

Bilaga 7

Antal nedgrävda musslor som hittades och de nedgrävda musslornas täthet i sedimenten. På varje lokal togs sex sedimentprov och med varierande djup beroende på substratets hårdhet. I sedimentproverna från Ymsens utlopp togs även musslor upp som satt på botten. A står för adulta musslor och J står för juvenila musslor.

Bilaga 8 47

LokalensVattendrags-LokalensLokalens LokalSjö/VattendragLokalnamnHuvudflodområdeKommunX-koordinatY-koordinatDatumMetod för provtagninglängd (m)bredd (m)Vattennivåmedeldjup (m)VattenhastighVattennivåmedeldjup (m) LST Stakasjöns utloppEggbyGöta älvSkara647999813744002007-08-13/14Vattenkikare/Sedimentprov302Medel0,352 (0,25 m/s)Medel0,35 LKUKusens utloppVarnhemGöta älvSkara647657813733082007-08-15Snorkling på luftmadrass/Sedimentprov303,2Medel/Hög0,351 (0,04 m/s)Medel/Hög0,35 LVAVagnsjöns utloppAxvall/VarnhemGöta älvSkara647759113727792007-08-15Snorkling på luftmadrass/Sedimentprov305Hög0,91 (0,11 m/s)Hög0,9 LTUTjurbergssjöns utloppÖkull, VarnhemGöta älvSkara647651713722982007-08-29Snorkling på luftmadrass/Sedimentprov305Medel0,381 (0,09 m/s)Medel0,38 VSÖSlottsånÖrestenViskanMark6375651309932007-09-14Vattenkikare/Sedimentprov3030Medel0,61Medel0,6 VLViskanLekvad (Kinna)ViskanMark6374691306792007-09-14Vattenkikare3025Hög0,73 (1,3 m/s)Hög0,7 SJSäveånJonsered (Kåhög)Göta älvPartille640824312826652007-09-13Vattenkikare/Sedimentprov3023Medel (låg på em)0,42 (0,5 m/s)Medel (låg på em)0,4 ÄGUGrytteredssjöns utloppGrytteredÄtranTranemo638488113573112007-09-23Vattenkikare/Sedimentprov3012Hög0,951 (0,18 m/s)Hög0,95 MBBottensjönSkackasundet, KarlsborgMotalaströmKarlsborg649191514221582007-09-28Vattenkikare/Sedimentprov30Medel0,850Medel0,85 ÖMÖrekilsälvenMunkedal, Möe, SkäretÖrekilsälvenMunkedal649136412592582007-10-03Vattenkikare5025Medel/Hög0,751 (0,14 m/s)Medel/Hög0,75 TYUYmsens utloppJula, EbbetorpGöta älvMariestad650379513912432007-03-21Vattenkikare/Sedimentprov54Hög12 (0,36 m/s)Hög1 MÄU Ämtens utloppEggbyGöta älvSkara648136013740982007-03-26Vattenkikare/Sedimentprov304,5Hög11 (0,15 m/s)Hög1 LVIVingasjöns utloppAxvallGöta älvSkara647482213700792007-04-02Vattenkikare/Sedimentprov510Hög0,91 (0,16 m/s)Hög0,9 LSKSkärvalångens utloppÖglundaGöta älvSkara647836813730092007-04-07Vattenkikare/Sedimentprov304,5Hög0,852 (0,21 m/s)Hög0,85 TGTÖabäcken, GärebäckenTibroGöta älvTibro647752914098842007-04-18Vattenkikare/Sedimentprov304,5Hög0,251 (0,19 m/s)Hög0,25 MMMariedalsånLundsbrunnGöta älvGötene64857851359912007-04-20Vattenkikare/Sedimentprov308,5Hög0,45 1 (0,15 m/s)Hög0,45 DominerandeDominerandeDominerandeDominerandeDominerande Sjö/VattendragVattenhastighetGrumlighetFärgoorganiskt materialvegetationstypInbäddningorganiskt materialnärmiljö 0-30mstrandmiljö 0-5mDominerande artBeskuggningKrontäckning Stakasjöns utlopp2 (0,25 m/s)KlartKlartGrusPåväxtalger2FindetriusLövskogTrädKlibbal33 Kusens utlopp1 (0,04 m/s)KlartFärgatFinsedimentÖvervattensväxter3FindetriusLövskogTrädKlibbal22 Vagnsjöns utlopp1 (0,11 m/s)KlartKlartFinsedimentMossa (långskottsväxter?)3FindetriusLövskogTrädGlasbjörk33 Tjurbergssjöns utlopp1 (0,09 m/s)KlartKlartFinsedimentFlytbladsväxter3FindetriusBlandskogTrädGlasbjörk33 Slottsån1KlartKlartSten1GrovdetriusLövskogTrädKlibbal20 Viskan3 (1,3 m/s)KlartFärgatPåväxtalger1GrovdetriusLövskogTrädKlibbal22 Säveån2 (0,5 m/s)KlartKlartGrusLångskottsväxter1Grov död vedÄngGräs och halvgräsFlaskstam22 Grytteredssjöns utlopp1 (0,18 m/s)KlartKlartFinsedimentLångskottsväxter2GrovdetriusLövskogTräd21 Bottensjön0KlartFärgatSandPåväxtalger0GrovdetriusLövskogTrädGråal00 Örekilsälven1 (0,14 m/s)KlartKlartStenPåväxtalger0GrovdetriusLövskogTrädKlibbal21 Ymsens utlopp2 (0,36 m/s)GrumligtFärgatLövskogTrädGlasbjörk23 Ämtens utlopp1 (0,15 m/s)KlartKlartsandÖvervattensväxter?2findetriuslövskogTrädKlibbal23 Vingasjöns utlopp1 (0,16 m/s)KlartKlartstenPåväxtalger2findetriusåkerträdKlibbal22 Skärvalångens utlopp2 (0,21 m/s)KlartKlartgrusPåväxtalger2findetriusLövskogTräd2 Öabäcken, Gärebäcken1 (0,19 m/s)KlartFärgatsand2fin död vedBlandskogTrädGran33 Mariedalsån 1 (0,15 m/s)KlartFärgatgrusPåväxtalger2findetriusÄngTrädKlibbal23 Viss data från lokalbeskrivningen för de inventerade lokalerna och de lokalerna som besöktes i Örekilsälven och Viskan. Bedömningarna beskrivs i miljöövervakningen av stormusslor (Naturvårdsverket 2004).

Bilaga 9

En kortare beskrivning av de lokaler som besöktes men inte inventerades på grund av fåtal eller inga observerade levande musslor.

Gårdssjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-15 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattnet är lugnt flytande, klart och har ett djup på cirka 30 centimeter. Det är dybotten. Utloppet är grävd och botten vid utloppet är mossbeväxt och det finns mycket flytbladsväxter. Omgivningen består av lövskog.

Inga musslor observerades på lokalen.

Måsjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-15 samt av Mats Rydgård 07-08-02 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattendraget är cirka 6-7 meter bred och har klart, lugnt flytande vatten med ett djup på cirka 0,6- 0,9 meter nedströms utloppet. Det är en grävd kanal med grusbotten. Vattendraget är inte så beväxt men det finns en del näckrosor. Omgivningen består av lövskog.

Mycket musselskal observerades av troligen fyra olika arter.

Däjan: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-15 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

I vattendraget har flera dämmen byggts och det är påverkat med exempelvis stenar vid stranden och rinner igenom en stor trädgård. Vattnet är klart, lugnt flytande och cirka en meter djupt. Botten består av grus och sand.

Omgivningen består av vass, lövträd och en trädgård.

Det fanns ett fåtal levande vuxna musslor av allmän dammussla och spetsig målarmussla. Det fanns mycket skal av musslor, även av större dammussla.

Efter ett av dämmena fanns skal från småmusslor av spetsig målarmussla.

Stallsjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-15 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

En liten bäck som är cirka 30 centimeter djup och är igenväxt i mitten.

Botten består av finsediment. Bäcken är omgiven av blandskog.

Det observerades inga musslor.

Ängasjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-15 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattnet är lugnt flytande, klart och cirka en meter djupt. Här finns det mycket växtlighet med över- och undervattensväxter samt näckrosor.

Bilaga 9

Inga musslor observerades.

Trädgårdssjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-23 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattendraget är cirka en meter djupt och 11 meter bred. Det finns mycket vass och en del näckrosor. Det är dybotten. Omgivningen består av lövskog och buskar.

Inga musslor observerades.

Grönsjöns utlopp: Besöktes av Ann Gustavsson 07-08-23 och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattendraget är cirka 40 centimeter djupt och 5 meter brett. Det är dybotten.

Vattendraget är omgivet av lövskog på den ena sidan och blandskog på den andra sidan.

Inga musslor observerades.

Tåsjöns utlopp: Besöktes 07-08-02 av Mats Rydgård och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Vattendraget är delvis djupt.

Enstaka levande musslor observerades (cirka fem stycken).

Eggbysjöns utlopp: Besöktes 07-08-02 av Mats Rydgård och tillhör Lidans vattensystem i Valleområdet, Skara kommun.

Bäcken är 2-7 decimeter djupt och har fast botten i de grundare delarna och dybotten i de djupare. Det finns ett litet dämme av knappt knähöjd nära bäckens slut.

Det observerades många döda skal och ett fåtal levande dammusslor.

Bäveån: Tillflöde till Bäveån i Ramseröds naturreservat. Besöktes av Mikael Reinert.

Inga musslor observerades.

Munkedalsälven: Bakom bruket i Munkedal. Besöktes 07-10-03 av Ann Gustavsson och Anders Wiklund.

Inga musslor observerades

Örekilsälven och Viskan finns med i lokalbeskrivningen, bilaga 8.

www.o.lst.se

In document Föryngring av stormusslor i olika vattensystem i Västra Götalands län 2007 (Page 34-56)