Miljökonsekvenser vid plangenomförande

10.1 Förutsättningar

Den största utbyggnaden enligt detaljplaneförslaget bedöms vara

anläggandet av ny damm, ny avbördning och torrläggning av del av sjön. I övrigt finns enligt planen möjlighet att fylla ut och anlägga byggnader i framför allt den västra delen av planområdet. Här är det möjligt att fylla ut marken till +515 meter över nollplanet. och anlägga upp till 25 meter höga byggnader. Inom hela det planlagda industriområdet finns möjlighet att anlägga interna vägar och järnväg för industrin. Gruvområdet kommer närmare befintlig bebyggelse. Det är i nuläget svårt att förutsäga i vilken omfattning det planlagda industriområdet kommer att tas i anspråk.

Störningar och miljökonsekvenser som är tillfälliga (d.v.s. endast varar under anläggningstiden) kommer att uppstå. Detaljplanens genomförandetid är 5 år. Enligt LKAB bedöms genomförandet av ny damm, nytt utskov och torrläggning av del av sjön kunna genomföras under en period av cirka 18-24 månader.

För arbetet med ny damm avser LKAB att etablera en arbetsplats inom befintligt inhägnat industriområde vid Södra anfanget. I anslutning därtill behövs plats för uppställning av maskiner och mellanlager för material. Vid Norra anfanget avses ett mindre antal personalbaracker och utrustnings-containers att placeras. En temporär yta för åtkomst av norra anfanget planeras. I anslutning till Viscariavägen kan en arbetsyta för ny abördning etableras.

Det går inte att styra byggprocessen i en detaljplan och därmed inte att i detalj beskriva miljökonsekvenserna under byggtiden. Genom styrning under byggtiden kan störningar och skador undvikas eller mildras. Det kan handla om fysiska åtgärder men också om att tillämpa ny teknik och använda resurssnåla byggmetoder.

10.2 Påverkan och konsekvenser

I följande avsnitt beskrivs översiktligt påverkan och de konsekvenser som bedöms som mest väsentliga under anläggningsskedet. Huvuddelen av konsekvenserna bedöms uppkomma vid byggande av ny damm och torrläggning av Luossajärvi.

10.2.1 Ny damm och torrläggning av Luossajärvi

Buller- och vibrationsstörningar

Transporter i och i anslutning till området kommer att öka bl.a. under anläggandet av den nya dammkroppen och ny avbördning. Den ökade trafiken kommer att ge ett ökat buller i området och kring tillfartsvägar,

ra01s 2000-03-30

ökningen kommer att ske under en begränsad period (anläggningsperioden).

Arbeten kan komma att ske dygnet runt.

Den beräknade transportmängden utanför arbetsområdet och LKABs industriområde förväntas uppgå till ca 5 600 lass för ny damm och ca 1 600 lass för nytt utlopp. Transportmängden inom arbetsområdet för ny damm, d.v.s. transport av material från upplag till dammen förväntas uppgå till ca 15 000 lass på truck och/eller dumper. (SWECO Infrastructure AB, 2009-08-14)

Utbyggnad enligt detaljplaneförslaget kommer att innebära störningar för närboende, i form av främst buller och vibrationer.

Påverkan på vattenmiljön

De planerade arbetena i vatten omfattar bl.a. schaktning och muddring inför anläggandet av ny damm. Den södra delen av sjön kommer att tömmas och utfyllnader inom denna del kommer att ske. Påverkan på naturmiljön har beskrivits under avsnitt 8.4.3.

De planerade arbetena kan komma att medföra grumling i framför allt Luossajärvi i det fall skyddsåtgärder inte vidtas. Grumling kan medföra betydande miljökonsekvenser på befintlig vattenmiljö i de fall åtgärder för att minimera grumling inte vidtas.

Grumling kan innebära att reproduktion av fisk skadas. Grumling under fiskens lektid, eller under den tid då rommen befruktas fram till den kläcks, kan orsaka dödlighet genom syrebrist. Långvarig grumling kan påverka bottenfaunan negativt genom stor partikelmängd i vattnet. Minskad

solinstrålning till botten kan ge en negativ påverkan på bottenlevande växter och påväxtalger.

Vattnet i den indämda delen av Luossajärvi kommer att behöva pumpas bort för torrläggning av denna del av sjön. Vattenkvaliteten i det uppumpade vattnet kan vara påverkat av bl.a. grumling, hög kvävehalt, högre

metallhalter, lägre pH och högre fosforhalt. Detta vatten kan negativt komma att påverka naturmiljön i det vattendrag som blir recipient för detta vatten.

(LKAB, 2009-08-19)

LKAB har inte bedömt att grundvattennivåerna kommer att påverkas negativt av planerade arbeten. (LKAB, 2009-08-19)

LKAB avser att vidta åtgärder för att minimera påverkan av grumling.

Frågor som rör hantering av schakt- och muddermassor och avledning av pumpvatten hanteras och regleras i pågående tillståndsärende.

Utsläpp till luft

Ökat antal transporter till och från detaljplaneområdet kommer att ge ökade utsläpp av i huvudsak koldioxid och kväveoxider men ökningen kommer

00-03-30

endast att ske under en begränsad period (anläggningsperioden). Vid torr väderlek föreligger risk för damning under anläggningsperioden.

Risk för damning finns om efterbehandling av det torrlagda området inte sker. Den torrlagda sjödelen kommer att efterbehandlas vilket minskar riskerna för damning, se avsnitt 9.1.3.

Masshantering

Utbyggnad enligt detaljplaneförslaget kan kräva stora volymer massor utifrån, bl.a. för uppfyllnad och anläggande av ny damm, väg- och

järnvägsbank. Utbyggnad kan även komma att generera stora överskott av massor som inte kan användas för byggändamål (bl.a. torv, muddermassor).

I tabellen nedan redovisas LKAB:s uppskattade mängder erforderligt material för anläggande av ny damm. (SWECO Infrastructure AB, 2009-08-14 samt LKAB yttrande över utställningshandling)

Material Mängd (m³) Anmärkning

Schakt

Schakt 100 000 Torv och silt

Muddring 150 000 Bottensediment och silt

Fyllning

Tätkärna 131 000 Morän

Finfilter 55 000 Krossat gråberg, 0-10

mm

Grovfilter 95 000 Material från fallande

produktion, 0-30 mm

Stödfyllning 165 000 Material från fallande

produktion 30-150 mm

Övergångslager 10 000 Krossat/sorterat gråberg,

100-300 mm

Erosionsskydd 38 000 Dmedel=~250 mm samt

Dmedel=~560 mm

Spont 6 700 Enhet m²

Isolering 10 000 Enhet m²

Temporär stödfyllning 35 000 Material från fallande produktion 30-150 mm

ra01s 2000-03-30

Material till tätkärnan är tänkt att tas från närbelägna moräntäkter. Filter, övergångslager och stödfyllning är tänkt att utgöras av utsovrat material från malmproduktionen vilket delvis vidareförädlas beroende på vilken

fraktionsfördelning som efterfrågas. Övrigt material är tänkt att tas från bergtäkt eller upphandlas av leverantör.

Frågor som rör hur schaktat material (bl.a. torv och silt) samt muddermassor hanteras regleras genom miljöbalken i t.ex. tillstånds- eller anmälningsären-den i samband med anmälningsären-den fortsatta planeringen av industriområdet.

10.2.2 Ianspråktagande av mark väster om av Luossajärvi

Ianspråktagande av mark väster om Luossajärvi kan liksom anläggande av ny damm medföra konsekvenser under anläggningstiden i form av buller- och vibrationsstörningar, påverkan på våtmarkerna och utsläpp till luft.

Då detaljplaneförslaget innebär begränsningar i möjligheten att etablera storskalig industriverksamhet inom detta område bedöms konsekvenserna totalt sett bli mindre jämfört med nollalternativet.

00-03-30