• No results found

Miljömässig hållbarhet Samtliga studerade alternativ bedöms på

Miljökonsekvensbeskrivning

6. Konsekvenser Nollalternativet

7.1. Miljömässig hållbarhet Samtliga studerade alternativ bedöms på

olika sätt påverka miljön, klimatet och häl-san i både positiv och negativ riktning. En jämförande analys redovisas i text och i värderosdiagrammet på nästa sida.

För att möta Storstockholms och kom-munens framtida befolkningsökning krävs att kommunen växer och att nya bostads- och arbetsplatsområden tillskapas. För att locka nya invånare till kommunen och samtidigt behålla nuvarande, behöver na-tur- och markresurserna användas och förvaltas på bästa sätt. Kommunens över-siktsplanering utgör en viktig del i arbetet med att uppnå en långsiktig hållbar plane-ring och hållbar utveckling.

Generellt kan tillväxt, som innebär många fler medborgare och nya

bostä-der/arbetsplatser, värderas som ej hållbar ur ett miljömässigt perspektiv. Tillväxt går ofrånkomligt hand i hand med ökad re-sursförbrukning, ökade utsläpp och en rumslig expansion. Men om den regionala tillväxten inte skulle äga rum i Botkyrka eller andra kommuner med liknande för-utsättningar, och som enligt RUFS pekas ut som en strategiskt och geografiskt bra belägen kommun i Stockholmsregionen, så skulle tillväxten sannolikt äga rum på mindre lämpliga och mer perifera orter i regionen.

Höghusområde i Fittja.

Iterio AB | Östgötagatan 12 | 116 25 Stockholm | 08 410 363 00 | info@iterio.se | www.iterio.se

Målbild 2040’s huvudprincip att förtäta i kollektivtrafiknära lägen är mer fördelaktigt än de två andra studerade alternativen, bland annat med avseende på att minska negativ klimatpåverkan samt att hushålla med naturresurserna. Ur ett regionalt per-spektiv innefattar exempelvis den effektiva markanvändningen ett bevarande av både länets och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden. Samtidigt ger den ett bättre underlag för utbyggnad av befintliga och framtida kollektivtrafikförbindelser samt effektivt samnyttjande av teknisk in-frastruktur, vilket skapar förutsättningar för att utsläppen av växthusgaser minskar, per person räknat.

Målbildens tillväxt är större än både nollal-ternativets och scenario LågLåg. Intention-en är att bevara så mycket som möjligt av de stora sammanhängande grön- och re-kreationsområdena genom att i huvudsak bygga ut kommunens befintliga tätorter genom förtätning. Den koncentrerade be-byggelsen gör att de stora sammanhäng-ande grönområdena i hög grad kan sparas.

Förtätningen inom de sammanhållna kär-norna ökar dock trycket på lokala natur- och parkområden som många gånger är av stor vikt för vardagsmotion, lek och utevis-telse. Nya parker och grönytor i bebyggel-seområdena, vilket är en intention i försla-get till ny översiktsplan, kan dock komma att fungera som framtida komplement till bostadsnära natur.

Med robust kollektivtrafik och fler ut-byggda gång- och cykelvägar kan också tillgängligheten till kommunens friluftsom-råden samt Mälaren, öka. Befintliga boende kan dock lokalt få något längre till rekreat-ionsområden och grönska på grund av nya bebyggelseområden. Det finns å andra si-dan befolkningsgrupper som är mer bero-ende av rekreationsytor nära bostaden, till exempel äldre, funktionshindrade och små barn, som påverkas på ett negativt sätt om

idag värdefulla närparker och sociala gröny-tor försvinner i och med att befintliga be-byggelseområden förtätas. Även om det är positivt att ingen stor exploatering planeras i naturmark bedöms den regionalt betydel-sefulla Bornsjö- och Hanvedenkilen lång-siktigt komma att försvagas, till följd av viss förlust och fragmentering av biotoper.

Målbild 2040´s inriktning mot att bli mer gång- och cykelvänlig kommer att påverka folkhälsan mer positivt än både scenario LågLåg och nollalternativet. Fler männi-skor ges möjlighet till aktiv rörelse genom att man kan gå, cykla och röra sig mer i vardagen. Människor som bor i samhällen med hög täthet promenerar i regel mer, har lägre risk för fetma, högt blodtryck och andra kroniska sjukdomar jämfört med invånare i utglesade samhällen. Å andra sidan finns det risker med en alltför tät stadsstruktur, där miljöförhållandena kan bli besvärliga med till exempel lägre solvär-den, bullerstörningar och försämrad luft-kvalitet, vilket är negativt för hälsan. I dessa avseenden är målbild 2040 både bättre och sämre i jämförelse med nollalternativet och scenario LågLåg, beroende av vad som värdesätts. Kompletterande bebyggelse invid de större vägarna kan innebära en förbättrad ljudnivå vid bakomliggande be-fintlig bebyggelse. Men det kommer även finnas befintlig bebyggelse som får försäm-rade bullernivåer till följd av att trafiken på befintliga genomfartsleder och större vägar ökar.

Målbilden medför, framförallt i jämförelse med scenario LågLåg, en ökad andel hård-gjorda ytor, mer bebyggelse som delvis är belägna inom vattenskyddsområden och en ökad befolkning som medför ett ökat tryck på kommunens dricksvattenförsörjning.

Förslaget till ny översiktsplan ger goda möjligheter för omhändertagande och rening av dagvatten samt minska belast-ningen och spridning av föroreningar till

Iterio AB | Östgötagatan 12 | 116 25 Stockholm | 08 410 363 00 | info@iterio.se | www.iterio.se

munens dricksvattenförsörjning äventyras och dels så att möjligheten att uppnå fast-lagda miljökvalitetsnormer för vatten inte försvåras.

För att befolkningsökningen ska kunna ske på ett hållbart sätt behöver man vidta kraft-fulla åtgärder när den framtida bebyggel-sens utformning, tekniska system, material-val etcetera ska bestämmas. Det är viktigt att kommunen uppmuntrar och ställer krav på byggherrar, entreprenörer med flera som sedermera kommer att bygga och för-valta det som byggs i Botkyrka.

Sammanfattningsvis är bedömningen att målbild 2040 är fördelaktig ur regional kli-matsynpunkt. Detta innefattar bland annat ett effektivt nyttjande av befintliga struk-turer och att kollektivtrafik samt gång- och cykel kan få en större betydelse för kom-muninvånarnas resor i vardagen. I detta avseende är målbilden bättre än både nol-lalternativet och scenario LågLåg.

Cirkelns mitt representerar ett sämsta tänkbara utslag, medan cirkelns ytterkant representerar bästa tänkbara. Om värdena binds samman skapas en bild, en värderos. Ju större bild, desto bättre är alterna-tivet ur miljö- och hushållningssynpunkt, det vill säga minsta möjliga negativa miljöpåverkan. I denna figur framgår nollalternativet som en grön värderos, målbild 2040 som en blå och scenario LågLåg som en röd värderos.

Iterio AB | Östgötagatan 12 | 116 25 Stockholm | 08 410 363 00 | info@iterio.se | www.iterio.se

7.2. Robusthet inför framtida klimatförändringar