Miljön Öppet landskap

Det vindkraftsprojekt som valts för att representera vindkraftsetablering i miljön Öppet landskap är planerat på en plats som är utpekad som lämplig för vindkraft i kommunens Översiktsplan och delvis av riksintresseför vind- bruk enligt Energimyndigheten. Myndigheterna har tagit beslut om ett skydds- avstånd på 1000 meter till närmaste bostad.

Parken utgörs av sammanlagt 40 verk med en totalhöjd på mellan 125 och 150 meter. Projektet är uppdelat i tre etapper och det var den första etappen som omfattar tio verk som varit föremål för planerings- och beslutsprocessen när intervjustudien genomfördes. Totalt är det tänkt att etableringen ska bestå av 40 verk och det är därför även detta antal som berörda har att förhålla sig

11 _{Relationen till den plats man bor på utvecklas och blir ofta starkare ju längre man bor på en plats.}

En sådan känslomässig relation både till den fysiska miljön och till människorna som bor där brukar benämnas platsförankring (place attachment). Ju starkare platsförankring en person uttrycker desto djupare rotad kan man säga att personen är på en plats och desto känsligare kan personen vara för miljöförändringar (Devine-Wright, 2009). Platsförankring har i tidigare studier visat sig vara betydelsefull för lokalbefolkningens reaktioner. I den här studien har vi valt att använda platsförankring som ett sätt att beskriva stabiliteten i miljöerna, då platsförankringen var generellt hög.

till. Etapp två och tre kräver emellertid en utbyggnad av elnätet för att kunna realiseras. Den första etappen beräknas ge en sammanlagd produktion på 55 GWh/år. För parken totalt är den beräknade produktionen inte fastställd.

När intervjustudien genomfördes hade tillståndet att bygga tio verk över- klagats till Miljödomstolen. Mellan intervju- och enkätstudien avslog domsto- len överklagandena, men detta överklagades i sin tur till Miljööverdomstolen. Enkätstudien genomfördes innan det fanns något slutgiltigt beslut. Totalt genomfördes 10 samtalsintervjuer med sammanlagt 12 intervjupersoner. Bland intervjupersonerna fanns närboende, däribland markägare och representan- ter för intresseföreningar och lokalt näringsliv samt politiker, tjänstemän och representanter för projektören. Enkätstudien omfattade 96 personer mellan 18 och 79 år (50 % kvinnor, 50 % män). Bortfallsanalysen visar att äldre personer är överrepresenterade. Personer under 50 år 41 % av populationen, men endast 22 % av urvalet.

4.1.1 landskapstyp

Den plats som symboliserar vindkraft i öppet landskap är flack och till stora delar obebyggd. Landskapets karaktär innebär per definition att vindkraften kommer att vara synlig över ett stort område. Platsen är ett utdikat myrom- råde som idag är utgörs av odlad åkermark och betesmark. Eftersom det är gammal myrmark finns ingen bebyggelse direkt i området. Marken är bitvis urlakad på näringsämnen, vilket har konsekvenser för både avkastning och naturvärde på platsen, men det finns samtidigt ett rikt fågelliv på platsen. Miljön Öppet landskap representerades i enkäten med Bild 1 (Figur 2 i Kapitel 1).

4.1.2 lokala intressen

I området bedrivs ett aktivt jordbruk och det är den verksamheten som dominerar. Enkäten visar att området utöver för jordbruk även används för boskapsskötsel. Området används vidare för rekreation såsom promenader, vandringar, cykelturer och fågelskådning. Detta framkommer både i intervjuer och av enkäter. 75 % av enkätdeltagarna tycker att landskapet passar för näringsverksamhet och 73 % för upplevelse av naturskönt landskap.

Den lokala ornitologiska föreningen har motsatt sig vindkraftsetable- ring på platsen eftersom de anser att det är ett stort ingrepp i en miljö som är viktig för fåglar som häcknings- och rastplats. Det finns bland annat häck- ande kungsörn i området. Vidare gör projektets storskalighet att det riskerar bli en barriär för fåglarnas flyttled. Även försvaret har haft synpunkter på vindkraftsetableringen och deras väderradar sätter restriktioner på hur höga verken kan vara.

4.1.3 Berörd lokalbefolkning

I själva området bor ingen, men det omges av flera samhällen och gårdar. Skyddsavståndet innebär att ingen bostad ligger närmare än 1000 meter från de planerade vindkraftverken. Lokalbefolkningen utgörs både av personer som bott på platsen i flera generationer, som äger och brukar mark i området

och personer som har sitt fritidsboende där. Ett viktigt förhållande i samman- hanget är det markägarkooperativ som finns. Det är en sammanslutning av omkring hundra personer som gemensamt har förhandlat med projektören, vilket innebär att projektet är väl förankrat i denna grupp.Från markägarna avstår man en del av sitt arrende och fördelar de till omkringliggande socknar i syfte att även de ska få del av fördelarna med projektet.

Enkäten bekräftar att många människor har bott där under lång tid, i medeltal 22 år, och deltagarna rapporterar en stark förankring både till miljön och till andra människor som bor där (m = 4,14 på en skala där 1 = låg för- ankring och 5 = hög förankring). 14 % av deltagarna har sedan tidigare erfa- renhet av att bo (permanent eller i fritidshus) nära en vindkraftsetablering och endast 2 % har ingen erfarenhet alls av vindkraftverk (inte hört ljudet, inte vistats i närheten, inte sett en park om 20 turbiner i verkligheten). Deltagarna bor mellan 2,3 och 5,7 km (m = 4,1 km) från den planerade vindkraftsparken, företrädesvis i friliggande hus eller gårdar (87 %). Knappt hälften (40 %) tror att de kommer att se vindkraftsparken från sin bostad och 19 % tror att de kommer att höra turbinerna från bostaden.

4.1.4 kommunikation kring projektet

Planerings- och tillståndsprocessen har pågått i mer än tio år. De lokala myn- digheterna är positiva till projektet och kommunen har en ambition att bli självförsörjande på energi. Det finns även ett tydligt stöd för projektet från markägarkooperativet. Samtidigt har det funnits ett aktivt motstånd med överklaganden från olika lokala föreningar som värnar fågelliv, miljö och landskap. Vidare har försvarets invändningar och begränsningar i hur mycket el som kan föras över till fastlandet med den befintliga kabeln varit centrala i processen.

Projektören har haft informationsmöte och samrådsmöte med både all- mänhet och myndigheter, men när studien genomfördes låg detta några år bakåt i tiden. Man har försökt, men inte lyckats organisera någon form av andelsägande i parken.

Utöver de aktiva aktörerna – markägare och intresseföreningar – framstår lokalbefolkningen i övrigt inte som särskilt intresserad eller engagerad i pro- jektet. I intervjuerna framkommer att det inte är någonting som man pratar om i bygden och att kännedomen om projektet är begränsad. Bland de aktörer som inte varit aktiva i processen finns alltså en viss okunskap om projektet. I enkätstudien säger 13 % att det fått formell information om etableringen, 29 % att de hört om det via media och 15 % via vänner och bekanta (8 % annan källa eller minns ej). 47 % tycker att man har fått tillräcklig information om den planerade vindkraftsparken.