Miljöns betydelse

Yttre omständigheter som familjeförhållanden påverkar barnets avvikande beteende be-roende på det sociala arvet barnet har med sig under uppväxten. Øvreeide (2001) skriver att vuxna runt barnet behöver både förstå och bekräfta barnet när det är utsatt för en splittrad kontakt till information. Assistenten Claes poängterar att detta var något som eleven hade oerhört svårt att förhålla sig till då det var en stor brist på ramar och regler från hemmet vilket i sin tur påverkade hans tid på skolan bland annat gentemot klass-kompisarna.

”Han slog gärna till någon om det inte var någon vuxen där… och så här och tog deras saker… så de tröttnade på honom väldigt fort...” (Claes, elevassi-stent).

Samtliga informanter betonade miljön som en viktig faktor för eleverna i deras arbete med sina färdigheter och även de nyförvärvade färdigheterna som de lärt sig genom ART-träningen. Anna, som är ART-tränare sedan sex år tillbaka markerade tydligt de konsekvenser som följdes av att eleven togs från en miljö och sattes i en annan kontext där ART-träningen skulle äga rum, för att sedan flyttas tillbaka till sin skolklass där mil-jön med förhållandevis stor sannolikhet förändrats. Med detta menar respondenten att klassen i de flesta fall blivit lugnare och tryggare som grupp. Konsekvenserna som nämn-des var bland annat att det hos eleven uppstod förvirring och osäkerhet. Anna berättar att

Följder av denna miljömässiga påverkan ter sig ofta i en förvirring för eleven som med största sannolikhet påverkar upprätthållandet av det färdigheter som eleven förvärvat ge-nom ART. I en del av fallen har den naturliga skolklassen inte förändrats under den tid som eleven varit borta varpå en återgång i det gamla beteendet blir naturligt för eleven när denne återskolas i klassen.

”… I början när eleven kom tillbaka kunde han upprätthålla de nya färdigheterna förhållandevis bra. Den klass han går i är tyvärr en rörig klass med många elever med särskilda behov vars beteende ´triggar´ upp varandra… Detta medför att man som klasslärare inte heller har tid att ge varje enskild elev den uppbackning som de har rätt att få… i och med de indragningar som sker överallt.” (Lina, klassföreståndare).

Biologiska orsaker som arv och uppväxtmiljö har stor betydelse för hur en individ ut-vecklas i samspelet med andra. Biologiska utvecklingar går igenom från föräldrar till barn, som i sin tur påverkar varje enskild individs beteenden och moraliska uppfattningar (Øvreeide, 2001). Klassföreståndaren Erik berättar hur man tydligt kan se de biologiska faktorerna gå från föräldrar till barn.

Vidare spelar gruppernas och klassernas storlekar roll för hur de elever som har ett avvi-kande beteende uppträder. I vissa fall kan detta vara avgörande för hur eleven klarar av att hantera olika påfrestande situationer. Erik poängterar att de dagar då färre elever är i klassen är intrycken inte lika påträffande för den destruktive eleven vilket gör att veder-börande fungerar betydligt bättre. Øvreeide (2001) skriver att barnet behöver aktiv kom-munikationsstöd från vuxna för att utvecklas och det kan vara allt ifrån beröm till att få bekräftelse. Klassföreståndarna och även assistenten beskriver dagens skolsituation som stressad då det är stora klasser med många elever med särskilda behov. Resurserna på skolan är inte tillräckliga för att tillgodose alla elevernas behövlighet och detta bidrar till att många elever blir lidande. De stökiga skolmiljöerna resulterar i att de elever som har svårt att koncentrera sig lättare tappar fokus och finner andra saker att göra. Stressade

situationer leder ofta till att eleverna blir hetsiga och aggressiva vilket lätt medför slags-mål.

”Det är svårt här på skolan, det är för lite folk runt omkring honom här på sko-lan. Det är för lite uppföljning på saker och ting… I fyran hade han assistent näs-tan hela tiden men ändå inte, och nu har han jätte lite assistent tid. Och plus att i den klass han går i är det många elever med speciella behov som gör att man som klasslärare inte heller har tiden med den uppbackningen till alla elever som man önskar att man skulle hinna…” (Erik, klassföreståndare).

Meeuwisse, Sunesson & Swärd (2001) skriver om betydelsen av att involvera hela famil-jen i en behandling för att uppnå så positiva behandlingsresultat som möjligt. Med invol-verandet av familjen menar Meeuwisse, m.fl., (2001) inte enbart den enskilda individen i familjen utan familjen som ett nätverk och en grundläggande trygghet hos barnet. ART-tränarna i undersökningen tog upp svårigheterna med att involvera elevernas föräldrar i ART som en brist i metoden. Samtliga ART-tränare menar att det bör finnas en del i me-toden där också föräldrarna får fullfölja ett ART-träningsprogram under tiden som deras barn genomgår behandlingen. En sådan involvering anses av ART-tränarna skulle medfö-ra en betydande samverkan mellan samtliga vuxna i barnets omgivning. Det är viktigt för eleverna att få möjlighet att träna på sina nya färdigheter i olika miljöer för att känna på olika situationer som kan uppstå. En ökad involvering av föräldrarna i elevernas behand-ling men även i dess skolgång skulle leda till förbättrade möjligheter för upprätthållandet av färdigheterna i elevens liv utanför skolan. Vidare anser respondenterna att en förbätt-ring av kommunikationen mellan skolpersonal, ART-tränare och vårdnadshavare krävs för att kunna tillgodose de behov varje enskilt barn har.

”Man jobbar med hela det konceptet, med miljön hela tiden, för att eleverna skall ut i samhället. Man arbetar och modulerar och går igenom alla passen med allt vad det innebär i den lilla miljön med den gruppen på fyra till fem elever då men som exempelvis uppgiften under veckan, läxan om man säger så, den bygger på att man tränar ute i vardagslivet, för eleverna var det att träna hemma med

mamma och pappa och i ute i vardagen, och återskolningen till skolklassen. Det bygger på att träna ute… Föräldrarna måste ges större utrymme i barnens be-handling.” (Anna, ART-tränare).

Respondenternas upplevelser av elevernas reaktioner på ART var övervägande positiva och en del av eleverna skall även ha påpekat att det skulle ha funnits möjlighet för föräld-rarna att gå programmet. Respondenterna menar att anledningen till att eleverna upplevde detta var då de färdigheter som praktiserades var lättidentifierade av eleverna genom att föräldrarna hanterade situationen på ett liknande sätt.

”… En vanlig reaktion bland eleverna när man framför allt började med ilskekon-troll- och färdighetsträningen var ´oj detta skulle ju min mamma eller pappa ha behövt!´.” (Mats, ART-tränare).

Miljön påverkar barnen direkt och indirekt, men även kognitivt och beteendemässigt. Barnen påverkas av allt som samhället erbjuder och därmed även av media. Massmedias påverkan på mänskliga beteenden är stor. Respondenterna talar om negativa följder av den mediala påverkan genom att hänvisa till ökat ”copycat-våld”, ökad rädsla och misstro samt en förhöjd acceptans. Goldstein m.fl., (2004) skriver om den mediala påverkan som en effektiv undervisning i aggressivt beteende vilket enligt vederbörande successivt ökar våldsnivån i samhället. De menar att TV-våld i hög grad bidrar till inlärningen och an-vändandet av aggressivt och annat destruktivt beteende. Det är av stor vikt att barn får praktisera sina färdigheter och att de får en uppbackning av vuxna i deras närhet som kan ge positiv inverkan i dess utveckling. Alla barn har inte den möjligheten från sina föräld-rar. Skolan kan då vara den plats där barnet kan få känna en trygghet till en vuxen och få sina behov tillfredställda (Klefbeck & Ogden, 2003).