Miljöpåverkan

I avsnitt 3.3.3.1 – 3.3.3.5 presenteras miljöpåverkan först från avfallssystemet och sedan från det totala systemet, inklusive det externa systemet, för de studerade miljöpåver-kanskategorierna. Aktiviteterna i diagrammet som beskriver avfallssystemets miljöpå-verkan förklaras i tabell 3.3. Aktiviteterna i det totala systemet förklaras i tabell 3.4.

Tabell 3.3 Aktiviteter i avfallssystemet

Deponering Deponering (överblickbar tidsperiod, ca 100 år) av slam från återvinningen, samt slagg och flygaska från förbränningen (ej uppdelat på olika sorters fraktioner)

Energiutvinning LDPE Energiutvinning av utsorterat LDPE-rejekt från återvinningsanläggning Energiutvinning HDPE Energiutvinning av utsorterat HDPE-rejekt från återvinningsanläggning Energiutvinning Avfall Energiutvinning av allt plastavfall med blandat avfall i

avfallsförbrännings-anläggning

Materialåtervinning LDPE Materialåtervinning av LDPE-fraktion Materialåtervinning HDPE Materialåtervinning av HDPE-fraktion Insamling Insamling av plasten i restavfallet med sopbil

Transporter Transport av plastavfall i sorterade fraktioner med lastbil

Tabell 3.4 Aktiviteter i det totala systemet

Elektricitet Produktion av den el som förbrukas i avfallssystemet (i förbränning resp.

plaståtervinning)

Plankor Nyproduktion av plankor av tryckimpregnerat trä (elförbrukning – europeisk elmix – ingår i data)

Jungfrulig HDPE Nyproduktion av HDPE (elförbrukning – europeisk elmix – ingår i data) Jungfrulig LDPE Nyproduktion av LDPE (elförbrukning – europeisk elmix – ingår i data) Avfallssystemet Avfallssystemets sammanlagda påverkan

3.3.3.1 Växthuseffekt

Figur 3.2 Bidrag till växthuseffekten från avfallssystemet

De gaser som bidrar till växthuseffekten är CO2, CH4 och N2O. Figur 3.2 visar att det största bidraget från avfallssystemet till växthuseffekten kommer från förbränning av fossila material, i form av plastavfall. Transport och insamling står för en relativt liten del av påverkan. Det är nästan uteslutande CO2 som bidrar till utsläppen.

0,0

Figur 3.3 Bidrag till växthuseffekten från totala systemet

När det kompenserande externa systemet räknas med ser resultaten ut enligt figur 3.3.

Förbränning av plast i avfallsförbränningsanläggningen och användandet av fossila bränslen vid jungfrulig plastproduktion står för de huvudsakliga utsläppen av växthus-gaser. CO2 står nästan uteslutande för utsläppen.

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

3.3.3.2 Försurning

Figur 3.4 Bidrag till försurningen från avfallssystemet

De ämnen som bidrar till försurningen är SOx, NOx, HCl och NH3. Enligt figur 3.4 står förbränning av plast samt transporter för utsläppen av försurande ämnen i avfalls-systemet. NOx ger det huvudsakliga bidraget till försurning, både från avfallsförbrän-ning och från insamling och transporter. Båttransporten står för lite mer än 10 % av ut-släppen och transporterar 20 % av plasten.

0,0

Figur 3.5 Bidrag till försurningen från totala systemet

I figur 3.5 framgår att framförallt nyproduktion av plast bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Nyproduktionen är en relativt energikrävande process, och bidraget kommer huvudsakligen från NOx-utsläppen vid produktion och användning av fossila bränslen.

Bidraget från respektive plastslag är beroende av den behandlade mängden plast. Den externa värmen kommer från biobränsle.

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

3.3.3.3 Övergödning

Figur 3.6 Bidrag till övergödning från avfallssystemet

Utsläpp som bidrar till övergödning är NOx och NH3 till luft och N, P och COD till vatten, vilka har aggregerats till O2-ekvivalenter i figur 3.6. Förbränning av plast och fossila bränslen står för huvuddelen av de övergödande utsläppen. De huvudsakliga bidragen kommer från NOx. Båttransporten står för en relativt liten del av de totala transportutsläppen.

Figur 3.7 Bidrag till övergödning från totala systemet

Enligt figur 3.7 bidrar i huvudsak jungfrulig produktion av plast, värme- och elproduk-tion samt förbränning av plast till utsläpp av övergödande ämnen i avfallssystemet. De huvudsakliga bidragen kommer från NOx. Vid nyproduktion av plast uppkommer ut-släppen främst vid produktion och förbränning av fossila bränslen. Fjärrvärmen i scenario B och C kommer från biobränsle och därifrån bidrar framförallt NOx.

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

3.3.3.4 Fotooxidanter – VOC

Figur 3.8 Bidrag av fotooxidanter – VOC från avfallssystemet

Enligt figur 3.8 står förbränning av plast och transporter även för en stor del av utsläp-pen av flyktiga kolväten. Utsläputsläp-pen från deponin består av metanemissioner som här-stammar från slammet i tvättvattnet från materialåtervinningen av plast. Båttransporten står för en relativt liten del av de totala transportutsläppen.

0,0

Figur 3.9 Bidrag av fotooxidanter – VOC från totala systemet

Om man ser till det totala systemet dominerar bidragen från nyproduktion av plast, enligt figur 3.9, till utsläpp av flyktiga kolväten. Dessa uppkommer framförallt vid raffineringen.

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

3.3.3.5 Fotooxidanter – NOx

Figur 3.10 Bidrag av fotooxidanter – NOx från avfallssystemet

Enligt figur 3.10 bidrar transporterna samt förbränning av plast i avfallsförbrännings-anläggningen till utsläpp av NOx. Båttransporten står för en relativt liten del av de totala transportutsläppen.

Figur 3.11 Bidrag av fotoxiderande NOx från totala systemet

Enligt figur 3.11 står jungfrulig produktion av plast för ett betydande bidrag till utsläpp av fotooxiderande NOx. Utsläppen uppstår vid produktion och användning av fossila bränslen. Förbränning av biobränsle för fjärrvärmeproduktions bidrar också med en stor del av utsläppen.

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario

A – Förbränning med energiutvinning B – Materialåtervinning – idealscenario C – Materialåtervinning – verklighetsscenario