Baserat på:
• Almgren R. et al., 1996. Miljörevision. Andra omarbetade utgåvan. Industriförbundet, Stockholm.
• Australian EPA, 1996. Environmental Auditing. Best Practice Environmental Management in Mining. Tillgänglig från http://www.environment.gov.au/ssg/pubs/auditing2.html#introduction (besökt 23 maj 1999).
• EU-Kommissionen, 1999. Draft Proposal for a Council Regulation allowing Voluntary Participation by Organisations in a Community Eco-Management and Audit Scheme. Tillgänglig från http://www.miljostyrning.se/emas/emas2.doc (besökt 20 maj, 1999).
• Fransson T-Å., 1997. Miljörevision. Tillgänglig från http://www.lysator.liu.se/~torkel/edu/emas_iso/ (besökt 23 maj 1999).
• Miljöstyrningsrådet, 1999. EMAS. Tillgänglig från http://www.miljostyrning.se/emas/index.htm (besökt 20 maj 1999).
Bedömning av ett företags miljöpåverkan
Almgren et al (1996, s 23) beskriver miljörevision som ”en systematisk, dokumenterad, periodisk och objektiv värdering från miljösynpunkt av miljöorganisationen”. Miljörevisionen underlättas om det finns ett utbyggt miljöledningssystem att revidera (Almgren et al, 1996). De två mest kända miljöledningssystemen är ISO 14001 (International Standards
Organization) och EMAS (Eco Management and Audit Scheme) som är EU:s miljöstyrnings- och miljörevisions ordning, där miljörevision ingår som en återkommande utvärderande del. Några företag i USA började utveckla miljörevision på 1970-talet då de fick negativa
reaktioner efter att ha ställts till svars för miljöolyckor (Almgren et al, 1996). I Sverige var Volvo och Perstorp de företag som först började använda sig av miljörevision (Fransson, 1997). Miljörevisionen utvecklades främst ur den ekonomiska revisionen, men liknar nu mer kvalitetsrevision (Almgren et al, 1996, s 127). EUs förordning angående EMAS är från 1993 och håller nu på att förnyas. Den nya förordningen kommer att inkludera fler sektorer än tidigare industriföretag och därmed förändras inriktning och användning något
(Miljöstyrningsrådet, 1999).
En miljörevision är helt frivillig, men om ett företag eller en organisation bestämt sig för att delta i tex EMAS eller ISO14001 förbinder de sig att följa de regler som satts upp (Almgren et al, 1996, s 28). Miljörevisionen utförs för att en företagsledning ska få ett underlag för bedömning av företagets miljöpåverkan och kunna avgöra om dess miljöarbete/miljöledning fungerar (Fransson, 1997). Den kan också användas för att kontrollera att miljölagstiftning efterföljs och för att ge företaget en fördelaktig position vid tillkomst av nya miljölagar (Fransson, 1997).
Utförande
Det finns inga bestämda regler för hur en miljörevision ska utföras och olika verksamheter kräver olika angreppssätt (Australian EPA, 1996). Almgren et al (1996, kap 7-9) presenterar fyra faser i processen; planering, granskning på plats, rapportering av slutsatser och eventuella förslag på åtgärder och slutligen uppföljning (som inte ingår i själva revisionen). Först tas en revisionsplan fram, där övergripande riktlinjer för en serie revisioner fastställs. Här definieras bla revisionsmål och omfattning, kriterier, samt en prioritering av vilka
verksamheter som ska revideras. Redan här utses revisorerna, gruppens storlek och sammansättning är bla beroende av mål och omfattning samt anläggningens storlek och verksamhet. För en specifik miljörevision görs ett revisionsprogram där en mer detaljerad beskrivning av den förestående revisionen presenteras. Den följande granskningen består av flera delsteg där viss skillnad kan förekomma vad gäller ordningen. Ett inledande möte följs av rundturer i området och inne i anläggningen, samt intervjuer. Om ett miljöledningssystem revideras ska genomförandet av detta kontrolleras och bedömas genom bla studier av
dokument och intervjuer. Granskningen går till stor del ut på att samla in fakta på olika sätt. Samlade data och iakttagelser från revisionsgruppen analyseras och utvärderas och
sammanställs. Sedan presenterar revisionsgruppen sina iakttagelser och slutsatser för den reviderade enheten. Miljörevisionen ska slutligen dokumenteras. Syftet med rapporten är att redovisa iakttagelser och slutsatser, samt eventuella rekommendationer, att informera företagets ledning och att initiera åtgärder. Vid en uppföljning kontrolleras att åtgärderna genomförts.
EMAS och ISO
I utkastet till ny förordning rörande EMAS (EU-Kommissionen, 1999) presenteras sex steg som bör ingå i revisionsprocessen: förståelse av ledningssystemet, utvärdering av
ledningssystemets styrkor och svagheter, insamling av data och information, utvärdering av granskningen, förberedelse av revisionens slutsatser samt att skriftligen rapportera iakttagelser och slutsatser. Revisionen ska avslutas med att en plan görs för lämpliga åtgärder och ska följas upp på lämpligt sätt.
Tre ISO-standarder ger riktlinjer för miljörevision. ISO14010 ger allmänna riktlinjer för miljörevision, ISO14011 ger riktlinjer för revision av miljöledningssystemet ISO14001 och ISO14012 presenterar riktlinjer för kvalifikationskriterier för miljörevisorer (Fransson, 1997). Retrospektiv verksamhetsanalys
Verktyget används retrospektivt för att analysera pågående och tidigare verksamhet och det kan göras med kvantitativa, så väl som kvalitativa medel. Miljörevision är inget engångs- verktyg utan ska användas kontinuerligt för att följa upp verksamhetens miljöarbete. Enligt utkastet till ny EMAS-förordning (EU-Kommissionen, 1999) beror intervallet i
uppföljningsfrekvens på bla verksamhetens storlek och komplexitet, betydelse av den relaterade miljöpåverkan, tidigare revisions upptäckt av eventuella brådskande åtgärder. Metoden är platsspecifik i och med att den studerar ett definierat företags verksamhet. Om företaget har flera anläggningar minskar dock det platsspecifika inslaget.
Datatillgänglighet är inget inneboende problem vid miljörevision eftersom företaget självt har valt att genomföra den. Till en början kan det dock vara så att mätningar ej utförts för det som ingår i revisionen. Miljörevisionens värderingar gäller prioritering av åtgärder och hur denna värdering bör gå till är inte specificerat.
Vidare information: se ovan samt
• http://www.iso.ch/9000e/9k14ke.htm.
• UNEP / ICC / FIDIC, 1995. Environmental Management System Training Resource Kit, utbildningspaket utgivet av UNEP. ISBN 92-807-1479-1.
• Welford R., 1998. Corporate Environmental Management,Vol 1. Systems and Strategies, second edition Earthscan, London.