Hur den närliggande vattenmiljön kring konstgräsplaner påverkas är fortfarande ett relativt outforskat område. Innehållsanalyser visar de ämnen som ingår i materialet och därmed även de ämnen som i teorin potentiellt riskera att läcka ut. Samtliga laktester visar på betydligt lägre halter av samma ämnen relativt innehållsanalysen. Detta tyder på att granulaten innehåller giftiga ämnen, men alla dessa lakas inte ur. Detta ses tydligt i jämförelse mellan tabell 4 och 5 av halten zink. Kvantifiering av laktester för en fullskalig konstgräsplan ger inte en rättvis bild av verkligheten. Detta då många andra faktorer, som inte laktesterna tar hänsyn till, påverkar utlakningen. Laktester visar bara vilka sorters ämnen, samt grovt kvantifierade halter av materialet som kan läcka ut. Lysimeter tester visar istället representativt de halter av de ämnen som faktiskt läcker ut och sedan når närliggande miljö.
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
I rapporten från 2017 av Simon Magnusson utförs en 1 års lysimeter studie med slutsatsen att omgivningspåverkan bedöms som liten för både EPDM och SBR. Enligt tidigare studier var de enda ämnena som överskridits enligt lysimetertester molybden och nickel, då det, enligt Magnussons studie även påstås att nickel läcker ut från lysimetern själv. Slutsatsen kan anses välgrundad, eftersom det är en mycket liten andel av granulatets innehåll som läcker ut i förstora mängder. Då omgivningspåverkan är liten och liknande för EPDM och SBR är livscykelanalysen av större betydelse vid val av material. I bilaga A2.3, finns en jämförelse av koldioxidutsläppen mellan gummigranulaten TPE, EPDM och SBR.
Gällande laktester överskrids värden för zink från R-EPDM. Detta innebär därmed vidare en lokal risk, men enligt granskade studier är det viktigt att notera att laktester ger mycket högre halter än lysimeter tester, där lysimeter testerna snarare är mer verklighetsgrundat för det studerade området. Från resultatet indikeras en potentiell miljörisk, om än låg då laktester visar högre halter än vad som egentligen hamnar i exponerad miljö.
Något som vidare är viktigt att belysa i situationen är att det i dagsläget är brist på välgrundade gränsvärden för ändamålet. För laktester har gränsvärden för inert avfall använts, vilket egentligen är riktlinjer för avfall avsett att placeras på deponi som inert avfall.
Riktlinjer för känslig mark innebär också lite av en viss felbedömning vid en situationen som denna, då denna modell baserar sig på den halt av föreningar som förväntas kunna förekomma i mark utan att ekosystemens funktion rubbas. Dessa riktlinjer används i studien endast för att få så många perspektiv som möjligt på eventuella faror. Samtidigt ses i tabell 8 att innehållet av Uppsalas granulat faktiskt klarar kriterierna för känslig mark (förutom halten av zink som är för hög). Med detta i åtanke så är risken sannolikt liten för ekotoxikologisk påverkan av omkringliggande mark. Eftersom zink visas lakar ur i betydligt mindre mängder, se tabell 9, är risken liten att höga halter förekommer i kringliggande mark. I grunden används fel modeller för att kunna värdera de olika ämnena utefter laktester och innehållsanalyser. Det behövs en utbredd undersökning med riskbedömning för ändamålet, detta är något som behöver åtas av producenter. I nuläget pågår en undersökning för att produktklassa SBR av företaget Ragn-Sells (S. Stiernström, 2017). Något som potentiellt kan innebära mer omfattande kartläggning samt acceptans för ämnen som idag inte är korrekt klassade och oriktigt hanterade.
Vidare har ekotoxikologiska tester utförts både på laket från lakningstest samt filtratet från lysimeter tester. Dessa undersökningar testar hur känsliga organismer såsom alger samt ryggradslösa djur klarar sig i en miljö i närvaro av potentiellt skadliga ämnen. Så totalt sett så ges en relativt god bild av hur en vattenmiljö potentiellt kan påverkas under ett kortare lopp.
Emellertid så är det alltid bra med fler tester. Värt att ha i åtanke är att få tester har gjorts på den närliggande miljön, exempelvis vattentester från närliggande sjöar, diken eller grundvatten. Både sjöar samt grundvatten vore väldigt intressant att undersöka vidare just för att då ge en tydligare bild på ett långsiktigt scenario. Alla de undersökta studierna anser att fortsatta tester behövs för att visa hur miljön påverkas av exponering under en längre tid.
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
5.4 Media
En publikation (Environmentally relevant concentrations of microplastic particles influence larval fish ecology, beskriven i avsnitt 2.6) som måste dras tillbaka på grund av bristfälliga studier och slutsatser dragna på grund av ofullständig fakta sänker onekligen trovärdigheten kring påstådda miljörisker. Detta bortser dock inte från det faktum att frågeställningen kring eventuella miljörisker fortfarande är intressant att besvara i framtida studier. Faktum kvarstår dock att det inte än finns något annat än en indikation på att det skulle kunna finnas viss fara för vattenlevande organismer på längre sikt.
Att man vidare kunnat påvisa påverkan på fiskars tarmsystem i laborativa tester ger dock en indikation på att spridning av plast till miljön inte är helt hållbart för vattenlevande djur.
Viktigt att notera här är att laborativa tester inte helt kan verklighetsförankras, eftersom att fiskar i naturligt habitat inte utsätts för samma exponering av plast som när de blir matade i laborativ miljö.
Det finns onekligen en stor mediabelysning kring användandet av gummigranulat på konstgräsplaner, inte minst som en pågående diskussion i dagsläget. Media artiklar indikerar mycket tydligt att användandet av SBR-gummi, och även till viss del annat gummigranulat såsom EPDM, inte är önskvärt på grund av att rykten kopplat samman materialen med hälsorisker och stark miljöfara. Intressant att notera är att det inte finns några specifika vetenskapliga belägg som kan styrka alla de otaliga artiklarnas påstående. ECHA, European chemicals agency publicerade i slutet av februari 2017 en rapport vars studier direkt påvisar att användande av gummigranulatet SBR i konstgräsplaner inte innebär någon höjd hälsofara (ECHA, 2017).
Något som kan ligga till grund kring varför synen på gummigranulat är så infekterad kan ha och göra med att SBR-gummi historiskt sett har innehållit en betydande mängd PAH som är cancerogent. Kring detta togs dock ett beslut som trädde kraft i januari 2010 om att reglera mängden PAH som enligt REACH-förordningen får finnas i bildäck (Europaparlamentet, 2017). Sedan detta beslut har det därför inte funnits en speciellt stor mängd farliga ämnen i bildäck. Att gummi som konsumeras i större mängd av vattenlevande organismer ska vara skadligt är fortfarande ett frågetecken, eftersom att det påvisats viss förändring i tarmsystem, men inget som än är verklighetsförankrat. Detta behöver dock nödvändigtvis inte vara en stor nog anledning att helt stjälpa användningen av gummigranulat i konstgräsplaner. Det är sällan som ett material är så belyst och så beprövad som just SBR, och det är något som eventuellt skulle vara fördelaktigt att beakta i en diskussion som denna. Ytterligare, byter man ut ett beprövat material såsom SBR vars miljö samt hälsoeffekter är relativt kända, till ett mindre beprövat material såsom EPDM vars effekter inte är lika kända säger det sig självt att potentiella risker tillkommer.
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
En hypotes kring varför denna diskrepans mellan forskning och allmänheten uppstått handlar om brist i kommunikation. Forskning har i grunden i detta fall kunnat lugna folk genom att visa att de farliga ämnen som materialen innehåller förekommer i så pass små mängder att de inte medför någon påverkan på människan. Det kan vara svårt för oinsatta att tolka forskningsresultat. Om ett ämne kan påvisas, men i extremt små mängder finns det en risk att läsare uppfattar det som att farliga ämnen påvisats, vilket inte alltid är fallet. Visst giftiga ämnen finns överallt och oftast då i mycket små mängder, men det betyder inte att det nödvändigtvis är farligt. Detta gör det också lite paradoxalt med en studie kallad “En giftfri konstgräsplan”, eftersom detta i praktiken är omöjligt att uppnå.
6. Slutsatser
Idag används uteslutande EPDM och R-EPDM på Uppsalas konstgräsplaner. Dessa granulat medför ingen signifikant hälsorisk för utövarnas hälsa. Slutsatser från tidigare studier rörande hälsorisker med gummigranulat visar på en nästintill obefintlig cancer risk. Granulaten i Uppsala innehåller farliga ämnen. Dessa lakas dock ur i så låga koncentrationer att de inte utgör någon fara vid oavsiktlig förtäring. Studien visar att 0,67 gram måste förtäras per dag för att en hälsorisk ska föreligga. Halten flyktiga ämnen som avges från konstgräsplanerna i Uppsala är sannolikt mycket låg (100-300 µg/m 3). Dessa koncentrationer påverkar inte spelarnas hälsa.
Studien visar att det finns en låg lokal miljörisk för kringliggande vattendrag enligt de senaste publikationerna inom området. Denna lokala miljörisk är likvärdig för EPDM och SBR-granulat. Inga signifikanta ekotoxikologiska effekter bedöms föreligga för närliggande vattendrag. Detta då uppmätta läckta ämnen ligger under kriterier för dagvatten. Den ekotoxikologiska påverkan av EPDM från konstgräsplaner till kringliggande mark bedöms som sannolikt låg. Zink förekommer i höga halter i innehållsanalys men lakas ej ur i betydande koncentrationer. I dagsläget saknas tydliga gränsvärden och modeller för granulat på konstgräsplaner. Mer forskning och mätningar på kringliggande mark behövs för att säkert fastställa den ekotoxikologiska påverkan, där kumulativa effekter tas i beaktning.
SBR har historiskt sett haft dåligt rykte. Sedan 2010, med ny europeisk lagstiftning, har SBR blivit betydligt bättre ur ett hälsoperspektiv. Många fördomar lever i dagsläget dock kvar kring granulatet. Media bidrar till stor oro utan ordentliga vetenskapliga belägg för sina uttalanden. Hälsoriskerna kring användandet av SBR är bättre utredda än EPDM och R-EPDM. Samtliga gummigranulat innehåller farliga ämnen men generellt innehåller EPDM en mindre mängd skadliga ämnen relativt SBR. Detta betyder dock inte att EPDM är mindre farligt än SBR. Avslutningsvis bedöms SBR-granulat som det säkrare alternativet då dess kemi och hälsorisker är mer utredda.
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
Referenser
Amin, Salman, Amin Muhammed. 2011. Thermoplastic elastomeric (TPE) materials and their use in outdoor electrical insulation. University of engineering and technology, Taxila, Pakistan. CIIT, Wah, Taxila, Pakistan. 3 Mars.
http://www.ipme.ru/e-journals/RAMS/no_12911/02_amin.pdf
Andersson Marie. 2005. Tunga lastbilars koldioxidutsläpp, en kartläggning av tillståndet i Sverige. Högskolan Dalarna.9 Februari.http://bengthedlund.se/0607/Miljon_lastbiar/Tunga_lastbilars_koldioxidutslapp_examensarbete_Maria_a ndersson.pdf
Asfalt pris – vad kostar asfaltering? 2014. Lägga asfalt [hemsida]
http://www.lägga-asfalt.se/asfalt-pris/ (hämtad 2017-05-24) Berg Jeremy. 2017. Editorial Retraction. 3 Maj.
http://science.sciencemag.org/content/early/2017/05/03/science.aan5763
Bhowick, A et al. 2001. Advances in Silicone Rubber Technology: Part 1. In: K. Polmateer, ed.
Handbook of Elastomers, 2nd ed. New York: Marcel Dekker, Inc., pp. 605-611.
Björkman, Emma. 2014. Larm: Konstgräs ger fotbollsspelare cancer. Metro. 20 Oktober.
http://www.metro.se/artikel/larm-konstgr%C3%A4s-ger-fotbollsspelare-cancer-xr
Bruckner, M.Z. 2017. Measuring Dissolved and Particulate Organic Carbon (DOC and POC). Microbial life.
http://serc.carleton.edu/microbelife/research_methods/biogeochemical/organic_carbon.html
Carney Almroth, Bethanie; Universitetslektor och Forskare inom zoofysiologi vid Göteborgs Universitet. 2017.
Intervju 15 Maj.
Covermaster. 2010. Turf Blankets. [hemsida]
http://www.covermaster.com/Soccer/Turf-Blankets-4/ (Hämtad 2017-05-18)
Eriksson, Per; Vaktmästare som ansvarar för förvaltning och skötsel av konstgräsplanerna i Uppsala. 2017.
Telefonintervju 12 April och intervju 18 April.
Europaparlamentet. 2006. Europaparlamentets och rådets förordning (EG), REACH. nr. 1907/2006. Entry 50.
Jerner, Viktor. 2017. Konstgräs kan vara en enorm miljöfara. 24 Kristianstad. 22 Januari.
http://24kristianstad.se/2017/01/22/konstgras-kan-vara-en-enorm-miljofara/
Jönsson, A. . 2016. Materialdesign för vinterfotboll – Möjliggöra fotbollsspel utomhus året om i nordiskt klimat.
Uppsala universitet. 30 Maj.
Kvist, André. 2017. Barns hälsa för dyr - får leka på planer med gifter. 2016. SVT Nyheter. 10 Juli.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/arns-halsa-for-dyr-far-leka-pa-planer-med-gifter Kemikalieinspektionen. 2006. Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv - en lägesrapport. [hemsida]
https://www.kemi.se/global/pm/2006/pm-2-06.pdf (Hämtad 2017-05-18) Kemikalieinspektionen. 2016. Polyklorerade bifenyler (PCB) [hemsida]
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah (Hämtad 2017-05-18)
Kemikalieinspektionen. 2017. Bly. [hemsida]
http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/kemiska-amnen/bly(Hämtad 2017-05-18) Kemikalieinspektionen. 2016. PAH(16). [hemsida]
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah (Hämtad 2017-05-18)
Kemikalieinspektionen. 2016. PCB(7). [hemsida]
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/polyklorerade-bifenyler-pcb (Hämtad 2017-05-17)
Kemikalieinspektionen. 2016. Ftalater. [hemsida]
http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/ftalater (Hämtad 2017-05-17)
Källqvist, Torsten. 2005. Environmental Risk Assessment of Artificial Turf Systems. Norwegian Institute for Water Research.
Lee, J-G. Kim, S-Y. Moon, J-S. Kim, S-H. Kang, D-H. Yoon, H-J. 2016. Effects of grilling procedures on levels of polycyclic aromatic hydrocarbons in grilled meats. Food Chemistry nr 199 (2016) 632-638.
Kauneliene, V. Prasauskas, T. Krugly, E. Stasiulaitiene, I. Ciuzas, D. Seduikyte, L. Martuzevicius, D. (2016). Indoor air quality in low energy residential buildings in Lithuania. Building and Nevironment 108 (2016) 63-72.
Livsmedelsverket. 2015. Koppar. [hemsida]
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/koppar
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
Langer, S. Bekö, G. Bloom, E. Widheden, A. Ekberg, L. (2015). Indoor air quality in passive and conventional new houses i Sweden. Building and Environment 93 (2015) 92-100
Magnusson, Fredrik. 2017. Giftgummi på hälften av Hallands konstgräsplaner. SVT Nyheter. 17 Januari.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/giftgummi-pa-halften-av-hallands-konstgrasplaner Magnusson, Fredrik. 2017. Kungsbacka satsade på mer miljövänligt konstgräs. SVT Nyheter. 18 Januari.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/kungsbacka-satsade-pa-mer-miljovanligt-konstgras Magnusson, Fredrik. 2017. Fotbollsplanen kan vara tickande miljöbomb. SVT Nyheter. 21 Januari.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/fotbollsplanen-kan-vara-tickande-miljobomb
Magnussom, Simon. 2015. Systemanalys av konstgräsplaner: Miljö- och kostnadsaspekter. Luleå tekniska universitet.
Magnusson, Simon. 2017. Bedömning av omgivningspåverkan från olika fyllmaterial i konstgräsplaner - Fallstudie av dräneringsvatten. Luleå tekniska universitet.
Major industrial polymers. 2017. Britannica Academic. [hemsida]
http://academic.eb.com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/major-industrial-polymers/117700(Hämtad 2017-05-18)
Mazzeo, R.A. 1995, Preventing polymer degradation during mixing, Lippincott & Peto, Inc.
Metych, Michele. (2016) Mineral oil. Encyclopædia Britannica.
http://academic.eb.com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/mineral-oil/52830(Hämtad 2017-05-19) Morell Thomas. 2015. Många olika drivmedel behövs. Skaraborgs Allehanda. 3 Juli.
http://sla.se/debatt/2015/07/03/manga-olika-drivmedel-behovs
Moretto, Robert. 2007. Environmental and health evaluation of the use of elastomer granulates (virgin and from used tyres) as filling in third-generation artificial turf. EEDEMS
Nationalencyklopedin. 2017. vulkning. [hemsida]
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vulkning (hämtad 2017-05-18) National Institutes of Health. 2013. krom. [hemsida]
https://ods.od.nih.gov/factsheets/Chromium-HealthProfessional/ (hämtad 2017-05-19) National Institutes of Health. 2016. zink. [hemsida]
https://ods.od.nih.gov/factsheets/Zinc-HealthProfessional/ (hämtad 2017-05-19) Naturskyddsföreningen. 2017. De vanligaste plasterna och tillsatsämnena. [hemsida].
http://www.naturskyddsforeningen.se/node/35087/#M (hämtad 2017-05-18) Naturvårdsverket. 2009. Fenol. [hemsida]
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga-organiska-amnen/Fenoler/(hämtad 2017-05-17) Naturvårdsverket. 2009. Total Organic Carbon (TOC). [hemsida]
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/en/Substances/Other-organic-substances/Total-organic-carbon/(hämtad 2017-05-17)
Naturvårdsverket. 2016. Bens(a)pyren och andra PAH:er – och nedfall i regional bakgrund. [hemsida]
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Bensapyren-och-andra-PAHer-halter-i-luft-nedfall-re gional-bakgrund/ (Hämtad 2017-05-23)
Naturvårdsverket. 2016. Litteraturstudie om däckmaterial i konstgräsplaner. [hemsida]
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-201 6/giftfria-och-resurseffektiva-kretslopp/Litteraturstudie-om-dackmaterial-i-konstgrasplaner/ [hämtad 2017-05-23]
Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden förorenad mark, rapport nr 5976. sid. 143-162
Nilsson, Nils H., Malmgren-Hansen, Bjørn & Thomsen, Uffe S. 2008. Mapping, emissions and environmental and health assessment of chemical substances in artificial turf. The Danish Technological Institute.
NIIR Board of Consultants and Engineers. (2010) The complete book on rubber processing and compounding technology (with machinery details). 2nd ed. Asia pacific press inc.
Nasjonalt folkehelseinstitutt og Radiumhospitalet. 2006. Kunstgressbaner - vurdering av helserisiko for fotballspillere.
Januari. Oslo. http://www.ilbrodd.no/attachments/article/302/kunstgressbaner_risikovurdering_fhi2006.pdf Lönnstedt, O. M. & Eklöv, P. 2016. Environmentally relevant concentrations of microplastic particles influence larval fish
ecology. 3 Juni. http://science.sciencemag.org/content/352/6290/1213.full
Pallardy, R. (2009) Major industrial polymers. Edited by The Editors of Encyclopedia Britannica (2016) Encyclopædia
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
Britannica. http://academic.eb.com.ezproxy.its.uu.se/levels/collegiate/article/major-industrial-polymers/117700 (Hämtad 2017-05-19)
Plesser, Thale S.W. and Lund, Ole J. (2004). Potential health and environmental effects linked to artificial turf systems.
Norwegian Building Research Institute BYGGFORSK
Rose, M. Holland, J. Downing, A. Petch, S. White, S. Fernandes, A. Mortimer, D. (2015). Investigation into the formation of PAHs in foods prepared in the home to determine the effects of frying, grilling, barbecuing, toasting and roasting.
Food and Chemical Toxicology 78 (2015) 1–9.
Silicone + People & Planet. 2017. ECOlunchbox. [hemsida]
https://ecolunchboxes.com/pages/silicone-people-planet (hämtad 2017-05-18)
Singh, N., Kumar, D. & Sahu, AP. 2007. Arsenic in the enviroment: effects on human health and possible prevention. April 28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17929751
Sjöberg K, Persson K, Brodin Y. Luftkvalitet i tätorter 2004. IVL & Naturvårdsverket. Februari 2005.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:657925/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-05-31)
Skenhall, Sara A. Hallberg, Lisa och Rydberg, Tomas. 2012. Livscykelanalys på återvinning av däck. ILV svenska miljöinstitutet.
Srijata et al., 2010. BTEX: A Serious Ground-water Contaminant. Research Jounal of Environmental Sciences. September 30. 5: 394-398. http://scialert.net/fulltext/?doi=rjes.2011.394.398 (Hämtad 2017-05-18)
Stiernström, Sara; Ekotoxikolog på Ragn-Sells. 2017. E-mail 2017-05-12.
Svenska fotbollsförbundet. 2017. Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner, [pdf].
http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_152764/scope_0/ImageVaultHandler.aspx17041012542 0-uq (Hämtad 2017-04-24)
Sverige. Kemikalieinspektionen (2006). Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv – en lägesrapport. Februari. Sundbyberg.
Synthetic Turf Council, 2017. Frequently asked questions, [hemsida],
http://www.syntheticturfcouncil.org/page/FAQs(Hämtad 2017-04-26)
The Editors of Encyclopædia Britannica. (2017) Accelerator. Encyclopædia Britannica, Inc.
https://www.britannica.com/technology/accelerator (Hämtad 2017-05-19)
Tjulander, Gabriel. 2017. Konstgräs – ett miljöfarligt måste för klubbarna. GöteborgDirekt. 7 Januari.
http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/konstgras-ett-miljofarligt-maste-for-klubbarna/repqad!flCTq6@R@xlWZD xt5xTPA/
Unisport Scandinavia AB, eCork – Miljövänligt ifyllnadsmaterial, [hemsida], http://www.unisport.com/sv/produkter/ecork, (Hämtad 2017-05-2) Utsläppsrätt.se. 2006. Beräkning av utsläpp från bilar. [hemsida]
http://www.utslappsratt.se/berakna-utslapp/berakning-av-utslapp-fran-bilar/ (Hämtad 2017-05-19) Wallberg, Petra et al. 2016. Däckmaterial i konstgräsplaner. SWECO ENVIRONMENT AB. 21 Mars.
http://www.sdab.se/media/1120/daeckmaterial_i_konstgraesplaner.pdf
Washington State. 2017. Synthetic Turf and Crumb Rubber – Investigation of Reported Cancer among Soccer Player in Washington State. [Hemsida]
http://www.doh.wa.gov/CommunityandEnvironment/Schools/EnvironmentalHealth/SyntheticTurf (hämtad 2017-05-23)
Widström, Karin. 2017. Migration av gummigranulat från konstgräsplaner: En förbisedd miljöfarlig verksamhet.
Stockholms universitet. 24 Januari. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1070293/FULLTEXT01.pdf Wypych, George. (2017). Handbook of Plasticizers. 3rd ed. ChemTec Publishing.
Ödåkra Idrottsförening. 2007. Figur [hemsida]
http://www.odakraif.se/sida_Amatch_lodde_070316.htm (Hämtad 2017-05-24)
Självständigt arbete inom Kemiteknik/Materialvetenskap Uppsala Universitet VT17
Appendix
A1 Laborationsrapporter Nedan visas 6 olika laborationer.
A1.1 Laboration: TGA (termogravimetrisk analys) av Uppsalas granulat, kork samt tallbark
Datum: 11/5-2017
Syfte
Syftet med laborationen är att faställa om granulaten på Uppsalas konstgräsplaner avger flyktiga föreningar. Vidare testas ett prov av tallbark respektive kork för att se inom vilket temperaturintervall en DSC-analys är möjlig.
Bakgrund
Mycket av den mediabelysning som uppstått belyser de flyktiga ämnen som granulaten påstås avge. Tidigare studier har visat att halterna av dessa ämnen är så låga att det inte finns någon kopplad hälsorisk (Norwegian Institute of Public Health and the Radium Hospital, 2006).
Tidigare studier har visat att koncentrationen av flyktiga ämnen från granulaten minskar med tid (Moretto et al., 2007). Studien tog inte hänsyn till faktorer såsom användning och slitage på planen samt andra exponeringsfaktorer såsom solljus och vind, effekter som eventuellt kan påverka den kemiska stabiliteten. Det är därför av intresse att se om använt granulat avger mer eller mindre flyktiga ämnen än det motsvarande oanvända granulatet. Ingen kemisk analys utförs på det avgivna ämnena. Resultaten förväntas bara ge en fingervisning om det avges flyktiga ämnen och ungefär hur stort utsläppet är relativt materialet.
I sökningar efter nya granulat-material har kork och tallbark visat sig vara intressanta rå-material. För att inte förstöra DCS-maskinen vid en eventuell körning är det viktigt att först testa materialen med en TGA-analys. Detta för att inte “flöda” maskinen med eventuellt stora mängder avgivna ämnen, eller att provet antänder vid höga temperaturer.