sid. 76. Finska flyktingbarn vid genomgångshemmet på Storgatan 17 i Luleå. I förgrund biträdande husmor Kristina Engzell. Foto: Carl Josefsson 1944. Stadsarkivet, Luleå kommun.
sid. 78. Två män med renar vid kyrkstaden i Kalix.
Foto: Gunnar Ullenius 1929. Norrbottens museum.
sid. 79. Fritz von Dardel i samspråk med en finsk kvin-na. Laverad teckning av Fritz von Dardel 1858. National-museum. Foto: Lars Elenius.
sid. 79. Träsnitt tunnbindare. Vänersborgs museum (Euro-peana-CC BY-SA).
sid. 80. Den ryske generalen Nikolaj Kamenskij. Oljemål-ning av Friedrich Georg Weitsch 1807–1810. Eremitaget, Sankt Petersburg (Wikimedia commons).
sid. 80. Finsk vallpiga utanför Luleå. Laverad teckning av Fritz von Dardel. Nationalmuseum. Foto: Lars Elenius.
sid. 81. Vilande renhjord med samer och hundar. Vykort
”Rastande lappar”. Norrbottens museum.
sid. 82. Teckning av gamla Luleå (Gammelstad). Något be-skuren. Konstnär: Gustav Läw 1695. Kungliga biblioteket.
sid. 82. Ren med ackja. Detalj ur teckning av gamla Luleå (Gammelstad) ovan.
sid. 83. Gravyr av gamla Luleå (Gammelstad). Något besku-ren. Konstnär: Eric Dahlberg 1700. Kungliga biblioteket.
sid. 83. Jägare. Detalj ur gravyr av gamla Luleå (Gammel-stad) ovan. Konstnär: Eric Dahlberg 1700.
sid. 84. Hamnen i Gammelstad. Detalj ur teckning av gamla Luleå (Gammelstad) ovan. Konstnär: Gustav Läw 1695.
sid. 84. Hamnen i Gammelstad. Detalj ur gravyr av gamla Luleå (Gammelstad) ovan. Konstnär: Eric Dahlberg 1700.
sid. 84. Kyrkan med förgrund. Detalj ur teckning av gamla Luleå (Gammelstad) ovan. Konstnär: Gustav Läw 1695.
sid. 84. Kyrkan med förgrund. Detalj ur gravyr av gamla Luleå (Gammelstad) ovan. Konstnär: Eric Dahlberg 1700.
sid. 85. Gravyr av nya Luleå. Något beskuren. Konstnär:
Eric Dahlberg 1700. Kungliga biblioteket.
sid. 87. "Från Slöjdexpositionen i Luleå, augusti 1877”. Utfört efter skiss av J. O. Högstadius 1877. Stadsarkivet, Luleå kommun.
sid. 88. Sören Andersson, Boden, skogssame från Flaka-berg. Foto: Lars Elenius 2018.
sid. 88. Ren som drar hösläde. Foto: Sven Edfast 1937.
Nordiska museet. Reprofoto: Lars Elenius.
sid. 89. Renskiljning i Råneå socken. T.h. Petter Eriksson och t.v sonen Helmer Eriksson, båda samer från Flaka-berg. I mitten Gunhild Hansson född i Orrbyn. Okänd fotograf. Norrbottens museum.
sid. 90. Två härbren med upphängda renblodmagar i Flaka-berg. Foto: Gunnar Holmström. Norrbottens museum.
sid. 91. Kopia av Luleå stads rådhus på Gültzaudden.
Norrbottens museum.
sid. 91. Teckning av gamla rådhuset i Luleå. Okänd konst-när. Norrbottens museum.
sid. 92. Medlemmar i 1907 års renbeteskommission, va-rav två samer från Västerbotten. Okänd fotograf. Norr-bottens museum.
sid. 93. Samisk tältkåta på Gültzaudden. Foto: Helmer Groth. Norrbottens museum. Reprofoto: Norrbottens museum.
sid. 93. Arkeologen Gustaf Hallström med lapphunden
Bir-ne vid hemmet i Kummelnäs utanför Stockholm. Okänd fotograf 1910. Forskningsarkivet, Umeå universitet.
sid. 94. Loftbod från Kukasjärvi i Tornedalen, uppsatt på Gültzaudden. Okänd fotograf. Norrbottens museum.
sid. 95. Samisk timmerkåta på Gültzaudden. Foto: Helmer Groth. Norrbottens museum.
sid. 95. Pitegården nedmonteras på Gültzaudden. Foto:
Staffan Forsberg. Norrbottens museum.
sid. 96. Finska krigsbarn i lekpark i Stadsparken i Luleå.
Foto: Carl Josefsson 1944. Stadsarkivet, Luleå kommun.
sid. 97. Tackbrev med foto från finskt krigsbarn. Norr-bottens museum. Foto: Lars Elenius.
sid. 97. Logotyp för Mannerheim-förbundets krigsfadde-rutskott. Norrbottens museum. Foto: Lars Elenius.
sid. 98. Anna och Gunnar Boman med finska krigsbarnen Kosti och Kyösti Karppanen. Okänd fotograf 1942. Stads-arkivet, Luleå kommun.
sid. 99. Finska kvinnor driver kreatur. Okänd fotograf 1944.
Stadsarkivet, Luleå kommun.
sid. 99. Finska kvinnor i grupp framåtvända. Okänd foto-graf 1944. Stadsarkivet, Luleå kommun.
sid. 100. Romer spelar i Stadsträdgårdsparken (nuvarande Hermelinsparken) i Luleå. Foto: Henny Tegström 1906.
Stadsarkivet, Luleå kommun.
Kontaktuppgifter:
Visitor Centre, Luleå kommun www.visitgammelstad.se
D
et finns ibland föreställningar om att äldre tiders samhällen var statiska och orör-liga. Så är det förstås inte! I Möten mellan olika folk undersöker historikern Lars Elenius hur rörlig och mångkulturell den gamla Luleå socken faktiskt varit. Vi nuddar vid personligheter som har internationell lyskraft, som den ryske generalen Kamen-skij som under ockupationen av nordligaste Sverige 1809 ett tag bodde på prostgården i Gammelstad. Ännu mer fascinerande är de två systrarna som vid samma tid flyttade med två ryska officerare till Sankt Petersburg och gifte sig där. Ett annat öde som be-rör är den danske tunnbindaren som bodde i Gammelstad i slutet av 1600-talet och åtalades för förräderi därför att han i en hetsig diskussion smädat den svenske kungen.Mest berörande är kanske de två rättsfall som berör två samiska kvinnor i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Anna Nilsdotter, kallad Lapp-Anna, blev brutalt mördad av husfolket i en gård i Rutvikssund. Hennes två barn lämnades att svälta ihjäl i den koja i skogen där de bodde med mamman. Karin Olofsdotter var bara sexton år när hon i ett borgarhus i Luleå blev med barn med en samisk dräng. När hon sju må-nader senare vallade kor vid en gård i Gäddvik fick hon ett dödfött barn som hon läm-nade i skogen. Hon dömdes av tingsrätten till döden för barnamord.
Elenius använder sig av domstolsprotokoll, husförhörslängder och giftermålsläng-der för att rekonstruera den samiska närvaron i Gammelstad och den nedre älvdalen.
Ännu i mitten av 1800-talet talade många i befolkningen samiska, finska eller svenska.
Vi får också följa det kollektiva minnet efter samiska bosättningar i byar som Rutvik, Alvik och Måttsund. Där finns platser som kallas Lapphägnet eller Lappgärdan som minnen i landskapet efter samer som bott där. I boken sätts också den tidiga finsksprå-kiga befolkningen i kustområdet i ny belysning. Vi får exempelvis veta att det först kän-da namnet på Gammelstadsviken var Finnavan.
Från 1900-talets historia beskrivs hur finska krigsbarn tumultartat fick lämna ett Fin-land i fullt krig med Sovjetunionen. De första krigsbarnen anlände 1942 och utplacera-des i familjer. En del av dem blev också kvar efter kriget. Vi ser av de historiska källor-na att världsarvet i Gammelstad har en lång mångkulturell historia. Boken vänder upp och ner på våra föreställningar om kyrkstaden som ett homogent svenskt kulturarv.