7. Analys
7.3 Minoritetsreglernas syfte och funktion
Anledningen till att minoritetsreglerna finns är som tidigare nämnts att skapa en trygghet för mindre investerare att gå in som minoritetsaktieägare i ett aktiebolag, förebygga missbruk från majoriteten samt att aktiebolaget som bolagsform skall fungera optimalt.111 I och med denna framställning har jag dock kommit att ifrågasätta reglernas egentliga syfte och funktion i deras nuvarande utformning. Nedan skall därför några av reglerna diskuteras utifrån detta perspektiv.
7.3.1 Rätt att påkalla extra stämma
Minoritetens rätt att påkalla att extra bolagsstämma skall hållas är ett bra exempel på hur en relativt enkel lagregel kan medföra stora olägenheter för ett bolag. Det kan starkt ifrågasättas vad minoriteten egentligen vinner på att handla på detta sätt, och vad syftet med denna lagregel egentligen är. Konstateras kan att även om minoritetsägaren i exemplet i avsnitt 7.1.1 på grund av sitt handlande fick till stånd en rad bolagsstämmor så vann denne aldrig någon framgång med sitt yrkande. Eftersom det är majoritetsreglerna som avgör utgången på stämman så åstadkommer minoritetsaktieägaren ingenting på att han enbart lyckats åstadkomma en extra bolagsstämma. Detta gör att minoritetsregelns syfte kan komma ifrågasättas, för vad är egentligen nyttan med en regel som inte leder till någonting konkret? Fördelen för minoritetsaktieägaren är givetvis att denne i alla fall får möjlighet att ännu en gång göra sin röst hörd. Att ta upp sitt ärende på en extra stämma skulle teoretiskt sett kunna leda till att minoritetsaktieägaren lyckas övertyga någon av de större aktieägarna och på så vis uppnå den majoritet som krävs för att få igenom beslutet.112 Att detta skulle lyckas framstår dock inte som så realistiskt, vilket gör att fokus återkommer till frågan
110 Se avsnitt 4.1.6 Kvalificerad majoritet. 111 Se avsnitt 2.1 Beslutsfattande i aktiebolag. 112
Beyer C och Båvestam U, ”Är minoritetsskyddet befogat – finns det risk för minoritetsmissbruk?”,
36 om regelns syfte. Att minoritetsaktieägaren ska ha en möjlighet att uttrycka sin åsikt är i sig en mycket viktig rättighet som inte ska tas bort. Jag anser dock inte att just denna regel i dess nuvarande form är speciellt viktig för minoriteten i detta hänseende och den bör därför bli föremål för ändring. Detta dels för att undvika stora olägenheter för bolagen men också för att bestämmelsen ska kunna resultera i någonting bra för minoriteten i och med utnyttjandet av denna rättighet. I mitt tycke är en rättighet inte så stark om den inte medför något bra för den grupp som den riktar sig mot. Jag är övertygad om att det måste finns bättre sätt att tillförsäkra minoriteten en rättighet att uttrycka sina åsikter på, då det inte kan finnas någon mening med att ha en lagstadgad regel utformad så att den i princip aldrig kan medföra framgång för minoritetsaktieägarnas talan. Att den därutöver också medför risk för bolaget att minoriteten missbrukar den, med stora negativa konsekvenser som följd, är bara ännu en anledning till att dess utformning bör ses över.
7.3.2 Rätt att medföra biträde på stämman
Aktieägarnas möjligheter att medföra biträden på stämman är en regel som absolut kan missbrukas, dock är den av en annan karaktär än den i förra stycket berörda regeln gällande syftet. Rätten att kunna medföra ett biträde kan vara en mycket viktig rättighet för en minoritetsaktieägare, för att försvara sin rätt eller försäkra sig om att denne får all information och de kunskaper som behövs för att kunna fatta ett välgrundat beslut på bolagsstämman. Här kan det således, till skillnad från regeln i 7 kap. 13 §, medföra bra saker för aktieägaren när bestämmelsen används på rätt sätt. Faran med regeln är dock det som exemplifieras i avsnitt 7.1.2, att en person som kanske inte borde få ta del av det som sägs på stämman ändock ges en rätt att närvara. Om detta dras till sin spets kan det liknas vid sabotage för bolaget, speciellt om journalisten i ovan nämnda exempel publicerar sådant besvärande material som bolaget hade önskat hålla inom bolaget. Det är även tänkbart att man i egenskap av minoritetsaktieägare också har aktieinnehav i andra, konkurrerande bolag. Aktieägaren kan då ha ett intresse av att sabotera för ett bolag för att det i förlängningen ska gynna ett annat, eller dra nytta av den information som ges för att använda i ett annat bolag. I sådana fall kan denna regel vara till stor nytta för dem, och förstås, till stor nackdel för bolaget. Enligt min åsikt är syftet med regeln i sig bra och rätt använd kan denna regel vara betydelsefull för den enskilde aktieägaren. Det finns dock möjligheter för minoriteten att kunna missbruka denna rättighet vilket kan medföra stora olägenheter för bolagen. En omarbetning av den för att komma till rätta med situationer som dessa kan därför vara önskvärd.
7.3.3 Särskild granskning
Minoritetens rätt att utse särskild granskare är en regel som i nuläget verkligen bör ifrågasättas sett till utformning och syfte. I nuläget behöver inte granskningstemat vara speciellt klart utformat och det objektiva intresset har visat sig också i många fall vara tämligen svagt.113 På grund av detta kan det tänkas att många, ur bolagets synvinkel, meningslösa granskningar uppstår utan något annat intresse än minoritetsaktieägarens eget intresse av att komma över viss information eller
37 ställa till bekymmer för bolaget. Syftet med reglerna uppnås därför förmodligen inte alla gånger, utan utövandet av den tänkta rättigheten blir istället i praktiken ett utövande av minoritetsmissbruk. En omarbetning av dessa regler är därför starkt påkallad för att kunna komma tillrätta med detta problem. Regeln är dock viktig exempelvis i arbetet att förhindra maktmissbruk från majoriteten. Det kan således vara en trygghet för minoriteten att det finns en möjlighet att ingripa om denne misstänker att bolaget sköts på ett mindre bra sätt. Att det kommer in en utomstående person som granskar vissa affärshändelser eller bolagets räkenskaper kan vara ett bra sätt för minoriteten att förvissa sig om att allt går rätt till. Minoritetsaktieägarna kan på detta sätt försäkra sig om att deras rättigheter blir tillvaratagna samt att bolagets bästa blir tillgodosett. Om bolaget sköts på ett bra sätt gynnar ju detta även minoritetsaktieägarna i längden. Reglerna om särskild granskare har således en viktig roll att fylla, men med nuvarande utformning lämnar de ett alltför stort utrymme för minoritetsmissbruk, vilket gör att de inte kan användas på ett optimalt sätt.
7.3.4 Kvalificerad majoritet
Reglerna om kvalificerad majoritet gällande beslut av viss karaktär fungerar också som ett minoritetsskydd. Detta försäkrar minoriteten om att beslut som kan utgöra allvarligt intrång i deras rätt inte fattas över deras huvuden utan att de haft möjlighet att säga sitt i ärendet. Dessa regler diskuteras flitigt i propositionerna och anses vara ett viktigt minoritetsskydd.114 Dessa regler har säkerligen stor betydelse i många fall, men det finns också fall där de helt tappar sin funktion som minoritetsskydd. I stora bolag där aktieandelarna är utspridda på ett stort antal aktieägare är det rimligt att tänka sig att ingen når upp till en så pass stor andel som krävs för att kunna stoppa ett beslut av den här sorten. Minoritetsaktieägarna har då ingen chans att med sina andelar hindra att beslutet röstas igenom. Det finns dock en annan sida av detta också. Minoritetens rätt att stoppa beslut som kräver kvalificerad majoritet kan som tidigare nämnts riskera att missbrukas om minoriteten använder sig utav sitt veto på ett besvärande sätt för bolaget. Denna risk reduceras eller till och med försvinner genom en situation som ovan. Den typen av minoritetsmissbruk kan således inte bli aktuell i större bolag med spritt ägande.
7.3.5 Minoritetens maktmedel
De tidigare diskuterade reglerna i detta kapitel har ifrågasatts utifrån deras egentliga syfte och funktionalitet. Rättigheter som inte leder till någonting konkret är i mitt tycke inte värda att kallas rättigheter. Ett regelverk utan möjligheter för aktörerna att kunna följa upp reglerna med något slags maktmedel skulle heller inte ge någon styrka åt reglerna. Minoriteten har därför getts möjlighet att exempelvis hindra att ett beslut om beviljande av ansvarsfrihet går igenom, eller möjlighet att bedriva skadeståndstalan i eget namn.115 Dessa regler är därmed av oerhörd stor betydelse för minoriteten, och måste finnas för att de övriga reglerna skall ges någon tyngd. De är
114 Se ovan avsnitt 3; Minoritetsreglernas framväxt. 115
Se ovan avsnitt 4.2.6; Minoritetens maktmedel samt dess rätt att bli utlöst ut bolaget eller säga upp
38 inte heller utsatta för lika stor risk för minoritetsmissbruk som andra regler, eftersom det finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att de ska kunna nyttjas, exempelvis vid skadeståndstalan. Oavsett hur regelsystemet för minoritetsskyddsreglerna ser ut eller kommer att utformas i framtiden så är det oerhört viktigt att minoriteten har någon typ av påtryckningsmedel som de kan använda om inte majoritetsaktieägarna följer de uppsatta reglerna.