Missförstådd i Sverige

I det empiriska materialet framgick att samtliga informanter var eniga om att islam är en religion som är missförstådd av många i det svenska samhället. En av informanterna la stor vikt vid muslimers eget handlande, att de misstolkningar som finns kan ha påverkats av muslimer beteende. Av den anledningen ansåg informanten att det är varje individs enskilda ansvar att upprätthålla och handla utefter de ramar som islam kräver, för att dessa negativa handlanden och beteenden inte ska betraktas fel utåt. Vidare på frågan om informanterna upplevt islamofobi i det svenska samhället svarade en av dem att det mest rörde sig om missförstånd.

”Men jag tror att det finns mera bara missförstånd, vilket sen, symtomen av missförstånd är ibland fobi, det är så det utspelar sig. Men jag tror allting i grunden och botten ligger i missförstånd. För om man kollar liksom, om man ska kalla en hel grupp för islamofober och sen fråga vilka är dom och vad tror dom om islam? Då kommer det vara vissa frågor som kommer att binda denna grupp som till exempel islams syn på kvinnan, den här typen av saker, våld, vare sig

hedersrelaterat eller inte, krigsföring, det är liksom precis samma typer av frågor.”(Intervju 1, män)

38 Vidare framkom vid flertalet tillfällen att informanterna kände en viss irritation över att de ses tillhöra en homogen grupp. En viss frustration kan tolkas hos informanterna över att ”alla invandrare” alternativt ”alla muslimer” ses som en grupp. ”Inom grupper till och med, okej inom, det är inte som att muslimerna är en grupp i Sverige”. (Intervju 1, män) Dessa ovan nämnda resonemangen och citatet kan återkopplas till tidigare forskning av Gardell (2011), där han lyfter fram problemet med att svenskar har för få personliga referenser till personer med muslimsk trosuppfattning. Problemet blir således att svensken kommer skapa sig en bild av muslimer utifrån den information hon finner tillgänglig, vanligtvis från medierapportering och till viss del från populärkultur.

Under intervjun med kvinnorna uttalade sig en av informanterna om svenskars bristande intresse för att lära känna och skapa personliga relationer till individer med muslimsk tro.

Hennes uttalande tolkades som att hon såg detta som sorligt men kanske även något arrogant från svenskars sida

”/…/ jag sa varför undrar du, då säger hon –du är den första [muslimen] jag sitter med, jag har alltid haft jättedålig bild av muslimer och kvinnor med slöja. – Ja, men vart har du fått den ifrån, du har aldrig suttit med en, jag är den fösta /.../.” (Intervju 4, kvinnor)

Detta visar på hur segregation kan finnas inom en grupp, citat kan även kopplas till forskningen rörande islamofobi, fördomar och utanförskap.

Citatet nedan går också att tydligt koppla till Gardells (2011) forskning då det visar på hur svenskars bristande erfarenheter av individer med muslimsk tro gör det svårt att se händelser i sin rätta proportion. Svenskar vet att en präst som säger eller gör något dåligt är en individ och det är därför inget som kopplas samman med alla kristna eller alla svenskar.

”Men som muslim blåses allting upp. Till exempel skulle en imam, nej inte ens en imam, men säg, jag som muslim, göra någonting så skulle det stå på alla tidningar.

Men skulle en skulle en präst göra någonting, då hade vi kanske hört talas om det i morgon, men sen är det över, prästen gjorde något.” (Intervju 4, kvinnor)

Citatet kan även tolkas utifrån Ahmeds (2006) begrep off line, då hon menar att det som är off line kommer att uppmärksammas tydligare. Handlingar som följer linjerna smälter in i det sociala sammanhanget till skillnad från det som frångår de normer som föreligger. De

39 avvikande linjerna sammanflätas till en enhet vilket även gör att de kroppar som anses vara off line klumpas samman och ses som enhetliga. Således kan den muslimska individen tolkas som något som är off line i det svenska samhället och utifrån det uppmärksammas hennes handlingar eller misstag i mycket högre utsträckning än den person som lever efter svensk kultur och kanske kristen tro.

Vidare konstaterade informanten i det empiriska materialet att de upplever att majoriteten av individer som lever i det svenska samhället vill jämföra sig med muslimer. Dessa jämförelser kunde vara knutna till kultur, nationalitet, religion eller ideologi.

”/…/ hur man ställer den muslimska kvinnan som outbildad, exotisk liksom, förtryck/…/ Och sen ställer man det, den totala motsatsen, den upplysta, utbildad, starka frigjorda kvinna. Det blir en motsattsförhållande hela tiden. Man ställer grupper mot varandra.” (Intervju 4, kvinnor)

Detta resonemang går också att tolka utifrån tidigare forskning om islamofobi utav Gardell (2011), då det är tydligt att informanterna upplever att ett ”vi och dem” skapas genom ojämna jämförelser. Utifrån Ahmeds (2006) teori kan detta tolkas som att linjerna upprätthålls, beroende på en individs kön, ras, etnicitet och religion ges hon olika möjligheter, olika linjer att följa i den sociala världen. Ett skapande av ett vi och ett dem utgår ofta från samma faktorer som Ahmed (2006) menar påverkar individens linjer och kommer således att befästa vissa egenskaper hos individen. Linjerna kommer att påverka individens rörelseutrymme och därför hålla henne kvar i den grupp hon blivit placerad.

”Man kanske anser sig vara muslim och man kanske är muslim och ber och tror på Allah. Men sen kanske man gör något oislamiskt och då kopplar andra ihop - jaha han är muslim och han gjorde så då är det islam.” (Intervju 3, män)

En informant uttryckte den svenska alkoholkulturen som problematisk, att varje fredag behöva förklara varför du som individ väljer att inte dricka alkohol. ”En fredag, om du inte dricker, då är du inte frisk” (Intervju 2, män) var en av informanternas upplevelse av hur personer reagerar om alkohol undanbes. Informantens resonerade kring detta och ansåg att denna typ av alkoholkultur är något normalt för de som lever efter svensk kultur. Detta kan också ses i förhållande till Ahmed (2006) teori om linjer, då det som informanten upplever som besvärande påtryckningar kan ses som svenskens försök att föra informanten on line. För

40 att muslimen ska kunna accepteras anses den behöva följa samma linjer som följs av normen i det svenska samhället.

Ett stort missförstånd som informanterna upplevde var att hedersrelaterat våld ansågs

sammankopplat med invandrarmuslimer och att majoriteten av ”icke-muslimer” i det svenska samhället förknippar hedersrelaterat våld med muslimer från mellanöstern. Informanterna upplevdes ovilliga att prata om detta ämne då de ansåg att de inte var insatta i ämnet. ”För mig är det här en grej som är främmande, jag har aldrig hört att det här finns i min familj eller min släkt.” (Intervju 3, män)

Enligt informanterna fanns ingen koppling mellan islam och hederrelaterat våld. De ansåg istället att detta var ett kulturellt problem och att det var vanligast förekommande i specifika folkgrupper.

”Det här något som urskiljer en speciell grupp. Jag skulle vilja säga att det här något som kan framkomma bland annat hos ”specifik folkgrupp” (omskrivning vid transkribering). Man skulle kunna säga att ”specifik folkgrupp” (omskrivning vid transkribering) har det här problemet mest.” (Intervju 3, män)

Utifrån det transkriberade materialet tolkas dessa utlåtanden mest som en vilja att tillägga något i diskussionen och inte som ett övervägt uttalande.

41