Mjuka Attraktionsfaktorer

Orter eller regioner med en speciell nisch kan använda detta för att attrahera företagsetableringar.¹²⁶ Då varken någon av respondenterna har nämnt detta som en faktor samtidigt som vi antar att ingen speciell nisch skulle direkt avgöra ett etableringsbeslut av IKEA, kommer vi inta analysera denna faktor nämnare.

Livskvalitet

Sparsamhet, livskvalitet och miljö, mångfald, selektiva lösningar, inre värden och ideal samt internationalisering/globalisering ingår alla i denna mjuka faktor. Företag kan bidra med dessa plusvärden på både individ- och samhällsnivå.¹²⁷ Detta kan kopplas till den urbanisering som Kamprad talar om vilken har lett till att man har glömt bort de människor som trivs där de hör hemma och är uppvuxna. Han tror att lösningen till att folk ska kunna

122 Asplund (1993), Placehunting international, s. 66

123 Ibid., s. 68

124 Ibid., s. 77

125 Ibid., s. 84

126 Ibid., s. 89

127 Ibid., s. 96

stanna kvar på glesbygden är arbetstillfällen och tror att IKEA har bidragit till detta i och med sin etablering. Denna faktor har varit betydelsefull för lokaliseringsvalet då Kamprad värnar om glesbygden och bidrar gärna med något till de människor i samhället som är i stort behov av det.

Kompetens

Asplund säger att en kvalitativ arbetskraftstyrka går före en kvantitativ och att denna kan utgöra en god attraktionsfaktor för företag.¹²⁸ Holmlund hävdar att Umeås främsta fördelar att attrahera företagsetableringar är att kommunen utgör ett bra ställe för både män och kvinnor att leva och bo i. Detta främjas av en bred arbetsmarknad, möjligheter till utbildning och bra barnomsorg. Vi tolkar Holmlund som att han anser att allt detta går hand i hand. För att en kommun ska kunna erbjuda kvalitativ arbetskraft krävs det gynnsamma förhållanden för att leva och bo i kommunen. Detta skapas genom möjligheter att kunna välja bland både arbete och utbildning samtidigt som en god barnomsorg gör att människor vågar/vill skaffa barn. Även Bucht anser att en välutbildad arbetskraft är oerhört viktigt för nystartande verksamheter samtidigt som han säger att Haparanda kommun fått mycket beröm för att de erbjudit IKEA en kvalitativ arbetskraft. Då IKEA kräver en relativt stor personalstyrka antar vi att de väger in kompetensen som en faktor i ett etableringsbeslut.

Samtidigt har två av de alternativa etableringsorterna, Umeå och Luleå, var sitt stort universitet som varje år producerar ett stort antal nyexaminerade studenter som skulle kunna bidra till en kompetent arbetsstyrka. Men som vi tidigare nämnt är IKEA dragningskraft så stor att den förmodligen inte bara drar till sig långväga kunder utan även långväga kvalitativ kompetens.

Kultur

Kulturens betydelse för en ort eller regions attraktionskraft gentemot företagsetableringar är inte helt lätt att mäta, vilket leder till att det är svårt att säga hur avgörande denna dimension är för ett företags lokaliseringsbeslut. Delvis beror detta på de många definitioner som kopplas samman med begreppet kultur.¹²⁹ Med sin placering i gränsstaden Haparanda når IKEA fyra länders marknad, vilket innebär att verksamheten utmanas att hantera flera olika kulturer med respektive lands folkslag, språk och valuta. Lugnet tror att de finska kunderna hade haft ett språkligt motstånd till att åka till Luleå för att besöka IKEA. Det faktum att IKEAs kunder i Haparanda idag utgörs av 60 – 70 % finländare visar på att man har lyckats bra med att införliva en svensk-finsk kultur i verksamheten, en dimension av mångfald som förmodligen hade varit svår att frambringa med en annan placering. Piteås Marie Lindgren tror att Kamprads beslutsamhet gällande satsning i Haparanda delvis grundades på just viljan att skapa ett svensk-finskt varuhus, en åsikt som skulle innebära att attraktionsfaktorn kultur, hur mångbottnad den än må vara, har haft en stor inverkan på etableringsbeslutet och val av lokaliseringsort.

Personal

Personal är en attraktionsfaktor som ofta förmedlas direkt via PR och annan marknadsföring för de orter som försöker attrahera företag.¹³⁰ Eftersom så pass stor del av befolkningen talar både finska och svenska är det tänkbart att detta använts som argument för att locka till sig IKEA. Genom sin två-språkiga personal tillgodoser personalen två

128 Asplund (1993), Placehunting international, s. 98

129 Ibid., s. 110

130 Ibid., s. 110

länders befolkning och kan ha haft stor betydelse för Kamprad då han som tidigare nämnt önskade ett svensk-finskt varuhus.

Management

Av den orsaken att valet av etableringsort stod mellan städer med liknande traditioner har det inte framkommit några betydelsefulla skillnader i denna faktor.

Flexibilitet/dynamik

Denna faktor mäter huruvida orten är förändringsbenägen eller inte.¹³¹ Luleå, Piteå och Haparanda visade på stor förändringsbenägenhet och har aktivt arbetat med att tillgodose alla krav som IKEA har haft på dem. Luleå hade förberett allting och erbjöd mark på sitt externhandelsområde Storheden, dessutom låg de färdiga att göra planändringar som var nödvändiga. Detta kan visa på kommunens sätt att demonstrera sin stabilitet inför IKEA men även att ett sätt att skapa ett förtroende organisationerna emellan. Kommunen arbetade gediget med att lösa de frågorna som dyker upp i samband med en etablering. Piteå visade även de på en stor flexibilitet då de arbetade aktivt på att ta fram förslag och idéer, men kanske fick det inte samma genomslagskraft då de inte fick någon kontakt med Kamprad själv. Haparanda arbetade om inte ännu hårdare med att snabbt svara på frågor som uppkommit och har haft en otroligt snabb hantering med anledning av det är av största vikt i sådana här processer. Kanske var just Haparandas flexibilitet och serviceinriktade arbete en viktig faktor.

Professionalism i kontakterna mot marknaden

Graden av professionalism varierar otroligt mycket mellan olika lokala placeringsalternativ och kan vara avgörande.¹³² Med detta i bakhuvudet kan vi anta att denna variation gick att skönja även i IKEAs jakt på etableringsort. Just detta specifika fall ter sig besitta en viss grad av annorlunda prägel då de olika placeringsalternativen inte tycks ha givits samma förutsättningar i kontakten med IKEA. De ansvariga i Piteå och Luleå blev upprepade gånger informerade att all kontakt med företaget skulle ske mot etablerings- och fastighetskontoret, medan Haparanda kommun med Bucht i spetsen förde en kontinuerlig och nära kommunikation med Kamprad själv. De två fick, som flertalet respondenter uppger, väldigt bra kontakt. Orsaken bakom skillnaden i de olika orternas kommunikationsform med IKEA är svår att på rak arm säga, sakfrågan hänvisas till största del vidare till attraktionsfaktorn ”det osakligt sakliga”. Vad vi kan och vill framhålla är att professionalismen i kontakten mot marknaden otvetydigt har varit starkt positiv från Haparandas håll. Riktningen på orsakssambandet är svårare att avgöra, det vill säga om det är Kamprads initiala beslutsamhet att förlägga etableringen till Haparanda eller Buchts professionalism som avgjorde den goda relationen mellan de två.

Entreprenörskap

Då begreppet är svårdefinierat är det även svårt att göra en tydlig analys av både entreprenörskap och orters entreprenöriella förmåga. För att avgöra huruvida en ort eller region besitter entreprenöriella förmågor kan man se till områdets fallenhet för implementering av dess visioner.¹³³ Vi anser att Bucht är en riktig entreprenör då han i kampen om IKEA är den enda som lyckats träffa Kamprad personligen. Samtidigt som han

131 Asplund (1993), Placehunting international, s. 117

132 Ibid., s. 119

133 Ibid., s. 132

på ett kreativt sätt övertygat Kamprad att Haparanda är en värdig kommun att etablera ett världsledande företag som IKEA.

Oskaligt sakliga

Den osakliga sakligheten inbegriper utåt sett irrelevanta faktorer som visar sig vara direkt avgörande för det slutliga utslaget. Det kan vara personliga relationer, samhörighet till en specifik ort eller region eller andra personliga orsaksgrunder för strategiska beslut som kan verka helt och hållet irrelevant för de som inte är insatta eller påverkningsbara.¹³⁴ I näringslivet där företagsamhet oftast sammankopplas med rationalitet och affärslogik kan denna attraktionsfaktor vara ett svårförstått fenomen, något som vi ser som en av anledningarna till omvärldens oförmåga att förstå IKEAs beslut att öppna ett varuhus i Haparanda. För att förstå sammanhanget av det osakligt sakliga menar Asplund att man måste lära sig att se saker ur olika synvinklar, det tillsynes ovidkommande kan i förlängandet vara det för situationen i högsta grad avgörande och därmed sakliga. Som lokal eller regional aktör, exempelvis en kommuns kommunalråd blir därför nyckeln marknadsföra sin ort genom att hjälpa kunden att upptäcka hela spektrat av behov, även de ej sakliga¹³⁵. Haparanda kommun med Bucht i spetsen har uppenbarligen lyckats med denna utmaning vilket kommer till uttryck via intervjuer med flertalet av våra respondenter.

Marie Lindgren, Fredrik Wahrolén, Ingvar Kamprad, Christina Lugnet och Stig Björne talar alla om Haparanda målmedvetna arbete för att attrahera IKEA.

Att den ”osakliga sakligheten” är en faktor som har haft stort inflytande vid etableringen av varuhuset i Haparanda ter sig troligt då flertalet av våra respondenter nämner dessa ej rationella element som avgörande. Eurofutures Stig Björne tror att främsta anledningen till beslutet var att Ingvar Kamprad ansåg lokalisering i Haparanda vara en bra idé, något som han också kopplar just till variabeln det osakligt sakliga. Björne tror att förklaringen att lokaliseringen är så nära till Finland och Ryssland bara är en efterkonstruktion och att man lika gärna kunde ha etablerat sig i Umeå eller Luleå. Han menar på att man i slutskedet av ett beslut, där de olika alternativen egentligen är likvärdiga, påverkas mest av det lilla extra.

Som exempel nämner Björne att någon har en fru någonstans eller att man gillar en person och får förtroende för denne. Han hävdar att man inte får underskatta vikten av dessa oförutsedda och för utomstående irrationella element, en åsikt som pekar på att dessa faktorer har inverkat på IKEAs beslut av placering i Haparanda. Asplund påpekar i sin beskrivning av fenomenet att detta inte behöver vara likstämmigt med mygel och lurendrejeri eller som han själv uttrycker det; ”smussel”¹³⁶.

Ingvar Kamprads roll i etableringsprocessen och då framför allt själva lokaliseringsbeslutet har varit både omtalad och framträdande. Haparanda kommuns representant Lugnets åsikt i frågan hur Kamprads personliga relation till Haparanda har påverkat etableringsbeslutet är att Kamprad har påverkat men inte i den omfattning som media vill framställa det. Hon menar vidare att Ingvar är en fantastisk person och att han brinner för att hela Sverige ska leva, en framställning som enligt oss tydligt kan kopplas ihop med den osakliga sakligheten. Ett levande Sverige kan, hur hedervärt och samhällsmässigt hållbart det än är, knappast relateras till företagsekonomisk rationalitet.

Som motiv till varför IKEA inte valde Piteå fick de ansvariga förklaringen att kommunens upptagningsområdet var för litet. Näringsutvecklare Lindgren ifrågasätter dock detta och

134 Asplund (1993), Placehunting international, s. 136

135 Ibid., s. 136

136 Ibid., s. 136

tror att beslutet grundades på andra faktorer än faktiska marknadssiffror. Lindgren nämner Ingvar Kamprad och dennes betydelse för beslutstagandet. Hon menar på att IKEA ville göra det här varuhuset unikt eftersom ingen av städerna som var påtänkta har något stort kundunderlag i likhet med det som oftast finns då de etablerar sig i övriga Europa. Lindgren framhäver upprepande gånger Kamprads betydelse för etableringen i Haparanda, att hon tror att det var han som ledde idén, pekat med hela handen och avgjort slaget redan innan striden egentligen hann börja. Lindgren är övertygad om att han brinner för sådana här frågor och för folket. Förutom viljan att varuhuset skulle bli svensk-finskt, ligga nära fyra nationsgränser samt hålla glesbygden levande anger Lindgren relationen mellan Kamprad och Bucht som överlägset viktigaste motivet till satsningen i Haparanda. En personlig relation mellan två parter, tillsammans med andra irrationella ståndpunkter där en individs egna övertygelse och tro på en specifik ort, är direkt och för oss otvetydigt sammankopplat med attraktionsfaktorn ”det osakligt sakliga”.