5. Empirisk analys 51
5.6 Ny modell 63
Utifrån analysen av det empiriska materialet har en ny modell skapats (se figur 5.1). Revisorer anlitar en expert när de har en kunskapsbegränsning inom ett speciellt om- råde. Samtidigt är revisorns uppgift att kvalitetssäkra information till intressenter och det är dennes upplevelser som avgör när tillräcklig revisionskvalitet har uppnåtts. När handlingsutrymme och inflytande mäts som en gemensam faktor indikerar resultatet på att det finns en positiv påverkan på hur revisorn upplever att revisionskvaliteten påver- kas när en expert används i revisionen. När handlingsutrymme och inflytande mäts se- parerade indikerar resultatet på att det endast är expertens inflytande som har en positiv påverkan. I vilken omfattning revisorer tar hjälp av experter är svagt signifikant i den
första regressionsanalysen och då variabeln endast har en svag påverkan på hur reviso- rerna upplever att revisionskvaliteten påverkas valde vi att inte inkludera den i mo- dellen. Relationen som visas i figur 5.1 finns i en byråkontext, vilket innebär att även klimatet på byrån kan påverka revisorernas upplevelser.
Figur 5.1 Utvecklad modell efter regressionsanalys
Revisor
Expert
KunskapsbegränsningRevisions-‐
kvalitet
Handlingsut-‐ rymme/ Inflytande Inflytande Handlingsut-‐ rymme6. Slutsats
I det här kapitlet presenteras studiens slutsatser utifrån analysen. Vidare diskuteras studiens empiriska och teoretiska bidrag. Avslutningsvis ges förslag till framtida forsk- ning.
Syftet med studien var att förklara hur revisorer upplever att revisionskvaliteten påver- kas när experter används. De slutsatser som dras gäller för hela målpopulationen men då studien har ett stort bortfall får generaliseringar göras med försiktighet.
Vårt resultat indikerar på att revisorer upplever att revisionskvaliteten blir högre när experter används i revisionen. Resultatet från den första regressionsmodell visar att det är handlingsutrymme/inflytande och i vilken omfattning revisorer tar hjälp av experter som signifikant påverkar hur revisorer upplever revisionskvaliteten. Resultatet från den andra regressionsmodellen visar att det är inflytande som signifikant påverkar hur revi- sorer upplever revisionskvaliteten. Det innebär att den andra regressionsmodellen tyder på att revisionskvaliteten inte påverkas av hur mycket experten kan påverka sitt eget arbete utan snarare av hur mycket revisorn låter expertens arbete påverka revisionen. Vårt resultat tyder på att ju mer handlingsutrymme/inflytande respektive inflytande en expert får desto högre upplever revisorer att revisionskvaliteten blir. Den enskilda revi- sorn kan dock påverkas av byråkultur (Hood & Koberg, 1991; Jenkins et al., 2008) och profession (Brante, 2005) vilket gör att olika revisorers upplevelser kan grunda sig i olika saker. Att ett ökat handlingsutrymme leder till högre revisionskvalitet kan kopplas till Hagedoorn och Hesen (2007) som menar att ett stort handlingsutrymme skapar mo- tivation. Om experten inte känner sig engagerad kan det ge upphov till ett moral hazard problem där det är svårt för revisorn att avgöra om experten faktiskt gör ett tillräckligt jobb (Eisenhardt, 1989). När experten får större utrymme i revisionen kan det bidra till att experten blir mer motiverad och därmed gör ett bra jobb. Vårt resultat indikerar på att revisorer tycker att det är värt att anlita experter i revisionen och att ge dem stort
inflytande gör att kvaliteten upplevs hög. Detta torde även innebära att experterna är med och bidrar till den kvalitetssäkra informationen som revisionen, enligt revisionens syfte, ska leverera.
Resultatet från vår första regressionsmodell har en svag indikation på att när revisorer anlitar experter i större omfattning upplever de att revisionskvaliteten blir högre. I enig- het med teorin anser Expert C och Expert D att experter används betydligt mer i dagslä- get och att det beror på att mycket har blivit mer komplext (Smith-Lacroix et al., 2012; Boritz et al., 2014). Revisor A är dock inte enig om detta och menar att experter inte används särskilt ofta. Då revisorer anlitar mer experter i dagsläget borde revisionskvali- teten vara högre än tidigare, dock får man beakta att Revisor A inte håller med om att omfattningen är stor och att variabeln endast har en svag signifikans. Teorin visar på att revisionskvaliteten har sagts bero på revisorns egenskaper (Knechel et al., 2013) och revisorns egenskaper avgör även om och i vilken omfattning en expert anlitas till ett revisionsuppdrag. Vårt underlag tyder på att vissa revisorer anlitar experter i stor om- fattning medan vissa anlitar experter i liten omfattning. Att det är revisorn som avgör vilka personer som ska vara involverade i revisionen stöds av IAASB (2011) och Kne- chel et al. (2013). Den bedömning som görs när revisorn väljer att använda sig av en expert eller inte påverkas av den revisor som utför bedömningen samt den speciella si- tuationen (Broberg, 2013). Enligt IAASB (2011) kan bedömningarnas kvalitet påverkas av revisorns kunskap och erfarenhet vilket innebär att i vilken omfattning revisorer an- vänder sig av experter beror på den enskilda revisorn. En revisors erfarenhet är även något som har visat sig vara signifikant i tidigare studier angående revisionskvalitet (Hendricks, 1976; Krishnan & Schauer, 2000; Power, 2003; Wooten, 2003; Cahan & Sun, 2015). Expert C och Expert D tror att erfarna revisorer använder experter i mindre utsträckning. Vårt underlag visar att revisorer använder experter olika mycket, de flesta använder dock inte experter i mindre eller i större omfattning utan någonstans där emel-
lan. Vidare indikerar resultatet från regressionsanalysen på att varken partner, antal år
som revisor eller antal uppdrag har någon signifikans för hur revisorn upplever att revis- ionskvaliteten påverkas. I motsats till tidigare studier visar sig revisorns erfarenhet inte vara signifikant i vårt resultat.
Enligt Öhman (2006) tenderar revisorer att inte ta sig an nya och okända områden för att de inte vill äventyra sitt rykte. Vårt underlag indikerar att användandet av experter leder till högre revisionskvalitet och därmed till en bättre revision genom att revisorerna tar in kunskaper som de själva inte besitter. Detta torde i sin tur leda till att revisorns rykte förbättras. Har inte revisorn den kunskap som krävs för att utföra en revision av hög kvalitet men ändå väljer att inte ta in experter skulle det kunna leda till att revisorns rykte försämras.
Att storleken på byrån skulle ha betydelse för revisionskvaliteten visade ingen signifi- kans i vårt resultat. Detta motsäger forskningen som visat att revisionskvaliteten är be- roende av storleken på revisionsbolaget (DeAngelo, 1981) och stöder den forskning som visar att revisionsbyråns storlek inte påverkar revisionskvaliteten då alla byråer måste rätta sig efter samma standarder (DeAngelo, 1981; Krishnan & Schauer, 2000). Inte heller kön som enligt tidigare forskning visat samband (Estes & Reames, 1988; Cahan & Sun, 2015) visade någon signifikans i denna studie vilket tyder på att en revi- sors kön inte påverkar hur revisorn upplever att revisionskvaliteten påverkas när exper- ter används i revisionen.
Vårt underlag indikerar på att revisorerna har en positiv syn på experter i samband med revisionen. I enighet med intervjuerna upplever revisorerna att konflikter med experter förekommer sällan. Det överensstämmer med teorin som menar att revisorer har ett stort förtroende för experter och sällan ifrågasätter deras arbete (Boritz et al., 2014; Griffith et al., 2014). Enligt ISA 620 är kommunikationen mellan experten och revisorn avgö- rande för att expertens arbete ska kunna användas i revisionen (IAASB, 2009b). Reviso- rerna upplever att de kommunicerar oftare med skatteexperter än med värderingsexper- ter och IT-experter. Detta torde kunna bero på att revisorerna oftare använder skatteex- perter i sitt arbete (tabell 5.3). När revisorerna sedan kommunicerar med experterna upplever revisorerna att kommunikationen präglas av öppenhet och att den håller en hög kvalitet. Även Expert C stöder att kommunikation är viktigt för att det inte ska skrivas på en felaktig revision men anser att det finns risk för missförstånd i den kommunikat- ion som förs mellan revisorer och experter i dagsläget. Pentland (1993) menar att bero- ende på hur konversationer med andra går kan den emotionella energin hos revisorerna öka eller minska. Då revisionen är en emotionell process (Pentland, 1993) borde bättre
kommunikation leda till att revisorerna får en positiv upplevelse av kontakten med ex- perter. I enighet med Giddens (1990) och Broberg (2013) anser Expert C att samarbete är en viktig del i revisionen. Vårt resultat tyder på att revisorerna upplever att arbetet tillsammans med experter till stor del präglas av samarbete/teamwork, vilket är bra, Bo- ritz et al. (2014) hävdar dock att revisorer och experter ofta godtar varandras arbete utan någon närmare kontroll varför kvaliteten på samarbetet blir tvivelaktig. Att revisorerna har en positiv syn på experterna kan ifrågasättas då det är tveksamt om revisorerna skulle erkänna att det är mycket konflikter med experter eller att kommunikationen inte fungerar bra.
I enighet med Broberg (2013) indikerar vårt underlag på att revisorerna tolkar kvalitet i termer av komfort (se tabell 5.2) då resultaten inte skiljer sig mycket åt. Revisor A tar hjälp av en expert när denne inte känner sig bekväm, vilket visar på att komfort borde uppnås när en expert anlitas. Detta stämmer överens med vårt resultat (tabell 5.6) då resultatet indikerar på att när experter anlitas upplever revisorer att revisionskvaliteten (komforten) blir högre.
Enligt (Larrinaga-Gonzalez, 2007) tenderar organisationernas struktur och praxis att börja likna varandra för att de vill rätta sig efter vad särskilt kraftfulla grupper eller samhället tycker är normalt. Dessa påtryckningar kan komma från intressenter vilka organisationen är beroende av eller från kulturella förväntningar i samhället där organi- sationen verkar (DiMaggio & Powell, 1983; Deegan & Unerman, 2007). Revisor A an- ser att trycket från omvärlden som riktas mot revisorer gör att intresset för experter ökar. Även Expert D anser att revisorer är mer granskade nu än tidigare vilket gör att det blir viktigt att koppla in experter i frågor som revisorn inte behärskar. Om trycket från omvärlden gör att revisorers intresse för experter ökar torde revisorer komma att använda sig mer av experter eftersom det är det som samhället anser borde gälla. Om inte revisorerna gör det som samhället förväntar sig kan förtroendet för revisorerna för- loras, även revisionsprofessionen kan förlora sitt förtroende då en profession utsätts för samma påtryckningar som en organisation (DiMaggio & Powell, 1983).
6.1 Studiens bidrag 6.1.1 Teoretiskt
Det finns mycket forskning inom revisionskvalitet men forskningen om revisorns an- vändande av experter är begränsad (Martin et al., 2006; Smith-Lacroix et al., 2012). Vår studie om hur revisorer upplever att revisionskvaliteten påverkas när experter används i revisionen bidrar därmed till forskningen genom att förklara vilka faktorer som gör att användandet av experter leder till att revisorerna upplever en högre revisionskvalitet. Det inkluderar faktorer som handlingsutrymme/inflytande, inflytande och i vilken om- fattning revisorer använder sig av experter.
6.1.2 Praktiskt
Revisionen har blivit så komplex att revisorer nu är beroende av experter i sitt arbete för att kunna utföra en revision som innehåller tillräckliga revisionsbevis (Smith-Lacroix et al., 2012; Boritz et al., 2014). Vår studie indikerar att det är värt att lägga tid och resur- ser på experter för att de bidrar till bättre revisionskvalitet. Vårt underlag tyder på att revisorerna anser att revisionskvaliteten ökar med experternas handlingsut- rymme/inflytande och inflytande.
6.2 Fortsatt forskning
I det här avslutande avsnittet är avsikten att ge förslag till vidare forskning som det inte har funnits utrymme för att genomföra i den här studien eller som inte har varit för av- sikt att studera. Under arbetet med studien har det kommit upp frågor som hade varit intressanta att utveckla.
Då urvalspopulationen inte bestod av hela målpopulationen och svarsfrekvensen i stu- dien var låg hade det varit intressant att utföra en studie där man skickar enkäten till en större urvalspopulation. Genom att få ett större antal svar höjs trovärdigheten för resul- tatet och större generaliseringar kan göras. För att få en större svarsfrekvens skulle det vidare kunna utföras en studie där urvalet består av revisorer som arbetar inom de om- råden som till största del använder sig av experter då de troligen har ett större intresse av studien.
Det skulle även vara intressant att utföra en liknande studie om några år för att se om experternas situation i revisionen har förändrats. Om förslaget på obligatorisk revisions- byrårotation införs är frågan hur experternas situation kommer se ut när revisionsbyrå- erna får nya kunder oftare. Möjligen skulle revisorernas användande av experter kunna öka.
Slutligen skulle det kunna utföras en liknande studie från intressenternas eller andra aktörers perspektiv. Det finns vissa förväntningar på hur revisorn ska agera och på hur revisionen ska framställas, därför blir det intressant att utföra en studie utifrån intressen- ters perspektiv då det inte är säkert att alla vet om att revisorer inkluderar experter i sitt arbete.
7. Referenser
Al-Ajmi, J. (2009). Audit firm, corporate governance, and audit quality: Evidence from Bahrain. Advances in Accounting, incorporating Advances in International Accounting, 25(1), 64-74.
Ancona, D. G., & Caldwell, D. F. (1992). Demography and design: Predictors of new product team performance. Organisation Science, 3(3), 321-341.
Arya, A. & Glover, J. (2014). Auditor Independence Revisited. Journal of Accounting, 29(2), 188-198.
Ashton, R. H. & Kramer, S. S. (1980). Students as Surrogates in Behavioral Accounting Research: Some Evidence. Journal of Accounting Research, 18(1), 1-15.
Beattie, V., Fearnley, S. & Hines, T. (2013). Perceptions of factors affecting audit quali- ty in the post-SOX UK regulatory environment. Accounting and Business Research, 43(1), 56-81.
Boomer, L. G. (2005). Discovering the vital importance of firm culture. Accounting
today, 19(16), 26-27.
Booth Thomas, C. (2002). Called to Account. Time Magazine; Business & Money, 18 juni. Tillgänglig: http://www.time.com/time/business/article/0,8599,263006,00.html [2015-04-23]
Boritz, E., Robinson, L., Wong, C. & Kochetova-Kozloski, N. (2014). Use of specialists
Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Tidsskrift för Praxisnära forskning, 1/2005, ppl-13. Division of Sociology, Högskolan i Borås. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se.e.bibl.liu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=979109 &fileOId=983908 [2015-02-17]
Bratten, B., Gaynor, L., McDaniel, L., Montague, N. & Sierra, G. (2013). The Audit of Fair Values and Other Estimates: The Effects of Underlying Environmental, Task, and Auditor-Specific Factors. Journal of Practice & Theory, 32(1), 7-44.
Broberg, P. (2013). The auditor at work, A study of audit practice in Big 4 audit firms. Lund: Lund University.
Bryman, A. (2006). Integrating quantitative and qualitative research: how is it done?
Qualitative Research, 6(1), 97-113.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.
Cahan, S. F. & Sun, J. (2015). The Effect of Audit Experience on Audit Fees and Audit Quality. Journal of Accounting, 30(1), 78-100.
Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.
Carrington, T. & Catasús, B. (2007). Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory. European Accounting Review, 16(1), 35-58.
Chen, C-Y., Lin, C-J. & Lin, Y-C. (2008). Audit Partner Tenure, Audit Firm Tenure, and Discretionary Accruals: Does Long Auditor Tenure Impair Earnings Quality? Con-
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C. & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning -
en handbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Collin, S-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theo- ry and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives
on Accounting, 20, 141-174.
Copeland, J. E. (2005). Ethics as an Imperative. Accounting Horizons, 19(1), 35-43.
DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Eco-
nomics, 3, 183-199.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory, Second European Edi-
tion. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). Institutional Isomorphism and Collective Ra- tionality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160.
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur AB.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 - sam-
Eilifsen, A., Messier, W. F., Glover, S. M. & Prawitt, D. F. (2014). Auditing & Assur-
ance Services. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Eisenhardt, K. M. (1989). Agency Theory: an Assessment and Review. Academy of
Management Review, 14(1), 57-74.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik. Lund: Student- litteratur AB.
Elron, E. (1997). Top Management Teams Within Multinational Corporations: Effects of Cultural Heterogeneity. Leadership Quarterly, 8(4), 393-412.
Estes, R. & Reames, D. D. (1988). Effects of Personal Characteristics on Materiality Decisions: A Multivariate Analysis. Accounting and Business Research, 18(72), 291- 296.
Falkman, P. & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean ac- crual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swe- dish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283.
FAR. (2002). FARs Revisionsbok. Stockholm: FAR Förlag.
FAR. (2006). Revision: en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.
Fischer, M. J. (1996). Real-izing the benefits of new technologies as a source of audit evidence: an interpretive field study. Accounting, Organizations and Society, 21(2/3), 210-242.
Florea, R. & Florea, R. (2011). Audit Techniques and audit evidence. Economy Trans-
disciplinarity Cognition, 14(1), 350-358.
FRC. (2006). Promoting Audit Quality. Discussion paper. Financial Reporting Council. November 2006.
Giddens, A. (1990). The Consequences of Modernity. Cambridge: Polity Press in asso- ciation with Blackwell Publishing Ltd.
Griffith, E., Hammersley, J. & Kadous, K. (2014). Audits of complex estimates as veri- fication of management numbers: How institutional pressures shape practice. Contem-
porary accounting research, 1-31.
Hagedoorn, J. & Hesen, G. (2007). Contract law and the governance of inter-firm tech- nology partnerships - An analysis of different modes of partnering and their contractual implications. Journal of Management Studies, 44(3), 342–366.
Hambrick, D. C. & Finkelstein, S. (1987). Managerial discretion: A bridge between polar views of organizational outcomes. Research in Organizational Behavior, 9, 369- 406.
Hellgren, B. & Löwstedt, J. (1997). Tankens företag - kognitiva kartor och menings-
skapande processer i organisationer. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
Hendricks, J. A. (1976). The Impact of Human Resource Accounting Information on Stock Investment Decisions: An Empirical Study. Accounting Review, 51(2), 292-305.
Hood, J. N. & Koberg, C. S. (1991). Accounting Firm Cultures and Creativity Among Accountants. Accounting Horizons, 5(3), 12-19.
Humphrey, C., Khalifa, R., Robson, K. & Sharma, N. (2007). Making Quality Audita- ble: An Analysis of the Contemporary Audit Regulatory Arena. Draft paper to be pre-
sented at the National Auditing Conference, Dublin, 24-25th March, 2007.
IAASB. (2009a). International standard on auditing 220 quality control for an audit of
financial statements. Tillgänglig:
http://www2.ifac.org/sites/default/files/downloads/a010-2010-iaasb-handbook-isa- 220.pdf [2015-02-10].
IAASB. (2009b). International standard on auditing 620 using the work of an auditor´s
expert. Tillgänglig: http://www.ifac.org/sites/default/files/downloads/a035-2010-iaasb-
handbook-isa-620.pdf [2015-01-27].
IAASB. (2009c). International standard on auditing 200 overall objectives of the inde-
pendent auditor and the conduct of an audit in accordance with international standards on auditing. Tillgänglig: http://www.ifac.org/sites/default/files/downloads/a008-2010-
iaasb-handbook-isa-200.pdf [2015-02-16].
IAASB. (2011). Audit quality: An IAASB perspective. International Auditing and Assur-
ance Standards Board. Tillgänglig:
http://www.ifac.org/sites/default/files/publications/files/audit-quality-an-iaasb-per.pdf [2015-02-11].
ICAEW. (2005). Audit Quality. Agency theory and the role of audit. Institute of Char- tered Accountants in England & Wales, Audit and Assurance Faculty, Audit Quality. December 2005.
Ickes, W. & Gonzalez, R. (1994). “Social” cognition and social cognition: From the Subjective to the Intersubjective. Small Group Research, 25(2), 294-315.
Jenkins, J. G., Deis, D. R., Bedard, J. C. & Curtis, M. B. (2008). Accounting Firm Cul- ture and Governance: A Research Synthesis. Behavioral research in accounting, 20(1), 45-74.
Jensen, M. och Meckling, W. (1976). Theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Knechel, W. R. & Vanstraelen, A. (2007). The Relationsship betweenn Auditor Tenure and Audit Quality Implied by Going Concern Opinions. Auditing: A Journal of Practice
& Theory, 26(1), 113-131.
Knechel, W. R., Krishnan, G. V., Pevzner, M., Shefchik, L. B. & Velury, U. K. (2013). Audit Quality: Insights from the Academic Literature. Auditing: A Journal of Practice
& Theory, 32(1), 385-421.
Knight, D., Pearce, C.L., Smith, K.G., Olian, J.D., Sims, H.P., Smith, K.A. & Flood, P. (1999). Top management team diversity, team process, and strategic consensus, Stra-
tegic Management Journal, 20, 445–465.
Krishnan, J. & Schauer, P. C. (2000). The Differentiation of Quality among Auditors: Evidence from the Not-for-Profit Sector. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 19(2), 9-17.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2002). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur AB. Körner, S. & Wahlgren, L. (2005). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Larrinaga-Gonzalez, C. (2007). Sustainability reporting: Insights from neoinstitutional
theory, in: Unerman, J., Bebbington, J. & O’Dwyer, B. (red.) (2007). Sustainability, accounting and accountability. New York: Routledge.
Martin, R., Rich, J. & Wilks, T. (2006). Auditing Fair Value Measurements: A Synthe- sis of Relevant Research. Accounting Horizons, 20(3), 287-303.
Oliver, C. (1991). Strategic responses to institutional processes. Academy of Manage-
ment Review, 16(1), 145-179.
O’Reilly, C. A., Caldwell, D. F., & Barnett,W. P. (1989).Work group demography, social integration, and turnover. Administrative Science Quarterly, 34, 21–37.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genom-
föra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pentland, B. T. (1993). Getting comfortable with the numbers: Auditing and the micro- production of macro-order. Accounting, Organizations and Society, 18(7-8), 605-620.
Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organiza-
tions and Society, 28, 379-394.
Raghunandan, K. (2003). Nonaudit Services and Shareholder Ratification of Auditors.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research methods for business stu-
dents. England: Pearson Education Limited.