En modell för Citizenshiparbetet

I detta avsnitt redogörs för några författares syn på hur företags arbete med Corporate Citizenship kan beskrivas utifrån olika faser. Vi ser detta som en guide och kan fungera som ett stöd till företag gällande hur man kan arbeta med Corporate Citizenship. Vi är medvetna om att den utgår från att arbetet är en väl strukturerad process, vilket det inte behöver vara när företag arbetar med detta. Vi anser dock att den på ett tydligt sätt åskådliggör typiska faser som företag kan tänkas gå igenom när de arbetar med Corporate Citizenship. Vidaver & Altman betecknar samhället, i vilket företag verkar, med ett begrepp kallat ”institutionell infrastruktur”. Denna infrastruktur innefattar ett samhälles existerande system av formella organisationer och informella nätverk som säkrar ekonomiska möjligheter, social stabilitet, politisk representation, ekologisk hållbarhet, kulturellt berikande och teknologisk förmåga. Författarna menar att ett företag bör investera i den institutionella infrastrukturen och se detta som en process. Denna process innebär att företaget involverar sig i proaktiva och strategidrivna ansträngningar för att förstärka ekonomiska, sociala, politiska, ekologiska, kulturella eller teknologiska system som förankrar de institutionella infrastrukturerna i varje samhälle där företaget verkar. Ett exempel på detta kan vara att försöka motverka brottslighet eller brist på utbildning. Båda är problem som hotar stabiliteten i samhällets ekonomiska och sociala system.

Författarna hävdar att företag genom att integrera denna process i de operativa förfarandena kan skapa ett klimat för Corporate Citizenship som kan utgöra en solid grund för en konkurrenskraftig verksamhet genom förbättrat rykte, affärsutvecklingsmöjligheter och engagemang från de anställda. Författarna tillstår att det dock kan finnas andra effektiva sätt att använda Corporate Citizenship än den process som redogörs för nedan.114

Med detta som bakgrund har författarna utarbetat riktlinjer som guidar företaget genom processen – den så kallade Citizenshipprocessen som beskriver hur man kan arbeta med institutionella infrastrukturinvesteringar. Denna process består av fem faser: identifiering, undersökning, innovation genom samarbete, implementering och integrering. Faserna bygger på

Vidaver & Altmans115 resonemang om inte annat anges då vi har valt att

komplettera vissa steg med andra författare som behandlat vissa områden mer ingående.

114 _{Vidaver and Altman, 2000}

115

3.5.3.1 Faser i Corporate Citizenshiparbetet 1. Identifiering

är den första fasen i processen. Detta innebär att man avsöker företagets miljö för att upptäcka ekonomiska, sociala, politiska, ekologiska, kulturella eller tekniska omständigheter som kan hota den institutionella infrastrukturen i det samhälle där företaget verkar. Hemlösa,drogmissbruk, kriminalitet och brist på utbildning är exempel på hot mot stabiliteten i samhällets ekonomiska, sociala och politiska system.

2. Undersökning.

Företagets beslutsfattare inriktar sig på hot som de har en unik position att motverka, med hjälp av de produkter eller den service de erbjuder. Branschens karaktär definierar de dominanta elementen i ett företags Citizenshipstrategi, precis som Post hävdar i sin tidigare nämnda ”branschorientering”. Ett

kommunikationsföretag, till exempel, skulle kunna vara speciellt

passande och kunnigt till att hjälpa

samhällen med dess kommunikationsproblem.

Faser i Corporate Citizenshiparbetet

Undersökning

Innovation genom samarbete Implementering

Identifiering

Integrering

Figur 2 . Faser i Corporate Citizenshiparbetet.

Källa: Vidaver-Altman (2000) s 172

Koch har utvecklat riktlinjer för samhällsengagemang som vi anser kan kopplas till denna fas. Enligt Koch bör samhällsengagemang planeras och organiseras med samma energi och omvårdnad som andra delar av företaget. Dessutom anser han det vara av vikt att projekten uppnår samma kostnadseffektivitet som andra delar i organisationen. Vidare är det viktigt att företaget utnyttjar dess talanger och resurser, d v s ansvariga personer bör involvera sig i projekt de förstår och som fokuserar på aspekter som intresserar och påverkar de anställda. Koch hävdar att företag bör involvera sig i de samhällen de känner till bäst, och där de har den största

förmågan att tillfredsställa dess högst prioriterade behov. All handling behöver inte uteslutande härröra från företagens huvudkontor utan effektiva program bör finnas överallt där företagen är verksamma. Till sist poängterar författaren att det bästa stödet företag kan ge är ”hjälp till självhjälp”.116

3. Innovation genom samarbete

Företagsrepresentanter samarbetar med medlemmar av andra

samhällssektorer för att skapa strategiskt drivna lösningar för att identifiera hot mot samhällets institutionella infrastruktur och stärka andra system

som påverkas av organisationens verksamhet.117

Eftersom samarbete, som tidigare nämnts, är ett nyckelbegrepp inom Corporate Citizenship kommer vi att utveckla varför och hur ett företag kan samarbeta inom Corporate Citizenship.

Enligt Andriof kan man inte längre hantera intressenter som om de vore åtskilda och utan förbindelser med företaget, för att uppnå en livskraftig företagsstrategi. Företagen måste utveckla system för att möjliggöra att de kan prioritera intressenterna, liera sig med dem och integrera varandras

budskap, hellre än att motverka intressenterna påverkan på företaget. 118

Andriof har identifierat syftet med intressentpartnerskap och dess korresponderande form av samarbete. Detta utgörs av: förvärvande av kunskap, samfinansiering av sociala investeringar, kombination av

kompetenser och förbättring av kommunikation.119 Samarbetsformerna är

dialog, joint venture, samprojekt och allians. Förvärva kunskap – samarbete genom dialog

Inom intressentpartnerskap får företag och intressenter kunskap av varandra. Parterna behöver denna kunskap för att uppnå sina strategiska mål genom en dialog mellan varandra.

Samfinansiering av sociala investeringar – samarbete genom joint venture Två eller fler partner tillhandahåller resurser för saminvesteringar. Begreppet saminvestering är brett i denna kontext, då det förutom

116_{Koch i Carroll, 1989} 117 _{Vidaver & Altman, 2000} 118 _{Andriof & McIntosh, 2001} 119 _{Andriof & McIntosh, 2001}

finansiella resurser även innefattar ledningsresurser i form av humankapital. Ett joint venture används här för att dela risk och expertis. Kombination av kompetenser - samarbete genom samprojekt

Kombinationen av kompetenser är en process för att uppnå gemensamma syften. Kompetens definieras i termer av adekvat kvalificering, både fysisk och intellektuell, för att uppnå ett uppsatt mål. Kompetens kan sägas vara produkten av en sammansättning av resurser och förmågor. Samarbetet utförs i projektform och organisationernas kunskap och resurser samordnas för att uppnå projektets mål.

Förbättring av kommunikation - samarbete genom allians

Förbättring av kommunikation karakteriseras i detta fall av ett ökat informationsutbyte mellan företag och dess intressenter såväl som aktivt deltagande av intressenter i denna process. Alliansen består av en konfederation med andra baserat på ett gemensamt intresse i form av ett fördrag eller avtal. Den är en formell överenskommelse mellan företaget och minst en av dess intressenter att etablera en sammanslutning med ett särskilt mål. Denna samarbetsform innebär mindre aktivt deltagande än ett joint venture.

Generellt sett ger en bättre kommunikation med externa intressenter ökad

förutsägbarhet av förändringar i företagens omvärld.120

4. Implementering.

Enligt Fombrun et al. sker implementering då företag och samhällsrepresentanter arbetar tillsammans för att aktivera det man kom fram till i samarbetsfasen.

Implementering är enligt vår åsikt ett begrepp som är svårt att konkretisera i vårt valda studieområde. Detta på grund av att begreppet innefattar olika delar som vi behandlar i detta teorikapitel. Till att börja med anser vi att implementering innefattar hur Corporate Citizenship organiseras och struktureras. Dessutom är samarbete och integrering aspekter som ryms inom implementering. Detta resulterar i att vi ser att implementeringen integreras i de nämnda delarna. Vi finner stöd i vårt resonemang av Anthony & Govindarajan, som beskriver att strategier implementeras med hjälp av organisationsstruktur, företagskultur och ”human resource management”. Organisationsstrukturen specificerar bland annat roller och

ansvarsfördelning som formar beslutsfattandet. Företagets kultur syftar till den uppsättning av värderingar och normer som guidar ledningens handlande. Human Resource Management är enligt författarna bland annat val och utbildning av personal för att utföra organisationens strategi.121 5. Integrering

Representanter från tre sektorer: företag, stat och ledande samhällsorganisationer, arbetar för ett stabilt långsiktigt engagemang för att förbättra den institutionella infrastrukturen.

Enligt Vidaver & Altman kan man även betrakta integrering ur ett internt perspektiv. Vi anser att både Kaduchin & Clair samt Birch visar på hur viktig integrering är för att företag skall kunna utnyttja Corporate Citizenships fulla potential. Enligt dessa författare krävs att företag integrerar idéer om Corporate Citizenship i företagskulturen och att en social vision reflekteras i företagets interna policys.122

En sätt att integrera Corporate Citizenship i verksamheten kan enligt vår mening ske genom att använda sig av värderingar. Waddock menar att processen där företaget arbetar för att bli en god medborgare kräver att företaget skapar en dialog med de anställda, där kärnvärderingar öppet diskuteras. Kärnvärderingar, uttalade eller ej, driver verksamheten och dess operationella utövanden. Författaren anser även att Corporate Citizenship är kärnan i vad som kan definieras som företagets syfte.123 Tanken, med ovanstående beskrivna faser för Corporate Citizenshiparbetet är enligt författarna att processen är cyklisk och att det företaget lärde sig i

integreringsfasen hjälper kommande upprepningar av processen.124