Modeller och god praxis på basis av institutionsbeslut 2011-2012

De flesta institutioner fattade under läsåret 2011-2012 beslut om systemet för kursutvärderingar. Meningsfullt är att sprida idéer, modeller och god praxis mellan våra institutioner.

3.2.1. Vilka kurser utvärderas?

På basis av besluten kan konstateras att ämnet, prefekten eller institutionsrådet fattar beslut om vilka kurser som utvärderas. Tidpunkten för när detta beslut fattas anges i många fall inte och därför rekommenderas att institutionerna fattar beslut om denna. Antalet kurser som skall utvärderas varierar.

Hur många kurser utvärderas? Vilka nivåer?

Många institutioner har satt ner energi på att skapa ett meningsfullt system, där kurser regelbundet utvärderas. Som exempel kan nämnas pedagogiska fakulteten, som beslutat att fem strategiskt valda helheter ska utvärderas och inte enskilda kurser. Ytterligare innehåller beslutet att helheterna ska utvärderas två år å rad, för då får man mera material för hur helheterna kunde utvecklas. Ett annat system för att försäkra sig om att få ett mångsidigt material att använda för utveckling av utbildningarna är det som rättsvetenskapliga institutionen beslutat om, nämligen att grundkurserna utvärderas år 2011-12, fördjupade kurser följande år och det tredje året ämnesstudiekurserna. Sålunda försäkrar man sig om att studerande får möjlighet att besvara kursutvärderingar under sin studietid både på kandidat- och magisternivåerna. Humanistiska fakulteten har i sin tur beslutat att olika lärares kurser i

7

rättigheter att få ge och lärares rättigheter att få kursrespons.

När beslutet om vilka kurser som ska utvärderas är fattat hör också till att sprida information om beslutet till de berörda, d.v.s. personal och studerande. Det här kan lämpligt ske t.ex. via en webbsida.

3.2.2. Hur sker utvärdering och med vilken tidtabell?

Vem ansvarar för att utvärderingen genomförs?

En del institutioner har beslutat att ämnena ska utföra utvärdering, andra att det är enskilda lärare som bär ansvaret. Pedagogiska fakulteten har beslutat om en modell där enskilda lärare ska inkludera vissa ankarfrågor och utvärdera sina kurser i relation till kursernas lärandemål.

Egenlärarna har ett särskilt uppdrag att efterfråga och ta emot respons.

Pedagogiska fakultetens ankarfrågor är utarbetade så de ger ett mångsidigt material att utveckla kurser och helheter.

Ankarfrågor vid pedagogiska fakulteten:

1) Den affektiva dimensionen

- vilka förväntningar hade du på kursen?

- hur motsvarade kursen dessa förväntningar?

2) Lärande i relation till lärandemålen

- den konkreta formuleringen styrs utgående från den aktuella kursens lärandemål, t.ex.

i vilken utsträckning/på vilket sätt/hur har dina kunskaper/färdigheter/förståelse för xxx utvecklats under kursen?

3) Den egna arbetsinsatsen i relation till kursens omfattning

- uppskatta (alt. bokför under kursens gång) din egen arbetsinsats tidsmässigt under kursen

- hur skulle du beskriva din egen arbetsinsats/aktivitet under kursen (kvalitativt)?

4) Kursen i relation till helheten (t.ex. biämnet)

- Vilka förhandskunskaper tycker du att kursen förutsätter?

- upplever du att det förekommit överlappning med andra kurser i innehållet, i så fall vilka?

5) Kursens examinationsformer

- beskriv vilka examinationsformer kursen/ämneshelheten/utbildningen har använt - beskriv hur utformningen av examination påverkat din möjlighet att nå

kursens/ämneshelhelhetens/utbildningens målsättning/lärandemål 6) Förslag på förändring

- om du fick påverka kursen hur skulle den då se ut?

Vilket verktyg används för svar? Vilken form?

Variationen är stor när det gäller verktyg och form för insamling. Enheterna använder både gemensamma formulär och enskilda samt både elektroniska (e-blankett, Moodle) respektive pappersversioner. Utvärdering kan ske skriftligt eller muntligt. Det kan vara ämnena eller enskilda lärare som har rätt att bestämma hur man gör. En stor variation kan innebära en styrka,

8

innebära en svaghet, för det innebär att en lärare eller enhet har många system att hålla reda på och dokumentationen blir inte jämförbar och kan försvåra sammanställningar och rapporteringar vidare.

I en kandidatavhandling i informationssystem granskades processen med att införa systematisk studentrespons vid Åbo Akademi från de första planeringsutkasten till den färdiga examensstadgan. En av slutsatserna som drogs var att det först föreslagna systemet med flera gemensamma mera striktare riktlinjer (vissa gemensamma lärandemål och frågor, elektronisk insamling, gemensamt rapporteringssystem) förmodligen skulle ha underlättat personalens arbetsbörda. Detta baserades på att färdigt utfunderad systematik och gemensamma verktyg gör att den sammantagna arbetsinsatsen blir mindre än om varje liten enhet själv utvecklar sin egen systematik. (Lindström, 2011, 28)

När sker utvärdering?

Vanligt är att utvärdering sker när kurserna avslutas. Om det är en pappersblankett delas den ofta ut på sista föreläsningen. En enhet har som deadline för elektronisk utvärdering senast dagen efter första tentamen.

Vem gör sammanställningar, hur ofta och vad används de till?

Sammanställning görs av olika aktörer, det kan vara fråga om lärarna, studiekansliet, sekreteraren eller utvärderingsutskott. Alternativt kan de göras under gruppdiskussioner med protokoll. När det gäller sammanställningarna torde dessa i många fall anses arbetsdryga att göra och flera institutioner har inte besvarat denna fråga tydligt. En helt klar bild av vad sammanställningen ska innehålla och hur den ska användas för att förbättra utbildningen framgår inte på basis av besluten för läsåret 2011-12.

3.2.3. Vilka frågor ställs? Vilken skala?

På denna fråga har flera enheter meddelat att man har mellan sex och åtta gemensamma frågor.

Därtill kan ämnena sätta till egna tilläggsfrågor. Nedan finns exempel på gemensamma frågor.

1. Jag upplevde att kursens innehåll är lätt/svår

2. Föreläsningarna har varit tydlig/obegriplig

3. Kurslitteraturen är bra/bristfällig

4. Räkneövningarna/uppgifterna har känts nyttiga/onyttiga

5. Motsvarar tentamen kursens innehåll bra/dåligt

6. Motsvarar arbetsmängden studiepoängen för kursen?

7. Övriga kommentarer

Institutionen för informationsteknologi och institutionen för kemiteknik (institutionsrådsmöte 13/2011)

1. Motsvarade kursen dina förväntningar gällande

9 a) svårighetsgrad?

b) innehåll?

c)omfattning?

2. Anser du att dina förkunskaper för kursen var tillräckliga?

3. Finns det något du gärna lärt dig mera om?

4. Vad tyckte du om kursens pedagogik gällande a) kursens utformning?

b) lärarens förmåga i framställning av kursinnehållet och i att aktivera deltagarna?

5. Hur skulle du utvärdera din egen insats i kursen (engagemang, aktivitet etc.)?

6. Vad kunde förbättras? Ev. Övriga kommentarer. (Vad tyckte du om/inte om?) Sociologi (Prefektbeslut 78/2011)

1. Lärandemål: Efter avklarad kurs bör studerande kunna:

Delmål 1 Ja, Nej, Delvis Delmål 2... Ja, Nej, Delvis

 Presenterades lärandemålen vid första kurstillfället? Ja, Nej

 Presenterades feedback från tidigare år vid första kurstillfället? Ja, Nej

 Gavs det möjlighet att ge feedback under kursens gång? Ja, Nej Ifall Ja, upplever du att kusen förändrades efter det att feedback getts? Ja, Nej

2. Undervisningens och kursmaterialets kvalitet (1= lägsta vitsordet, 5 högsta vitsordet, X= kan inte svara) 3. Teori, praxis och resultat från empirisk forskning

 Kopplades praktiska tillämpningar till teori? 1 2 3 4 5 X

 Motiverades praktiska tillämpningar med resultat från empirisk forskning? 1 2 3 4 5 X

 I vilken grad kunde du göra kopplingar mellan kursens

innehåll och det praktiska arbetet för en psykolog/talterapeut? 1 2 3 4 5 X 4. Hur relevanta/viktiga var de praktiska övningarna med tanke på lärandemålen? 1 2 3 4 5 X 5. Arbetsmängden och svårighetsgraden

Motsvarade antalet studiepoäng din arbetsinsats?

Arbetade betydligt mera/Arbetade något mera/Arbetade enligt antalet sp/Arbetade något mindre/Arbetade betydligt mindre

Kursens svårighetsgrad

Alldeles för lätt/Något för lätt/Lagom svår/Något för svårt/Alldeles för svårt I vilken grad stämde dina förkunskaper överens med kursens krav?

Mina förkunskaper var tillräckliga/Det fanns brister i mina förkunskaper

6. Hur relevanta ansåg du att tentamina och andra skriftliga uppgifterna var? 1 2 3 4 5 X 7. Praktiska arrangemang

Gick kursen på angivna tider, utan förändringar Ja, Nej, Delvis Gick andra föreläsningar (inom psyk./logo.) samtidigt,

så att du inte kunde delta i undervisningen? Ja, Nej, Delvis 8. Helhetsbedömning av kursen 1 2 3 4 5 X

9. Allmänna kommentarer, förslag till utveckling

Institutionen för psykologi och logopedi. Blanketten finns i sin helhet på www.abo.fi/institution/iplkvalitet

10 modell:

Reflektera över kursen som helhet. Hur bedömer du...? (Skala: 1= lägsta vitsordet, 4= högsta vitsordet) Innehållet och dina egna förväntningar

- att kursen motsvarade dina egna förväntningar utgående från kursbeskrivningen i kursdatabasen?

Undervisningen?

- att kursens undervisnings- och examinationsformer stödde dig i ditt lärande Din inlärning?

- att dina tidigare kunskaper och att ditt intresse för ämnet ökade

Hur kunde kursen utvecklas? Det bästa eller sämsta med kursen? Övriga kommentarer?

Lärandemål som grund för kursutvärderingar innebär att lärandemålen bör vara tydliga, välformulerade och också innehålla allmänfärdigheter, så att kursens innehåll kan utvärderas på basis av dem. En enhet meddelar att man har frågor i relation till kursernas lärandemål. Det här är en mycket god praxis som kan lyftas fram och som rekommenderas för alla enheter.

Genom att i början av kursen lyfta fram lärandemålen till diskussion och i slutet av kursen återkoppla till dessa genom utvärdering bildas en meningsfull helhet för de studerande.

Lärandemålet är också ett medel för de studerande att beskriva sitt kunnande för utomstående.

Institutionen för psykologi och logopedi har därför för avsikt att i sin systematik inarbeta rutinerna att de studerande varje gång de besvarat en kursutvärdering, där lärandemålet är utgångspunkt, tar en utskrift åt sig själv. Genom att från början av studietiden samla dessa med lärandemål försedda utvärderingar kan studerande på ett tydligt sätt för andra framhålla sitt kunnande.

När enheter funderar på vilka frågor man ska ställa är det bra att se på andra enheters frågor och sålunda få modeller. Centralt är att göra frågorna mångsidiga och alltid be de studerande att också reflektera över sin egen inlärning och sitt lärande.

Det är inte viktigt att alla har en gemensam skala, för i de flesta fall är det inte meningsfullt att jämföra kurser med varandra.

3.2.4. När och hur meddelas utfallet till studerande och lärare? Vad använder man resultatet till?

Uppgifterna om hur, när och av vem som utfallet behandlas är rätt knappa och man kan inte dra för långtgående slutsatser på basis av dem. Det här är också något som i andra sammanhang nämnts, nämligen att man nog samlar in material, men att det inte leder till åtgärder. Det här är en brist som vi kan upphjälpa genom att vi skapar nya och goda rutiner.

Som exempel kan nämnas institutionen för informationsteknologi som har ett utvärderingsutskott som sammanställer svaren, gör förbättringsförslag till institutionsrådet samt ordnar informationsmöten för studerande en-två gånger per läsår.

Eftersom ett stort antal studerande och personalen lägger mycket vikt vid att formulera frågor och besvara enkäter är det av yttersta vikt för alla parters motivation att materialet också utnyttjas för att förbättra undervisningen. Rättsvetenskapliga institutionen har protokollfört att ”ett bra sätt att visa de studerande att förbättringsförslagen noteras är att inleda en kurs med:

11 så har jag nu ändrat upplägget så att...”

Ett enkelt sätt att berätta om utfallet av kursutvärderingar erbjuds fr.o.m. läsåret 2013-14, då det i kursbeskrivningen i MinPlan finns ett fält där man redovisar för någon eller några åtgärder som den senaste kursutvärderingen för kursen har gett anledning till. Därtill finns ett fält där man redovisar för den kursutvärdering som sker innevarande läsår ifall kursen står i tur att utvärderas.

Som regel kan sägas att vi har en stark tradition att samla in kursutvärderingar vid enheterna, men också att vi inte alltid är så bra på att dokumentera och att inarbeta nya rutiner på basis av utvärderingarna.

3.3. Beslut om behandling av utfallet av kursutvärdering, studieklimatundersökning