6. Diskussion 32
6.1. Resultatdiskussion 32
6.1.1. Modersmålets påverkan på elevers matematiska kunskaper 32
Ljungblad och Lennerstad (2012) betonar vikten av att använda elevers andraspråk och modersmål i matematikundervisningen för att eleven ska förstå och utveckla sin matematik. Detta resonemang stöds av resultaten i Marians et al. (2013) och Hemsleys et al. (2014) studier. Dessa visar att flerspråkiga elever som fick en varierande undervisning där modersmålet och andraspråket blandades, presterade bättre än flerspråkiga elever som endast fick undervisning på sitt andraspråk.
Fortsättningsvis stämmer även resultaten i Hemsleys et al. (2014) studie väl överens med Hyltenstam och Toumelas (1996) argument om att det är viktigt att flerspråkiga elever får begreppslig undervisning på sitt modersmål parallellt med undervisning på sitt andraspråk. Detta för att lättare utveckla ett andraspråk som de har hjälp av i sin matematiska utveckling. Detta anser vi kan vara en orsak till varför de flerspråkiga eleverna som fick matematikundervisning på sitt modersmål presterade bättre när det gällde begreppslig kunskap, än de som inte fick undervisning på sitt modersmål. Studien ger en tydlig bild över hur elevernas begreppsliga förmågor påverkades positivt av att modersmålets integrerades. Då undervisningsspråket var det enda som skiljde de två grupperna åt, pekar resultatet på modersmålets väsentliga betydelse för skillnaderna mellan elevernas resultat.
De liknande resultaten i Marians et al. (2013) studie förespråkar vikten av att ge eleverna möjligheten att möta sitt modersmål och sitt andraspråk i
matematikundervisningen. Cummins (1981) resonemang om CALP-språkfärdigheter och att dessa utvecklas långsammare för flerspråkiga elever som inte får undervisning på sitt modersmål blir relevant i förhållande till denna studies resultat. En möjlig orsak till att gruppen som endast fick undervisning på sitt andraspråk inte visade samma progression som de elever som fick flerspråkig undervisning kan bero på att deras CALP-språkfärdigheter inte utvecklades på samma sätt.
Genom ovan kan vi konstatera att flerspråkiga elever verkar prestera bättre då deras modersmål integreras i undervisningen. Resultaten i Kemperts et al. (2011) studie pekar dock på att det endast är en viss grupp flerspråkiga elever som gynnas av att få lösa benämnda uppgifter på sitt modersmål. Denna grupp är de flerspråkiga elever som enligt språktester hade låga språkfärdigheter i sitt andraspråk, så kallade svaga flerspråkiga elever.
Cummins (1991) konstaterar att för att flerspråkighet ska ses som en resurs måste båda språken vara välutvecklade och kunna användas med flyt. Då de svaga flerspråkiga eleverna i Kemperts et al. (2011) studie hade låga språkfärdigheter i sitt andraspråk, tolkar vi det som att det inte var välutvecklat. Studiens resultat stödjer då Cummins resonemang och det går inte att säga att deras flerspråkighet fungerar som en resurs i matematikundervisning. För att dessa elevers flerspråkighet skulle kunna fungera som en mer användbar resurs måste de likt de flerspråkiga eleverna i studierna av Marian et al. (2013) och Hemsley et al. (2014) få en undervisning där modersmålet utvecklas parallellt med andraspråket. Likt Hyltenstam och Toumelas (1996) beskriver, skulle de först då kunna bygga upp ett andraspråk som de har hjälp av i andraspråkets matematikundervisning.
Dock visar resultaten i Kemperts et al. (2011) studie på en förmåga som de flerspråkiga eleverna visade som inte stämmer med Cummins (1991) resonemang. De svaga flerspråkiga eleverna presterade nämligen lika bra på sitt andraspråk som de enspråkiga eleverna då de benämnda uppgifterna fyllts ut med överskottsinformation för den aritmetiska uträkningen. Detta tyder på att flerspråkighet för med sig en högre uppmärksamhetskontroll för svaga flerspråkiga elever och de använder sitt modersmål som en resurs även om deras första språk inte är välutvecklat.
Även Bernardo och Callejas (2005) studie visar att de flerspråkiga filippinska eleverna presterade bättre på tester på sitt modersmål. Intressant blir här en jämförelse med Kemperts et al. (2011) studie då Bernardo och Calleja (2005) inte testade elevernas språkfärdigheter. Eftersom inga språkfärdigheter testades så skulle en bidragande orsak till elevernas resultat, med stöd av Kemperts et al. (2011) studie, kunna vara att eleverna hade låga språkfärdigheter i sitt andraspråk. De skulle då kunna jämföras med svaga flerspråkiga elever och detta skulle kunna vara en orsak till att eleverna presterade bättre på sitt modersmål. Då även elevernas språkfärdigheter testades i Kemperts et al. (2011) studie bidrar det till att studien är mer tillförlitlig än studien genomförd av Bernardo och Calleja (2005).
I kontrast till resultaten i Hemsleys et al. (2014), Marians et al. (2013), Kemperts et al. (2011) och Bernardo och Callejas (2005) studier visar Bernardos (2005) studie att flerspråkiga elever presterade lika bra oavsett om testet var på deras första eller andraspråk. Det är intressant att ställa frågan hur denna studies resultat kan skilja sig från övriga studier. Bernardo (2005) menar med stöd från sitt resultat att eleverna i hans studie troligtvis hade utvecklat grundläggande scheman för problemlösning, vilket bidrog till att språket inte spelade så stor roll. Med stöd av Bernardos (2005) resonemang skulle en förklaring till resultaten i Bernardo och Callejas (2005) studie kunna vara att de eleverna inte utvecklat dessa grundläggande scheman för problemlösning och att språket då hade mer inflytande. Då eleverna i denna studie var i samma ålder skulle skillnaderna i resultaten i så fall kunna bero på vilka matematiska kunskaper eleverna hade.
Ur ett annat perspektiv skulle det kunna vara skillnader i val av uppgifterna som bidrog till olika resultat. I Bernardos (2005) studie gavs inga exempel på hur uppgifterna såg ut i jämförelse med Bernardo och Callejas (2005) studie där vi fick se exempel på uppgifter. Detta ställer vi oss kritiska till eftersom det då skulle kunna vara så att uppgifterna i Bernardo (2005) var lättare och språket därmed inte hade lika stor inverkan på resultaten som i Bernardo och Callejas (2005) studie.