Modifierad intressentmodell

För att uppnå studiens syfte och en tillförlitlig analys har en modifierad intressentmodell tagits fram. Under studiens genomförande har en djupare förståelse inbringats vilket låg till grund för den modifierade modellens uppkomst. Nedan redogörs för behovet av en modifierad modell och det särskilda intresset för utvalda intressenter samt figur som illustrerar modellen.

3.7.2 Staten

En nära relation till intäkter och redovisningen av intäkter är skatt. En av de större influenserna som ligger till grund för beskattning är just intäkter och övervakandet av den relationen sker i Sveriges fall av staten (Skatteverket 2017). I Sverige sköts det övergripliga skattearbetet av den statliga myndigheten Skatteverket, vars uppgift är att bland annat samla in skatter och agera borgenär åt staten (Skatteverket 2017). I Sverige har redovisning och beskattning en nära relation till varandra vilket tyder på en kontinental syn på redovisningen.

Enligt IASB:s föreställningsram är statens intresse av informationsbehovet följande:

Statliga myndigheter har ett intresse i hur resurser utnyttjas och därför av företagens verksamhet. De behöver även information för att reglera företagens verksamhet, för att fastställa skattepolitik och för statistiska uppgifter, exempelvis BNP.

(IASB föreställningsram 2001, p. 9 f)

I en allt mer globaliserad värld där transnationella företag verkar och försöker utnyttja olika skattesystem genom internprissättningar och andra legala skatteflykter blir informationsbehovet allt centralare för skattemyndigheter i avsikt att kunna bibehålla kontroll över skatteintäkter (Farnsworth & Fooks 2015, s. 27). Den internationella harmonisering som sker kommer med utmaningar för myndigheter och stater där det behövs hittas en distinktion mellan skattelagar och policyer för att minimera skatteflykter (Farnsworth & Fooks 2015, ss.

26-27). En nationell implementering av IFRS ger skattekonsekvenser där en ny standard, IFRS 15, torde också påverka beskattning vilket blir ännu en fråga för stater att övervaka (Procházka & Molin 2016, s. 111). Med anledning av den tydliga kopplingen mellan redovisning och skatt med staten som överhuvudsorgan blir det av största vikt att inkludera staten som intressegrupp för studien.

3.7.3 Investerare

IASB:s föreställningsram beskriver investerare som:

Såväl de som tillhandahåller riskkapital som deras rådgivare är intresserade av den risk som en investering medför och den avkastning som den ger. De behöver information som underlag för beslut om de skall köpa, behålla, eller sälja. Aktieägare har dessutom intresse av information som hjälper den att bedöma företagets förmåga att lämna utdelning.

(IASB föreställningsram 2001, p. 9 a.) Även agentteorin lägger vikt på intresset av de finansiella rapporterna för användarna, speciellt aktieägare. Där återspeglas att aktieägare är principaler som anlitar chefer till förmån för att styra företaget vilket ska återge värde till aktieägarna. Chefer anses i detta fall som agenter och vill med alla lagliga medel utöka deras finansiella ställning (Harrison & van der Laan Smith 2015, s. 938).

En investerare som köper aktier vill betala ett teoretiskt pris som motsvarar nuvärdet av framtida kassaflöden med justering av lämplig risk. Aktiemarknaden speglar det verkliga värdet av ett företag och använder sig av redovisningsinformation och övrig information för att prissätta bolagen (Williams & Ravenscroft 2015, ss. 777-778). Vidare menar Williams och Ravenscroft (2015, ss. 777-778) att informationen används till att bestämma ett företags tillväxttakt och utdelning.

Avkastningsmått kan beräknas från redovisningsinformation, vilket kan användas för många företag (Danielson & Press 2003, s. 515). Redovisningsinformation är viktig för analytiker och investerare för att mäta ett företags prestation som kan ske genom olika tillämpningsmetoder. Vid värderingssyften är informationen en utgångspunkt för att analysera uppskattningar av framtida kassaflöden (Danielson & Press 2003, s. 493). Danielson och Press (2003, ss. 514-515) påpekar att informationen i finansiella rapporter hjälper aktieägare att bedöma resultatet av ett företag samt hjälper investerare att uppskatta framtida avkastning och kassaflöde som ska spegla företagets nuvarande marknadspris. Då investerares beslut grundas i de finansiella rapporterna är det av största vikt att även inkludera denna intressentgrupp.

3.7.4 Kreditgivare

En annan intressent som har stort intresse för intäktsredovisning och företags finansiella rapporter är kreditorer. IASB:s föreställningsram beskriver långivares informationsbehov som att de är “intresserade av information som hjälper dem att bedöma företagets förmåga att betala räntor och amorteringar vid förfall” (IASB föreställningsram 2001, p. 9 c).

Harrison och van der Laan Smith (2015, s. 936) menar på att de finansiella rapporterna främst är av användning för investerare och långivare, vilket baseras på antagandet att på ett tillförlitligt sätt kunna bedöma utsikterna för framtida nettoinflöden (Harrison & van der Laan Smith 2015, s. 936). Det gör att kreditgivare behöver den information som gör det möjligt för dem att fastställa rationella investeringsbeslut (Harrison & van der Laan Smith 2015, s. 936).

Kreditorers intresse för information bottnar vidare i beslutsunderlag, när de skapar skuldkontrakt (Peek, Cuijpers & Buijink 2010, s. 53).

Peek, Cuijpers och Buijink (2010, s. 53) skiljer på långivares behov av information mellan publika och privata företag då möjligheten att publicera finansiell information är större för publika företag vilket i sin tur gör att förväntningarna på dessa bolag blir högre (Peek, Cuijpers & Buijink 2010, s. 53). Det är även viktigt att vidhålla en ekonomisk stabilitet där kreditorer ställer krav på att redovisningsinformation är objektiv om ett företags betalningsförmåga (Kuhner 1997, s. 736). Därför kommer långivare analysera ett företags räkenskaper för att säkerställa ett företags förmåga att återbetala lån och räntor. Vilket gör långivare intresserade i ett företags förmåga att skapa vinster vilket i sin tur återspeglar möjligheten att betala tillbaka räntor till lånet. Långivare tittar även på utdelningsmöjligheter som åligger hos vinsterna så att det inte påverkar det egna kapitalet alltför mycket (Bebeselea 2014, s. 152).

3.7.5 Sammanfattning av modell

Med bakgrund av ovanstående kommer analysverktyget i empirin bestå av en modell med intressentgrupperna staten, investerare och kreditgivare.

Figur 3.7.5.1 Modifierad intressentmodell (egenkonstruerad figur)

Som tidigare redogjorts för pågår en inbördes påverkan mellan företag och ovanstående intressenter. Investerare och kreditgivare har ett gemensamt dynamiskt informationsbehov gentemot företag och förväntar sig tillräckliga och tillförlitliga finansiella rapporter som underlag för investerings- eller kreditbeslut. Statens informationsbehov grundas i att kunna behålla rollen som kontrollorgan för inkassering av skatt och genomförande av övriga åtaganden.